Trängselskatt succé med bättre teknik

Utrustningen för Stockholms trängselskatt fungerar kanske utmärkt som uppbördsverktyg. Men för att minska trängseln finns effektivare och ändamålsenlig teknik, som redan har slagit igenom hos många vägtrafikbaserade företag.

I dag återuppväcks ett målmissande, dyrt och orättvist system från Stockholmsförsöket, som riksrevisionen kanske borde reagera på. Kameratekniken i sig är nog modern och tekniskt effektiv, men vad får vi för pengarna? Om jag minns rätt, så har bara utrustningen kostat tre miljarder kronor.

Såna summor skulle kunna bli en rejäl grundplåt i den typ av IT-infrastruktur som verkligen kan minska trängseln, när den kombineras med privatfinansierad utrustning. Tänk bara tillbaka på hur mobiltelefonin slog igenom.

Dagens trängselskattesystem är helt oförmöget att lindra de miljöpåfrestningar som uppstår i flaskhalsar innanför ringen av kameratullar. Det är också orättvist och miljöskadligt att innerstadsbilister kan köra t-skattefritt hur mycket som helst så länge som bilen hålls innanför tullarna. Den som däremot minskar trafiktrycket i stadskärnan och kör ut under rusningstid måste betala. Är det någon som är förvånad över att folkomröstningarna gav olika utslag i kranskommunerna jämfört med i Stockholm?

Ändå är det nog bra att det gamla systemet nu kommer till användning igen. Det gör att frågan hinner mogna under avskrivningstiden och politikerna får tid att sätta sig in i de tekniska möjligheter, som ansvariga tjänstemän borde ha upplyst dem om för länge sedan.

Då kan vi få en vidare tolkning av begreppet infrastruktur än vad som i dag ligger bakom formuleringen i DNs ledare: "Viktigast är att den borgerliga regeringen kopplat trängselskatterna till betalning av ny infrastruktur i Stockholm."

När den nya tekniken blir känd för gemene man borde det bara vara en tidsfråga innan systemet för trängselskatt byter skepnad och utnyttjar modern informationsteknologi. Läs mer i Ny Teknik .

Även om min biogasbil är befriad från dagens trängselskatt, så skulle jag gladeligen betala tusenlappar för sådan fordonsburen utrustning, som leder mig förbi trafikstockningar och avspärrningar. Jag trodde att TMC*-funktionen i min GPS-navigator skulle fixa det.

Men det har inte prioriterats av ledningen för Vägverket, som är TMC-ansvarig myndighet i Sverige. Se kommentarerna om TMC och navigering längs E6 efter vägraset där i vintras.


TMC missade också ett halvårs vägavstängning i Linköping.

Inte heller informationen om trängselskatt tycks ha fått särskilt hög prioritet hos Vägverksledningen. Min hustru och jag äger var sin t-skattebefriad biogasbil. Men i infobrevet om t-skatten som vi fick - var sitt med personlig adressering - stod inte ett ord om att våra bilar räknas som miljöbilar. Det förväntades vi själva ta reda på, trots att den upplysningen finns i bilregistret och kan skrivas ut automatiskt av Vägverket. Tidstjyveriet framstod ännu tydligare, när jag läste om begreppsförvirringen i måndagens E24 och DN.

* TMC står för Traffic Message Channel

Några artiklar om trängselskatten de senaste dagarna

Välkommen tillbaka DN huvudledare 1/8
Mullret som tystnade DN 31/7
Frågor och svar om trängselskatten SvD 31/7 och 30/7
Ordet ”trängsel” är ett skämt i sammanhanget SvD 31/7
Kollektivtrafiken ökade under försöket SvD 31/7
Fråga och svar om trängselskatten SvD Stockholm-24 31/7
De slipper biltullarna E24 30/7
Få vill betala biltull automatiskt SvD 30/7
Trafiken ökar minimalt med nya vägar SvD Debatt 30/7
Miljöbilar kan tvingas betala trängselskatt DN 29-30/7
Skatteverket överhopat av ansökningar DN 28/7
Nu ska landets alla bilägare lära sig om trängselskatten DN 24/7

Föråldrad syn på olycksförlopp hos trafiksäkerhetsdirektören

De stigande dödstalen i trafiken skyller Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör nu på att allt fler kör onyktra.
Så enkelspåriga förklaringar av komplexa olycksförlopp övergavs för ett halvsekel sedan av forskare inom arbetarskyddet.

För Vägverkets trafiksäkerhetsledning är det bekvämt att skylla trafikskadorna på enskilda trafikanters beteende. Såna syndabockar leder bort uppmärksamheten från problemens komplexitet och från det egna ansvaret.

Att olyckorna beror på fart, fylla eller andra brott mot trafikreglerna har framhållits i trafiksäkerhetsdirektörens mediauttalanden sedan han tillsattes 1995. Hans makt och mediala positionering gör att en enda person länge har haft ett oproportionerligt stort inflytande på prioriteringar av resurser och på allmänhetens riskmedvetande. Det hämmar utvecklingen för forskare och specialister med mer nyanserad syn på olycksförlopp och skadeprevention.

Även många av Vägverkets egna specialister hamnar i skuggan av syndabocksjakten. Skattemiljarder spenderas på fartkameror och på moralistiska kampanjer, som inte hjälper någon enskild att förstå hur olyckor uppkommer.

Anta att man inom arbetsmedicinen hade hållt fast vid en lika enkelspårig syn på lungcancer, det vill säga att den orsakas av tobaksrök och inget annat luftburet ämne. Då skulle exempelvis asbestdamm och radondöttrar fortfarande vara okända riskfaktorer.

När en fordonsolycka skylls enbart på att föraren var alkoholpåverkad, så tappar man bort den kunskap om samverkande riskfaktorer, som också överrumplar nyktra och laglydiga förare. Det belyser Claes Tingvall själv omedvetet i SvD-intervjun när han säger att "En regnig sommar är bra ur säkerhetssynpunkt".

Känner trafiksäkerhetsdirektören inte till tragiken och de speciella omständigheterna bakom någon enda vattenplaningsolycka?*
Eller är det så att hans omsorger enbart gäller trafikstatistiken, inte de enskilda trafikanterna?
Det intrycket förstärks genom följande artiklar och inlägg.

SvD 070615: Krav på alkolås mot dödstrend
SvD 070608: Sverige minskar inte rattfyllerifall
SvD 070110: Kameror ger sänkt hastighet
Blogg 22/7: Fyrhjulingars kördynamik blir inte bättre med alkolås

---

*Fakta om vattenplaning och däck:
Se min artikel i Nationalencyklopedin med bild under uppslagsordet kursstabilitet
Liknande förklaring och figur finns även här
Några praktiska tips finns här
Sladdande bil på YouTube-video kan beskådas via inlägget 15/7

Småbilskampanjer från Vägverket och Bilprovningen gav motiv åt bilvandaler

Stadsjeepen har länge varit syndabock för några tjänstemän vid Vägverket och Bilprovningen. Nu har målet för deras kampanjer prickats in av vandaler, som i torsdags skar sönder däck på ett 15-tal såna bilar i Stockholm. Det rapporterar både Aftonbladet och DN.

Uppdatering 8/11:
Det här inlägget skrevs i juli.
Nu får argumenten stöd av Folksams rapport enligt DN och SvD.

Vägverket och Bilprovningen ska ta fram regler och tillsynsrutiner, som premierar säkra och miljövänliga fordon. Men i stället har de högst ansvariga för trafiksäkerheten vid Vägverket under lång tid propagerat för mindre bilar, trots att det är tekniskt möjligt att göra även så kallade stadsjeepar säkra både för sina åkande och för trafikanter i omgivningen.

Om de hade skött sitt jobb, så skulle exempelvis ägare av Volvo XC90 premierats för bilens konstruktion med en energiupptagande balk i frontens nedre del. Men genom sina svepande uttalanden om tunga personbilars aggressivitet hämmar Vägverkets trafiksäkerhetsledning den tekniska utvecklingen.

Även Vägverkets egna fordonstekniker får det svårare att arbeta för bättre säkerhetsprestanda, när ledningen i media skyler över sin oföretagsamhet genom att peka ut stora bilar som syndabockar. Denna livsfarliga strategi fick bakläxa av världsledande experter i svensk bilindustri redan för elva år sedan. Se min artikel på DN Debatt 1996-07-29 [i gammalt webbarkiv].

Bilprovningens miljöansvariga bryr sig inte om att deras klimatkampanj bygger på en egen felritning med några tusen år. Eftersom man med viss rätt anser att orsak ska komma före verkan, så har man tidigarelagt koldioxidkurvan i förhållande till temperaturkurvan. Men i originalen från FN:s klimatpanel är det tvärtom. Med det här rittricket som grund skriver Bilprovningen i sin folder till alla bilägare att det blir bättre ju lättare bil man väljer.

Även hos Bilprovningen finns alltså ledande personer som tycks vara mer intresserade av svepande kampanjer än av att ordna så att deras besiktningsmän får resurser till sin basverksamhet - exempelvis att kontrollera bromsarnas funktion i moderna fordon. Den slutsatsen drar jag av de obefintliga reaktionerna på vår debattartikel i SvD förra året.

Väganslag förbrukas på fartkameror

I måndagens SvD flaggade Vägverkets samordnare för att miljardsatsningen på fartkameror ska ökas på ytterligare. Ett par dagar senare framkommer att över en miljard kronor fattas hos Vägverket, som inte kan betala redan påbörjade vägarbeten. De pengarna tvingas företag och kommuner låna ut utan ränta.

Både SvD och DN skriver nu om myndighetens miljardskuld för vägarbeten. Chefen vid Vägverkets verksamhetsstyrning har intervjuats. Han hävdar att kostnaderna är större än vad Vägverket "får anslag till från regering och riksdag".

Inget framkom under intervjun om att pengar skulle kunna tas från miljardsatsningen på fartkameror. Den ter sig nog välmotiverad för vetenskapligt oerfarna personer. Men den tidigare påstådda nyttoeffekten med fartkameror bygger på en missuppfattning, som kunniga personer i Vägverkskretsen hållit tyst om.

Läs mer i mitt måndagsinlägg "Fartkamerasatsning bygger på vetenskaplig bluff "

Extremt väder demaskerar klimatpolitiken

Folkvandringar framstår som en realitet efter den senaste tidens extrema väderfenomen. Det kan knäcka klimatpolitikens grundbult - att människan ska styra klimatet i stället för att anpassa sig till dess ofrånkomliga förändringar.

Då skulle Jorden kunna räddas från den kärnkraftsutbyggnad, som sägs ha varit målet för FN:s klimatpanel, IPCC, när den bildades efter Tjernobylkatastrofen 1986. Och, mycket riktigt, i sin rapport 2007 menar IPCC att "kärnkraften kan vara en möjlig lösning för att minska utsläppen" av koldioxid (citatet från SvD, se också länkarna nederst).

Kunskapskanalens film i söndags visade hur radioaktiviteten dödade tusentals sovjetiska 'likvidatörer' efter explosionen i Tjernobyl. Deras räddningsarbete avsåg att förhindra en andra explosion som skulle ha gjort Europa obeboeligt i åratal.

Att anpassning till ofrånkomliga klimatförändringar kommer till heders i dagens huvudledare hos DN i dag förebådar även andra goda effekter.

• Även om DNs förstasida i går fastslog att "Människan skyldig till extremare klimat", så kanske media snart blir mer återhållsamma med syndabocksjakt på minoriteter som skylls för stora utsläpp av fossil koldioxid.
• Större skepsis mot självutnämnda klimatdomptörer som själva vinner stort i den ensidiga jakten på långtidscirkulerande koldioxid. Lisa Irenius' vaksamhet inger hopp.
• Medborgarna kanske återfår en del av makten över sina resurser, som nu kontrolleras politiskt genom lobbyister med koldioxidskatter, lagstiftning och moralbildning.
• Kommande klimatprognoser kanske beaktar kunskaperna hos de astronomer, geologer och forskare som länge varit skeptiska till att människan kan kontrollera klimatet.

Läs mer
... via länkarna i bloggen Global Warding och i tidigare inlägg:
Skattehöjande politiker glömmer sitt ansvar för klimatanpassning
Live Earth - härlig musik men obehaglig klimatpolitik
Vetenskaplig skepsis inget för klimatpopulister
Klimatpopulister borde läsa Paulo Coelho
Den konservativa klimatpolitikens moral
Omoralisk klimatpolitik
Klimatrapports 90 procent säkert inget aprilskämt

Fartkamerasatsning bygger på vetenskaplig bluff

Miljardsatsningen på fartkameror bygger på en vetenskaplig bluff om deras effekt på trafikolyckorna. Det avslöjas genom ett uttalande från Vägverket i dagens SvD.

Artikeln i SvD refererar till mätningar som påstås visa att fartkamerorna "minskar dödsolyckorna med cirka 60 procent på vissa vägar". Enligt Vägverket gjorde de 700 kameror som placerades ut 2006 att "medelhastigheten sänktes och därigenom sparades 16 liv".

Men såna slutsatser bygger på rena spekulationer och kan bara dras om kameraplatserna valts ut slumpmässigt - oberoende av vad som hänt där tidigare. Så går det inte till enligt Vägverkets nationelle samordnare. Han raserar omedvetet grunden för myndighetens egen kamerapropaganda med sitt uttalande:
"Vi väljer ut de vägsträckorna efter speciella kriterier och bedömer behovet efter hur hög hastigheten är i trafiken och hur höga olyckstalen är."

Varför är detta så avslöjande? Det förklarade jag för några veckor sedan i mitt blogginlägg 070626: Bluff om fartkameror på väg att avslöjas? Inte trodde jag då att Vägverkets egne samordnare skulle stå för avslöjandet.

Även förra gången Sveriges syndabocksjägare ville satsa på fartkameror avslöjade de sig själva. Läs mer i min nygamla artikel på DN Debatt 890806: Övertro på fartgränser

Fler mediereaktioner som refererar till dagens artikel i SvD:
DN - Kameraövervakning får kritik
Aftonbladet - Collin: Det är en ren bluff
SVT - Fler fartkameror minskar olyckor på vägarna

Fyrhjulingars kördynamik blir inte bättre med vägverkschefens alkolås

Den senaste tidens dödsolyckor med terränggående fyrhjulingar vill en vägverkschef bemöta med alkolås. I föreningen VETA vänder vi oss mot såna skuldbeläggande syndabocksteorier. I stället skulle vi vilja hjälpa förarna med enkla fakta om fyrhjulingarnas speciella köregenskaper, exempelvis att de välter långt innan de sladdar.

Fyrhjulingen kallas också ATV (All Terrain Vehicle), men borde kanske heta skogshjuling med hänsyn till var den hör hemma. Den kan nämligen inte alls svänga lika tvärt på plan väg, som personbilar eller tvåhjulingar. Trots att den kanske ser lika tuff ut som en gokart, är fyrhjulingen snarare gokartens motsats när det gäller vältningsstabiliteten.

Jämfört med en tvåhjulig terrängmotorcykel är skillnaden ännu större, vilket kanske lurar en del förare när de i TV ser hur man kan fara fram på enduro- och motocrossbanor.

När föraren sätter sig på fyrhjulingen kommer tyngdpunkten att hamna så högt över marken att både bromsnings- och kurvtagningsförmågan blir mycket sämre än för personbilar. Såna egenheter behöver förklaras och utvecklas pedagogiskt, som framhölls i söndagens TV-aktuellt. Det gör jag gärna tillsammans med branschproffs, på samma sätt som vi tidigare gjort genom den ideella föreningen VETA, Vetenskap och Erfarenhet i TrafiksäkerhetsArbetet.

Vi har dock inte fått något som helst stöd för vårt arbete från den nuvarande trafiksäkerhetsledningen vid Vägverket. Snarare tvärtom. Vi tog fram en videofilm med kända skådespelare, som Vägverket skulle distribuera till handledare vid privat övningskörning. Men den hamnade i byrålådan när den nedan citerade trafiksäkerhetsdirektören hade tillträtt 1995. Hans inställning till motorcyklar har inte heller varit konstruktiv, och en rad liknande exempel gör att jag inte blev förvånad när jag läste följande notis om fyrhjulingarna.

"Den senaste månaden har två dödsolyckor inträffat bara i Dalarna med fyrhjulingar och i juni sa vägverkets chef Claes Tingvall till Dalanytt att man borde diskutera om inte fyrhjulingar måste säljas med alkolås."
Så står det på en webbsida som Sveriges Radio publicerade i lördags.

Fler notiser och artiklar om olyckor i år med fyrhjulingar:
SvD 070721: Man omkom i olycka med fyrhjuling
SvD 070716: Bil krockade med 'mc'
SvD 070716: Tre skadade när fyrhjuling välte
SvD 070624: Kvinna omkom i olycka på fyrhjuling
SvD 070622: Tre döda i midsommartrafiken (lättare skador med fyrhjuling)
SvD 070622: Fyrhjuling i diket – två till sjukhus
SvD 070618: Fastklämd under fyrhjuling
SvD 070331: Två dog i olycka med fyrhjuling
SvD 070311: Småpojkar skadade i olycka (samma som nedan?)
SvD 070311: Pojkar skadade i krock med fyrhjuling
SvD 070228: En skadad i fyrhjulings-olycka
SvD 070228: Fyrhjuling voltade på E20

Trafikanter på E4 tvingas bli försökskaniner när uttröttade bilförare testas av statligt institut

Avsiktligt uttröttade bilförare kommer snart att köra på högtrafikerade europavägar. Det gav regeringen tillstånd till i torsdags på begäran från ett statligt institut. Men den tilltänkta studien kan strida mot erkända etiska regler för vetenskapliga experiment med människor.

Uppgiften om regeringsbeslutet kommer både från TT och från Sveriges Radio Östergötland. Ärendet tycks ha nr6 i torsdagsagendan för Näringsdepartementet. Se fotnot*

Jag är tacksam för all bakgrundsinformation,* så att jag kan kontrollera om enstaka forskare vid institutet (VTI) i Linköping återigen äventyrar kollegernas anseende och trafikanters liv med högriskstudier i verklig trafik:

På 1990-talet arbetade jag själv vid VTI och deltog i ett forskningsprogram, där min kollega (som var projektledare) föreslog en studie för att jämföra antalet olyckor gruppvis mellan olika typer av övningskörning. Vi varnades för livsfarliga situationer av erfaret trafikskolefolk och jag argumenterade emot planerna med hänvisning till etiska regler i bl.a. Helsingforsdeklarationen.

Till sist beslutade den socialdemokratiska regeringen att direkt tillåta den övningskörning, som skulle studeras - utan några experiment. Åtskilliga människor har dödats i den aktuella typen av övningskörning, men detta vägrade de ansvariga vid Vägverket länge att erkänna. Händelserna bidrog till att jag slutade på egen begäran vid VTI. Därefter kunde jag som frilans beskriva en del av spelet bakom kulisserna i en artikel på DN Debatt (text från mitt gamla webbarkiv).

Den nu aktuella studien av trötta förare kräver "godkännande av den regionala etikprövningsnämnden". VTI-forskaren, som uttalade sig för SvD i höstas, ska ha all heder för att hon går varsamt fram och har börjat med simulatorstudier. Sån försiktighet var inte särskilt framträdande vid projekteringen av övningskörningsstudierna på 1990-talet. Men i praktiken förefaller det omöjligt att detta projekt redan har prövats etiskt på det grundliga sätt som numera krävs för alla vetenskapliga experiment med levande människor. Därför borde ärendet inte ha hamnat på regeringens bord.

En etisk grundregel är nämligen att de inblandade och riskutsatta personerna ska ha tillfälle att ge sitt samtycke - eller avstå från att delta. Här kommer uppenbarligen ett stort antal trafikanter omkring testekipagen att utsättas för risker utan att ens veta om det.

Det har man bortsett från även när frågan seglade upp i pressen för snart ett år sedan. I SvD framgick att vid "Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Vägverket är alla positiva" och att Vägverket "förutsätter att försökspersonerna informeras om riskerna". Men hur ska det gå till, när alla trafikanter omkring experimentekipaget omedvetet är försökspersoner?

Snabbhetsrekord är det nog dessutom, om man jämför med etiska prövningar, som universitetsforskare tvingas invänta. För bara några veckor sedan (25/6) meddelade SR att regeringen har skickat VTIs dispensansökan på remiss - till åklagarmyndigheten!

Valet av remissinstans tyder på en skrämmande omedvetenhet om de verkliga riskerna. Jag hoppas verkligen att bisittarna vid dubbelkommandot är rutinerade förarutbildare, som kan förutse farliga beteeenden och ingripa i god tid. Å andra sidan kan man då fråga sig varför studien genomförs.

Beslutsfattarna har kanske trott att de konstaterade riskökningarna för trötta förare enbart är kopplade till att föraren har somnat. Men långt innan man faller i sömn avtrubbas körskärpan på många sätt.

Jag höll själv på att köra ihjäl mig i Norsholm på hemväg till Borlänge från en biltävling i Skåne på 1960-talet. (Hade jag då haft en navigator, så hade inget hänt. Se bild 8 för LiU journalistseminarium 2004.)
Jag kände mig alert efter tankningen vid Esso (numera Statoil) mellan Linköping och Norrköping och var långt, långt från att somna. Men efter flera timmars körande var jag förmodligen lite ouppmärksam och svängde ut åt fel håll från bensinstationen. Jag ökade farten i tron att jag befann mig på E4, när kurvan nedan framträdde i strålkastarskenet - utan nutidens vägskyltar och vita linjer att reflekteras mot ...

Då hade en bisittare kunnat visa mig ut på E4 igen och bilen hade inte behövt bli skrot mot dikeskullen, där trädet nu har växt upp.

Hur ska någon nu vid dubbelkommandot i trötthetstesterna kunna upptäcka och korrigera alla små missar en avtrubbad förare gör i tät högfartstrafik?

Remissens åklagare kanske avstår från åtal, om något händer. Men vad tycker alla vetenskapligt verksamma om den bakomliggande etiken? Och hur känner sig riskutsatta trafikanter?

Vad säger alla fordonsägare som snart ska betala den extra skatten (33%) på trafikförsäkringspremien? Kommer en del av de pengarna att behövas till ersättningar för VTIs tester? Är förresten försäkringsbolagen med på noterna?
_______________________________
*Du som vill gräva djupare eller har bakgrundsinfo:
Kontakta mig via kommentar, direkt eller till e-postadressen blog [snabel-a] stop . se

Kan fotgängare och motorcyklister leva på hoppet?

Den här videon gav mig ett lustbetonat tips mot olustiga och livsfarliga händelser i trafiken.
Även om nästan alla påkörningar är omöjliga att klara sig undan för fotgängaren, kanske någon ändå hinner hoppa upp och minska sina skador.

Läs här om dödsolyckor vid övergångsställen och andra motåtgärder.

Ännu större chans att överleva på hoppet har nog motorcyklister, som plötsligt får en bil framför sig. Bromsa och hoppa högt innan sammanstötningen borde vara ett bra recept - åtminstone i teorin.

I praktiken skulle jag själv ha svårt att bekämpa enduroreflexerna från tävlingstiden. Då handlade det om att sladda kontrollerat (hellre än att effektivbromsa med framhjulet) och skjuta motorcykeln framför sig mot det hinder som stod i vägen. I skogen fanns ju inga bilar som svängde framför en. Och att hoppa över trädstammar går inte.

Vid ett tillfälle räddade faktiskt enduroreflexerna mig, motorcykeln och Mercedesbilen som körde ut framför mig. Inga skador alls uppstod genom att jag lade ned motorcykeln under bilen och steg av. Då körde jag så sakta (cirka 50km/h) att bakhjulssladden och mitt frånskjut på finalen räckte för att jag själv skulle kunna stå stilla och upprätt, när bilföraren märkte att Mercans högra bakhjul klättrade upp på min motorcykels framhjul.

Känner du någon fotgängare, motorcyklist eller mopedist som har varit med om att bokstavligen hoppa över en kollision? Berätta då gärna i en kommentar eller kontakta mig via länkarna i marginalen.

Granne syndabock för dålig ljudisolering

Många störs av ljud från grannen i flerfamiljshus. Det framgår av en DN-artikel i dag. Men där står inget om att störningarna ibland beror på undermålig ljudisolering.

Enklast är förstås att skylla på de boende för både fastighetsägare och ansvarig myndighet. Om byggnormerna inte är uppfyllda, måste myndigheten nämligen kolla om fastighetsägaren ska åläggas att förbättra ljuddämpningen. Läs mer om det i ett av mina tidigare inlägg. Där finns också en förklaring till vad som hörs på den här videon och bakgrunden till LJUDsnutten med hundra decibel.

Jomenvisst, DN-artikeln fokuserar på nattligt oljud och lyfter fram ett problem som nog är mycket större än dåliga mellanväggar. Men den erbjuder också en bekväm undanflykt för dem som ansvarar för byggnadens kvalitet.

Det här känner jag igen från trafiksäkerhetsområdet, där de flesta olyckor påstås vara ’orsakade’ av de inblandade trafikanterna. På det sättet slipper ansvariga myndigheter förklara varför de inte har sett till så att vägtrafiksystemet är anpassat till normala, nyktra människors förutsättningar. Även laglydiga och skötsamma trafikanter råkar ju illa ut.

Likadant är det för boende som hör precis vad grannen har för sig, även dagtid. Eller som väcks ur sin sömn efter nattskiftet av grannens samtal och normala ljud. De blir ibland ovän med grannen, därför att fastighetsägaren utgår från att mellanväggarna uppfyller byggnormens krav. Inte så vanligt kanske, men de som råkat ut för dålig byggteknik ska veta att de inte är ensamma om problemet.

Varför sladdar bilen?

Videon illustrerar frågan i högermarginalen. Bilen sladdar utan att föraren rör bromsen.
Två däck har sämre grepp. Men vilka?


Videon är filmad vid demonstrationskörningar för TV4-programmet "I polisens kamera". Då förklarade jag för programledaren, Arthur Ringart, hur första, andra och tredje generationens girstabilisering fungerar i personbilar.

Det du ser på videon är generation 2 med låsningsfria ABS-bromsar. Bilen har egentligen girsensorer och antisladd (3:e generationen), men på videon är det urkopplat.

Volvo kallar sin antisladd för DSTC. En vanligare förkortning för antisladd är ESP (Electronic Stability Program), som egentligen är ett varumärke hos Bosch.

Ny förklaring till varför whiplashskador inte syns

Whiplashbesvär kan ha ungefär samma uppkomstmekanism som en annan typ av vävnadsskador, där skelett och ligament inte uppvisar några synliga defekter. Det slog mig i ett utredningsuppdrag för en tid sedan. Förklaringsmodellen kan prövas vetenskapligt, men inga forskningspengar har ännu beviljats.

Dagens artikel i DN med rubriken nackskadade får ofta fel diagnos handlar visserligen om rena kotfrakturer. Men när det gäller besvär som är relaterade till pisksnärtrörelser (whiplash) i halskotpelaren, är det inte så konstigt att man ibland tvistar om diagnosen. Om den nya förklaringsmodellen stämmer, är skadorna svåra att upptäcka. Vävnadsdefekterna finns kanske inte ens i nacken eller i de kroppsdelar man undersöker.

För den här idén kan jag förmodligen tacka min grundutbildning i flygteknik och ytterligare några olycksutredningar åt skadade personer, som förvägras ersättning från sina försäkringsbolag.
Dessutom hade jag satt mig in i problemområdet som ledamot i betygsnämnden, när Volvoforskaren Lotta Jakobsson försvarade sin doktorsavhandling "Whiplash Associated Disorders in Frontal and Rear-End Car Impacts".
Men egentligen föddes nog den lite udda idén, därför att jag själv inte har fördjupat mig i whiplashforskningens vedertagna förklaringsmodeller.

Nåväl, för drygt två år sedan sökte jag forskningsanslag tillsammans med en professorskollega vid Linköpings universitets medicinska fakultet. Vi ville utveckla tankegångarna och undersöka om det var möjligt att pröva samma typ av behandling, som man sätter in mot de 'besvärssyskon', jag nämnde först.

Eftersom vi inte fick några pengar då, måste jag vara lite försiktig med att skriva i klartext vad det handlar om. Det är en förtroendefråga gentemot de kolleger jag samtalat med om hur vi kan ta upp tråden igen. Deras engagemang skulle äventyras om jag i det här skedet talar om för alla vad vi kommit fram till i många timmars kreativa diskussioner.

Senare har jag själv lämnat lönelistan på universitetet med förtida pensionsuttag och bidrar nu till hushållets försörjning som frilansforskare i eget företag. Jag måste ta betalt per timme som vilken konsult som helst. Och betalande uppdragsgivare har jag ingen brist på.

Därför ber jag dig som läser det här att inte personligen kontakta mig för att bara prata om ämnet i allmänhet. Det är inte heller varken möjligt eller etiskt acceptabelt för mig att ge några terapeutiska råd till personer med whiplashbesvär. Det skulle vara kvacksalveri.

Däremot är du välkommen med tips om hur mina kolleger och jag ska kunna finansiera de grundläggande studier som krävs för att presentera den nya idén för forskargrupper med relevant kompetens att pröva olika hypoteser. Eller om du själv vill vara med och bidra med sakkunskap, som behövs. Skriv i så fall till [whiplash snabel-a stop . se] men ha vänligen överseende med om jag inte hinner svara personligen.

Jag vet att många lider av whiplashrelaterade besvär och skulle gärna tillbringa många fler timmar vid telefon eller tangentbord för att lära mig mer och ge stöd. Men jag tror att min tid nu gör bättre nytta i samråd med kolleger för att ge styrfart åt hypotesprövningarna och tillhörande forskningsprojekt.

Skattehöjande politiker ignorerar fakta och klimatberedskap

Översvämningar drabbar (nu) många människor även i Sverige. Men det tycks inte klimatbekämparna ha reflekterat över. De fortsätter att leverera moralistiska propåer om höjda koldioxidskatter och misstänkliggör forskare, som har en annan uppfattning.

Uppdatering 2008-01-01: Moralisternas framgång bekräftas av bensinprishöjningen

Andra betvivlar att människan kan bekämpa klimatförändringarna. Sådan skepsis har stöd av forskning, som visar att klimatet bestäms av faktorer i världsrymden - opåverkbara för mänskligheten. Då måste vi anpassa oss till klimatförändringarna, inte satsa allt på att försöka bekämpa dem.

Den inställningen låg knappast bakom TT-artikeln 13/12 i SvD om rekord i naturkatastrofer, som tog för givet att växthuseffekten orsakade dem.
[Uppdatering 13/12 med hänvisning till andra inlägg om klimatpolitik.]

Sak och person
DNs vetenskapsredaktör, Karin Bojs, deltar i det koldioxidjagande drevet och polemiserar mot en "mindre grupp solfysiker", som hon förringar med epitetet "klimatskeptiker", trots att de inte ifrågasätter klimatförändringen. Däremot har de förklaringar som är mer komplexa än den geocentriska, där vissa människor är syndabockar, och som FNs klimatpanel ska begränsa sig till ("human-induced climate change").

Sannolikhet
Karin Bojs’ syn på begreppet sannolikhet här och i tidigare artiklar (alla finns inte på nätet) är värd en särskild kommentar. Hennes sätt att refererera till IPCC-rapportens "över nittio procent" kanske är representativt för media, men det blir problematiskt i en naturvetenskaplig text och vilseleder troligen många DN-läsare.

Vad tvingas många till
Vad tvingas många till nu i Östergötland. Kolla läsarbilder och reportage i Corren (Östgötacorrespondenten). Halland drabbas också.

Att vada eller kunna köra genom och i djupa vattensamlingar har blivit livsnödvändigt för många människor. Inte bara på landsbygden. Även E4 hotas av översvämning. Många statliga vägar och kommunala avloppsledningar är underdimensionerade för de ökade flöden som en del Correläsare tror är en följd av den pågående klimatförändringen.

Ansvar
Men många myndigheter och politiker motiverar sina utspel om avgifts- och skattehöjningar med att klimatförändringarna ska bekämpas. De tycks ha glömt bort att de själva är ansvariga för att anpassa den skattefinansierade infrastrukturen till mer extrema vädertyper.

Dessutom har Vägverkets trafiksäkerhetsledning framgångsrikt propagerat för att terränggående stora bilar ska straffas ut från fordonsparken. Se mitt inlägg på DN Debatt: Livsfarligt satsa på småbilar. Det har gjort det ännu svårare för många enskilda människor, som vill betala för de ökade driftskostnaderna, men som inte har ekonomiska marginaler för oförutsägbara politiska nycker.

Verkan före orsak
Storebrorsagerandet ter sig som ett ännu värre övergrepp, eftersom den nuvarande klimatpolitiken tycks ha förväxlat orsak och verkan. Temperaturvariationerna på jorden har nämligen legat före koldioxidkoncentrationen i atmosfären under hundratusentals år, enligt mätningar i borrkärnor från polarisarna. Det viftar koldioxidjägarna bort med snåriga cirkelresonemang. Se t.ex. DN 070527

Att orsak brukar komma före verkan tycks man utgå från vid den statliga Bilprovningen. Men för att data ska passa deras klimatkampanj sprider man ett felritat diagram, där tidsföljden är den omvända jämfört med originalet från FN:s klimatpanel, IPCC.
Mer om det i kommande inlägg med etiketten klimatpolitik.

Live Earth - härlig musik men obehaglig klimatpolitik

TV-dygnet med Live Earth gav härliga musikupplevelser med Metallica och andra nostalgitrippar för en gammal rockdiggare.

Men jag blev betryckt av kampanjens syfte, att ’undervisa’ folk i hela världen om att koldioxidjakten har högsta prioritet för att "bekämpa" klimatförändringarna och "rädda jorden". Jag befarar att klimatbekämpning är omöjlig och är tveksam både till den bakomliggande moralen och till etiken i den flervetenskapliga process som styrs politiskt. Det framgår av mina tidigare inlägg.

Att de flesta ändå tror på såna kampanjer beror väl på att informationen till media domineras helt av det som presenteras via regeringarnas FN-organ, IPCC. Men de vetenskapliga skygglappar som klimatpanelen har i sin instruktion innebär att den ska ignorera fenomen i världsrymden. I webbdokumentet står det nämligen enbart om mänsklig klimatpåverkan ("human-induced climate change").

Tänk om världens medborgare, företag och organisationer i stället enades om att anpassa tillvaron och infrastrukturen till ofrånkomliga klimatförändringar. Då skulle de regeringar och politiska krafter, som står bakom IPCC, förlora nästan allt klimatrelaterat inflytande.

Anpassning är inte lika ’sexigt’ som bekämpning och har inte alls samma effekt på energisektorn - den industrialiserade världens kanske starkaste bransch, finansiellt och politiskt.

Nåväl, luften gick ur mig när jag på TV såg publikens entusiasm för Al Gores predikningar och erinrade mig ett av hans slagord: "you are either with me or you are with the polluters".

Med tanke på herr Gores ambitioner (att bli president i USA) ger såna moralkakor obehagliga associationer till hur andra ledare har nått makten genom att trampa på syndabockar av olika slag.

För mitt eget välbefinnandes skull vill jag vila ett tag från renodlad klimatpolitik och hänvisar nedan till några sajter, som har mer att ge.

De webbadresserna har delvis nått mig genom kunniga bloggkommentatorer, som skriver sakligt utan att lägga dimridåer med irrelevanta personangrepp. De senaste dagarna har särskilt signaturen recon levererat länkar till intressanta vetenskapliga studier med slutsatser, som inte är politiskt opportuna.

NASA study: Solar trend can change climate
Science: A Variable Sun Paces Millennial Climate
The American Physical Society: ... cool periods follow sunspot minima
Geoscience Canada: Celestial Climate Driver

Prenumerera på nyhetsbrevet Earth Changes från radioproducent i USA

Vetenskaplig skepsis inget för klimatpopulister

Jag och de så kallade skeptikerna får våra fiskar varma i kommentarerna till mitt förra inlägg. Där anknöt jag till en artikel i DN 6/7 och kopplade klimatpolitiken till Pablo Cuelhos analogi om majoritetens tolkningsföreträde.

Personangreppen var väntade och i linje med klimatpopulismens massmediala drev. (Ursäkta ordvalet. Jag hittar inga lågmälda benämningar som är kortfattade och tillräckligt precisa.)
Men de grundläggande sakfrågorna besvaras fortfarande inte av dem som insisterar att människan kan påverka klimatet och bekämpa förändringarna. Några exempel:

1. Hur kan orsak (koldioxid) komma efter verkan (temperatur)?
2. Varför sjönk temperaturen 1940-1970?
3. Varför satsas inte mer resurser på att hjälpa människor och samhällen som hotas av ofrånkomliga klimatförändringar?
4. Varför har vår generation rätt att definiera de senaste decenniernas klimat som det optimala för jorden och dess utveckling?
5. Vilka vinner respektive förlorar på ’bekämpningen’ av klimatförändringarna?
6. Hur kommer det sig att FNs klimatpanel (bildad två år efter Tjernobylkatastrofen) bara ska befatta sig med antropogena klimatändringar?
7. Vilka livshotande gifter kan kommande generationer utsättas för genom vår jakt på naturnödvändig koldioxid?

I kommentarerna uppskattar jag den höga intravetenskapliga nivån, även hos mina belackare. Kolla länkarna som finns bland kommentarerna till förra inlägget - hittills mest från signaturen recon.

Klimatforskning är dock så komplex att det krävs interdisciplinär och flervetenskaplig samverkan. Det uppnås givetvis inte om astronomer och solfysiker misstänkliggörs och utestängs från klimatforskningsresurserna.

Som flera har påpekat, saknar jag själv relevant kompetens för klimatforskning. Däremot har jag i min profession sett många exempel på hur intradisciplinär ’stuprörsforskning’ kan vilseleda politiker och beslutsfattare. På 1970-talet gjorde jag det själv, när jag några år efter flygingenjörsexamen ansågs vara en av statens främsta experter på tunga fordons dynamiska stabilitet - utan att ens ha körkort på tung lastbil.

Då hjälpte det inte med gedigen tävlingsförarerfarenhet i personbil och farkostteoretiskt kunnande. Gruppens forskningsresultat blev visserligen korrekta och internationellt uppmärksammade i akademiska fora. Men de var inte de mest relevanta för stabiliteten.

Av finansiella skäl bortsåg vi nämligen från bromssystemets inverkan. Och jag lyssnade inte på varningarna från branschens fordonsproffs förrän jag hade fått full körkortsbehörighet - med åtföljande insikt om tryckluftsbromsarnas praktiska problem.

Då hade det gått över ett decennium, och forskningsanslagen var förstås förbrukade. Ännu i dag ligger Sverige efter många andra länder när det gäller lagkrav och kontroll av bromsningsegenskaper för tunga lastfordon och bussar.

Så kan det bli även för klimatpolitiken, om forskningen utestänger astronomer, solfysiker och - framför allt - specialister på klimatanpassning.

Skeptiker kallas ofta de som ifrågasätter dagens klimatpolitik. Det är faktiskt ett epitet som vetenskapsmän vanligen känner sig hedrade av. Men i klimatdebatten uppfattar många det som skällsord. Det spelar mindre roll för de utskällda personerna, tror jag.

Värre är att vetenskapligt oerfarna personer tror att de (vi) som är skeptiska mot koldioxidjaktens mål och medel också tvivlar på att klimatet håller på att förändras. Så är det inte för mig i alla fall. Och jag hoppas att den sammanblandningen blir mindre vanlig med en öppen, saklig debatt - utan personangrepp och andra ovidkommande dimridåer.

Klimatpopulister borde läsa Paulo Coelho

Uppdatering 14/12 med länkar till artiklar från konferensen på Bali ...

... i SvD 13/12 21:23, 13:10, 12:35, 10:54, 12/12 16:05, 12:48, 09:53, 08:43, 06:30, 05:17, 11/12 21:25, 21:21, 17:38, 09:36, 10/12 07:24, 06:56 (Christofer Fjellner på Brännpunkt), 9/12 15:07, 7/12 08:31, 29/11 07:21, 25/11 16:21; ... i Sydsvenskan 14/12, 6/12, 3/12, 30/11; ... och i HD 6/12, 3/12, 3/12

Nedan följer det ursprungliga inlägget som publicerades 5/7

Bildrullen har samma text med tydligare diagram

Den klimatpolitik som oftast omhuldas i media fick en liten känga av Dagens Nyheters kulturskribent i går enligt mitt förra inlägg.

Även om det inte alls handlade om klimatpolitik, anade jag ännu vassare kritik på en annan sida i gårdagens DN. Där refererade skribenten till boken "Veronika bestämmer sig för att dö" av Paulo Coelho. Ett avsnitt påminner om hur vi betraktar påståenden som avviker från den allmänna uppfattningen:

"Det spelar ingen roll vem som har rätt djupast sett, vad som räknas är vem som har rätt i andras ögon." (citerat av Thomas Lerner i DN 070704).

Så tycks klimatdebatten föras i flertalet massmedia. På detta sätt avfärdar även DNs vetenskapsredaktion solfysikers och astronomers uppfattning om att klimatet styrs av fenomen i världsrymden. Det skulle slå undan fötterna på alla som tror sig om att kunna 'bekämpa' klimatförändringarna.

Ett tydligt exempel är artikeln "Inte solens fel att jorden blir varmare" publicerad i DN 070527. Där (i avsnitt 6) erkänner DNs vetenskapsredaktör, Karin Bojs, att temperaturvariationerna i atmosfären alltid har kommit före koldioxidvariationerna. Ändå menar hon att orsakssambandet är det omvända.

Det påminner mig om när jag var liten och skulle klippa ned träden på vår tomt för att slippa blåsten. Sant? Jodå, när jag blivit äldre berättade min mamma att hon hade hittat hushållssaxen intill vår syrenbuske.

Lika komiskt är det kanske inte när DN- artikeln (i avsnitt 5) får "en grupp solfysiker i Köpenhamn" att framstå i tvivelaktig dager - utan att nu nämna ett ord om deras forskning på fallet i temperatur under perioden 1940-1970 (blå kurva i diagrammet - från webbsidan "Space Weather").
Trots att människans fossila koldioxidutsläpp ökade även då, så sjönk alltså temperaturen i atmosfären.

De danska solfysikerna har påvisat att förändringar i temperaturen följer solaktivitetens variationer (röd kurva härintill).
Samma diagram finns i större format hos Bildrullen och på en gammal webbsida som visar mitt nymornade tvivel mot motiven bakom koldioxidjakten.

Då skrev Karin Bojs i DN om de 'danska solfysikerna' i betydligt mer respektfulla ordalag. Själv varnade jag på DN Debatt 1996 för Vägverkets märkliga propaganda mot stora bilar. Karin Bojs artikel hade då hjälpt mig att genomskåda den bakomliggande miljöpopulismen och myndighetens klimatambitioner, som började bli politiskt opportuna.

Nu har en dominerande del av massmedia tappat bort all sund skepsis. Liksom i Coelhos saga återkommer tron på majoritetsstyre inom vetenskapen gång på gång i klimatpolitiska artiklar. Jakten på mänskliga syndabockar och fokusering på klimatkonservering kväver tanken på klimatanpassning och gör klimatpolitiken u-landsfientlig.

Hos DN i dag finns lugnande ord för översvämningshotade regioner. Där förefaller det som om vi bara behöver se till så att inte "människor fortsätter att släppa ut mera växthusgaser i samma takt som nu".
Få klimataktivister tycks vara intresserade av att hjälpa människor i utsatta områden mot snabba klimatkast, som härrör från opåverkbara sol- och rymdfenomen.

Den konservativa klimatpolitikens moral

I klimatpolitikens namn kan man offra demokrati och frihet. Så resonerar vissa deltagare bland de inflytelserika personer, som deltog i Tällberg Forum 2007.
Det framgår på kultursidorna i dagens DN. Där efterlyser Sverker Sörlin en folklig förankring av hållbarhetsbegreppet i det som klimatkonserverarna vill kalla 'slaget om planeten'.
Här lägger jag till frågan om det är moraliskt att eftersträva hållbarhet i dessa klimatpolitikers mening.

Låt mig nu snabbt hoppa över diskussionen om varför instruktionen för IPCC, FNs klimatpanel, har utestängt solfysiker och astronomer från forskningsanslagens köttgryta och från massmedias gillande. Där står att IPCC ska ägna sig åt mänsklig klimatpåverkan ("human-induced climate change"), vilket gör sol- och rymdfenomen irrelevanta.

Även om den temperaturökning som pågått sedan 1970-talet skulle vara framkallad genom människans utsläpp av fossila växthusgaser, så tror jag ändå att de flesta kan hålla med om att klimatet på jorden alltid har bestämts av faktorer i världsrymden, som mänskligheten inte kan påverka.
Därför är det märkligt att så få ifrågasätter opinionsledarnas rätt att propagera för åtgärder, som ska bekämpa klimatförändringarna. De tar sig friheten att definiera de senaste decenniernas klimat som det bästa för jordens natur och för alla befolkningsgrupper - både nu och i framtiden.

Jag undrar också över moralen bakom klimatpolitikens finansiella transaktioner. Tiden och pengarna tas från oss så kallade konsumenter. Hos storföretagen ökar det vinsterna och den politiska makten stärks genom tilldelningen av utsläppsrätter.
Är det inte mer angeläget att satsa resurserna på klimatanpassning av våra samhällen?
Stöd behövs redan till de människor och regioner, som drabbas av klimatförändringarna.

På 1600-talet kastades Galilei i fängelse för sin heliocentriska världsbild. Nu är vi inte så drastiska, men det är återigen opportunt att nedvärdera personer som försöker framhålla fakta om solens och världsrymdens inverkan på jordatmosfären.



Är det klokt att försöka bekämpa klimatförändringarna i stället för att anpassa tillvaron till dem, så som våra förfäder tvingades göra? Eller är det makthavarnas hybris?