lördag 29 december 2007

Mörkade myndighetsmisstag bakom fler svåra olyckor

Otydlig skyltning tycks ligga bakom även annandagens dödsolycka på E4. Men vägverksledningen skyller på oss trafikanter och ignorerar livsfarliga systembrister i sina egna haveriutredningar.
Ny text 2008-01-01 märkt med röd färg
Frontalkrocken utanför Hudiksvall på Annandag jul föregicks av att den dödade 45-åringen från Södertälje "körde in på fel sida om vajerräcket" när han kom till E4. Det framgår i en DN-artikel (27/12 sidA10) av Mikael Kulle och i SvD 22:53 bland sportnyheterna (med uppföljning 29dec 17:12). Men fler artiklar på webben rapporterar enbart att bilen "av okänd anledning kom över på fel sida av vägen".

"Orsaken till olyckan var enligt polisen att bilen som 45-åringen färdades i av okänd anledning kom över på fel sida av vägen."
(SR Gävleborg 26/12
09:34, 14:21, SvD 11:06)

" Orsaken till olyckan var att en av bilarna kom över på fel sida av vägen, uppger polisen för Sveriges Radio Gävleborg."
(SR Gävleborg 26/12
10:58)

"Den av bilarna som körde på norrgående körfält tros ha kommit över på fel sida av vägen, säger Nisse Hell, insatsledare på räddningstjänsten. "
(Jonas Sima, DN
16:10) Se också SvD 11:06


Att polisen inte påtalar myndighetsmisstag av detta slag är inget att förvånas över. Polisutbildningen ger inte de kunskaper som erfordras för att utreda komplexa olycksförlopp. Det har jag konstaterat många gånger som oberoende olycksutredare.

Mer anmärkningsvärt är att Vägverkets egna analyser och haveriutredningar ("djupstudier av dödsolyckor"), ignorerar livsfarliga systembrister.

Jag har själv mött en ung, nykter och alert bilist på en felskyltad motorvägsavfart. Se inlägget 20/12.
Den vägverksmissen kan inte avfärdas genom att skylla på "90-årig förare", så som i julaftonens motorvägskrock (DN 24dec 23:15, 25dec 05:50, 17:50; SvD 25dec 09:52).
Nittioåringens körkort togs om hand, men har någon kollat trafikskyltarna och markeringarna?

Listan kan göras lång över myndighetens egna missar, som hotar den enskilde trafikantens säkerhet. Med sökfunktionen högst upp till vänster hittar du följande och andra exempel från den här bloggen:
Otydliga vägskyltar,
faktafel om fordonsteknik och naturlagar,
vilseledande råd om bilkörning och krocksäkerhet,
hattande med bestämmelser och populistiska kampanjer mot dubbdäck,
schabbel med kartinformation och trafikmeddelanden via TMC till navigatorer (GPS).

Myndighetens egna misstag och underlåtenhetssynder skylls ofta på att trafikanterna inte följer trafikreglerna. Med trafiksäkerhetsdirektören, Claes Tingvall, i spetsen hävdar därför några ansvariga tjänstemän att ännu mer resurser bör spenderas på att övervaka förarna. Därigenom konserveras den farliga okunnigheten om enkla åtgärder som minskar olycksrisken för enskilda trafikanter.

Att Vägverkets egna specialister här ska opponera sig mot den högsta ledningen är kanske för mycket begärt. Men man kan fråga sig varför den förlegade synen på olycksprevention möter så litet motstånd bland forskare inom vägtrafikområdet.

Svaret kan anas bakom Vägverkets kontroll över såväl olika forskningsanslag som bestämmelser och kampanjer. Vägverksledningen har också stort inflytande på underlaget för politiska åtgärder mot fordonsindustrin och på mediaomdömen om olika bilmärken.

Myndighetens mörkande av egna misstag är nog inte avsiktligt. Mer troligt är att okunnigheten är omedveten. I stället för att klara ut vad som gör farten farlig, fortsätter Vägverket att laborera med situationsoberoende fartgränser och med miljardslukande fartkameror, som inte hjälper någon förare att köra säkert.

Konsekvensen blir att samma riskfaktorer fortsätter att drabba enskilda trafikanter och bidra till svåra olyckor - trots att många av farorna kan elimineras med enkla och billiga åtgärder. Se exempelvis SvD 1jan 13:44; DN 29dec 11:04; 17dec 00:25, 00:24; 10dec 10:47; och inlägg i denna blogg med etikett trafikanttips.

? Kanske finns liknande hundar begravda i flera olyckor de senaste dagarna:
DN 31dec 21:57, 21:35, 20:29, 12:06, 08:40; 29dec 19:25, 19:21; 28dec 11:03; 27/12 06:31, 25dec 22:04
SvD 31dec 22:08=21:26, 20:50, 20:28, 15:22, 11:10, 09:15; 29dec 22:26, 19:33; 28dec 17:06; 26dec 23:24; 25dec 21:25;

fredag 28 december 2007

Därför sladdar bilar och minibussar

Ännu en bil har sladdat av vägen och voltat med nio personer ombord. Media rapporterar nu att det var en minibuss, men varför bilar sladdar tycks inte ens statens trafikskadeutredare ta reda på.

I olyckan för en tid sedan då alla dog i en sladdande minibuss var olycksfordonet bakhjulsdrivet - medan det framförvarande i samma skolsällskap var framhjulsdrivet. Den framhjulsdrivna minibussen tog sig uppför den hala backen utan problem.

Med den skillnaden som utgångspunkt kan förloppet förklaras och hjälpa många förare även i vanliga personbilar. Men i stället fokuserade man då på fordonstypen minibuss och missade viktiga anledningar till varför bilar och bussar blir instabila.

Efter torsdagskvällens olycka (enligt SvD och SVT) borde man jämföra fram- och bakdäck. På vintern är det vanligt att bakhjulen har sämre sidgrepp genom mindre dubbutstick och/eller mönsterdjup. Det kan få även framhjulsdrivna bilar att sladda häftigt med bakvagnen.
Annars innebär bakhjulsdrift flera möjligheter till instabilitet och sladd.
Se inläggen om fordonsfysik.

torsdag 27 december 2007

Olycksrisk ökar för polisbilar och utryckningsfordon

Risken ökar för trafikolyckor med polisbilar. Förarutbildningen blundar för olycksförloppens komplexitet i både teori och praktik. Det bekräftar en lärare på Polishögskolan. Han pensionerades under den senaste tidens drastiska nedskärningar i trafikutbildningen av nya poliser.

Artiklar (i DN 06:31, 05:42 och i SvD 07:49) om nattens olycka i Stockholm aktualiserar frågan.
Du som läser detta och känner till fler trafikolyckor med polisbilar eller andra blåljusfordon ombeds vänligen att lägga in en kommentar.

För blåljuskörning i allmänhet har samma problem uppmärksammats vid en av landets trafikövningsplatser, så kallade halkbanor. Mer om detta kommer, när jag fått klartecken från mina källor.

Problemet förvärras av den naiva synen på trafikolyckor som nu befästs hos alla trafikanter i skattefinansierade kampanjer och mediauttalanden. Dit bidrar också vägverksledningens utomvetenskapliga slöseri med mentala och ekonomiska resurser på övervakning av skyltade fartgränser.

Vägverkets personal har säkert kompetens för att hantera detta, men de rår inte över ledningens prioriteringar. Sök i den här bloggen på fartkameror eller vägverket för konkreta exempel.

lördag 22 december 2007

Syndabocksjakt går före bilistsamverkan med GPS-navigatorer och riskkunskaper

Säkerhetsfunktioner för GPS-navigatorer och mobiltelefoni kommer i bakvatten när Vägverket och NTF spenderar resurser på övervakning. Det bakomliggande syndabocksresonemanget förolämpar olycksdrabbade människor.

Citaten nedan avslöjar ett förlegat synsätt på olyckors uppkomst och en misstro mot individens vilja att påverka sin säkerhet med egna prioriteringar och situationsrelevanta kunskaper
- så som enligt DN-artiklarna 22dec 00:00, 20dec 15:25, 19dec 18:13 (jfr 17dec 22:48 och NyTeknik), 18dec 17:33,

"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
"alkohol, fortkörning och slarv med bältet" (DN 21dec 23:58)
"berusade eller bakfulla bilister" ...
... "unga killar som kör ihjäl sig och andra" (
DN 19dec 12:38)

"Vi har krävt alldeles för lite av bilisterna" (DN 11dec 08:16)

"Håller du hastigheten som skyltats minskar antalet olyckor och döda"
(SvD 10dec 06:17)

Vägverket lägger här resurser på att övervaka de skyltade fartgränserna med privatägda GPS-navigatorer - innan de säkerställt uppdateringen av kartorna och rättat till sitt eget schabbel med TMC-funktionen.

"chansen att överleva en påkörning ökar"
(
DN 10dec 10:47)
"invand kultur" (
DN 9dec 23:30)
Läs mer i inlägg om övergångsställen

"Sjuka borde mista sitt körkort" Vägverket kritiserar läkarkåren
(DN 28nov 12:06)
"Om yrkestrafiken höll fartgränserna skulle minst 25 liv kunna räddas"
(DN 28nov 12:34)
alla ska hålla hastigheten, köra nyktra och använda bälten
(
Vägverket 26nov)
"man kör onykter eller alldeles för fort"
(
SvD 19nov 08:33)
"förarna kör påverkade"
(
DN 9apr om påsktrafiken)
"Kvinnor kör mycket säkrare än män"
(
DN 19dec 2004)
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""

En del kommentarer till mina inlägg på den här bloggen vittnar om att många personer har anammat den ovan nämnda uppfattningen - att olyckor bara är enkla brott mot trafikreglerna. Många specialister vet bättre, även hos Vägverket och NTF. Men de verkar inte få komma till tals.

fredag 21 december 2007

Det varnade inte vägverksdirektören för

Inför jultrafiken varnar väl Vägverksledningen för sina egna tillkortakommanden? Livsfarlig motorvägsskyltning, vilseledande TMC-meddelanden, faktafel om väggrepp, okunnighet om olycksförlopp, otydlighet om trötthet och bilteknik är några exempel.

Nej, det verkar inte så. För Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, Claes Tingvall är jultrafikens orosmoln "unga killar som kör ihjäl sig själva och andra" samt "berusade eller bakfulla bilister" (DN 19dec).
Han tycker det är "djupt olyckligt" och "förstår inte grunden" till att Rikspolisstyrelsen har stoppat olagliga kontroller av nykterheten (DN 20dec).

Tingvall lyfter fram sin egen prioritering av kontrollverksamheten med "150 fler fartkameror". Utan att varna för sammanblandning mellan antispinn (som kan öka risken för sladd på framhjulsdrivna bilar) och antisladd tycks han även vilja tillgodoräkna sig att det "säljs fler bilar med antisladdsystem". De bilister som vill förstå varför bilar sladdar får inget tips.

Vägverkets proffs må applåderas för att de har fått fram "33 ytterligare mil mötesfri väg". Men varför kan inte Vägverksledningen omfördela resurser till tydliga markeringar och skyltning, så att även motorvägsavfarterna blir mötesfria i praktiken.
Se det förra inlägget om min undanmanöver på E4-avfarten och notiserna om den senaste felkörningen i SvD och DN 20dec.

Innan Vägverket har fått fram tydligare vägledning, kanske de kan övertala Sveriges Radio att ta över trafikmeddelandeservicen till våra GPS-navigatorers TMC-mottagare.
Med navigator kör man inte fel lika lätt. Och skulle någon komma vilse, så krävs snabba trafikmeddelanden, som man kan lita på. Nu är de försenade så ofta att åtminstone jag slutat köra av motorvägen för TMC-flaggade trafikstockningar.

Se tidigare inlägg om Vägverkets TMC-fummel och om navigatorer. De ger en antydan om varför inte ledningen fördelar mer resurser till sina medarbetare för att utveckla trafikantstödjande funktioner och trängselminskande infrastruktur med modern mobiltelefoni. Exempel finns i min debattartikel i Ny Teknik.

torsdag 20 december 2007

Livsfarligt felskyltade motorvägsavfarter - väjde själv i full fart på E4

LINKÖPING. Motorvägskatastrofen var nära häromnatten för en ung kvinna. Hon körde ut åt fel håll på Linköpings östra E4-avfart, vilseledd av vägmärkena. Där mötte hon en man som kastade sin stora Jeep åt höger och fick kvinnan att vända tillbaka.

Mannen är olycksutredare och varnar för otydlig skyltning på motorvägarnas rastplatser.

Före mötet körde båda bilarna mot varandra i cirka 90 kilometer i timmen. Sikten gjorde att förarna upptäckte faran först ett par sekunder i förväg. De räddades troligen av att mannen varit tävlingsförare och strävar att alltid köra aktivt.

‑ Efteråt upptäckte jag att vem som helst kan göra samma misstag, säger Jeepföraren Lennart Strandberg, som är oberoende olycksutredare med anknytning till Linköpings universitet.

Kvinnan berättade för Strandberg att hon kom från Jönköping och stannade på rastplatsen vid Mörtlösa för att kolla på kartan innan hon fortsatte till Stockholm. Utan trafik på den norrgående påfarten fanns inget i mörkret som avhöll henne från att köra ut åt vänster.

Vägbanan har streckad mittlinje, som om trafiken vore dubbelriktad. Kvinnan hade dessutom passerat skylten 'Motorväg upphör' innan hon stannade. Något påbudsmärke för körriktningen finns inte heller. Hon följde alltså trafikreglerna enligt vägmärkena på platsen.

Rastplatsen vid Mörtlösa i dagsljus. Inga skyltar förbjuder vänstersväng.
Kvinnan körde därifrån åt vänster efter stoppskylten.


Strandberg vill utveckla ett rapportsystem för åtgärder mot liknande faror, som det finns åtskilliga exempel på. Men han har inte fått stöd till detta av Vägverket sedan han kritiserade deras policy på Dagens Nyheter Debatt under 1990-talet.*

*) Prestige kostar människoliv (DN Debatt 1995-08-02)
Livsfarligt satsa på småbilar (DN Debatt 1996-07-29)

Så skrev en elev för distanskursen i journalistiskt skrivande, som jag deltog i för en tid sedan. Jag har påtalat problemet vid flera tillfällen, men inte ens i Mörtlösa har skyltningen rättats till.

Nu har flera allvarliga olyckor inträffat efter liknande vilsekörningar. Se DN och SvD 20dec.
Det är kanske på tiden att Vägverkets trafiksäkerhetsledning tar sitt så kallade systemansvar och slutar skylla på förarna eller på andra myndigheter som sköter sitt jobb.


Efter min undanmanöver på en av E4-avfarterna till Linköping har Vägverksledningen spenderat hundratals miljoner kronor på fartkameror och kränkande bildhantering. Men att skylta motorvägarna enligt kända principer från flyget tycks man inte bry sig om. Skyltningen följer inte ens det egna regelverket.

onsdag 19 december 2007

Däck för bilförare som kör säkert - trots VVs TMC-fummel och kampanjbrister

Alla trafikolyckor som inte inträffar visar att vi har skickliga fordonsförare och trafikanter, som behärskar mångfacetterade trafiksituationer. Det kan bli ännu bättre med praktiska tips från körexperiment och olycksutredningar. Några kommer här inför jultrafiken.

Att döma av TMC-schabblet, faktafelen och den grötmyndiga tonen i vissa skattefinansierade kampanjer, tycks Sveriges trafiksäkerhetsledning vara okunnig om komplexiteten bakom olycksförlopp.
De ser trafiken men urskiljer inga trafikanter bakom statistiken.
Det framgår av andra inlägg i den här bloggen med sökord Vägverket eller etikett Trafiksäkerhet.

Låt mig därför direkt gå över till några aktuella tips baserade på fakta från analyser av olycksförlopp och från praktiska körtester.

Väderprognoserna tyder på att jultrafiken skonas från den värsta vinterhalkan i södra Sverige. För den typen av problem hänvisar jag till bloggens sökfunktion eller arkiven för oktober och november.
Mer finns bakom etiketten trafikanttips.

Däckens lufttryck är svårt att bedöma, speciellt för lågprofildäck.
Se videolänken under fotot 9/9 och läs om en dödsolycka i inlägget
Fara med för lite luft i lågprofildäck

Med mindre mönsterdjup hos bakdäcken än hos framdäcken har många sladdat sig fördärvade på våta vägbanor.

Med mindre dubbutstick hos bakdäcken än hos framdäcken uppkommer samma typ av instabilitet på packad snö och is.

Fyra dagar före julafton kanske du hinner skifta hjul och justera ringtrycket (däcktryck med en gammaldags proffsbenämning).

Skiftar du hjul och har däck med dubb eller pilar för rotationsriktningen, så behåll dem på samma sida.

Ska du åka långt på barmark med dubbdäck, kan ett skifte fram/bak nu slita bort mer gummi på drivhjulen, så att de däcken har större dubbutstick när halkan kommer. Det gäller speciellt för framhjulsdrivna bilar. Men då bör du förstås kolla igen så att inte bakdäckens dubbutstick har blivit mindre än framhjulens.
Krångligt? Kanske fick jag till det bättre i inläggen
Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips
Så funkar vinterdäck - inkörningstips

Att stabiliteten kräver högt lufttryck bak behöver jag väl inte nämna. Det gäller speciellt när man kör med passagerare bak eller tung last i kofferten.

Mer om last och fordonskonstruktioner i kommande inlägg.
Du tar väl inte hjulafton förrän på fredag?

Till sist några proffsskrivares artiklar som anknyter till ämnet.
SvD 19dec
20:47, 20:28, 15:08,
DN 19dec
17:02, 16:45, 14:19, 10:33; 18dec 17:33, 11:04, 09:02; 17dec 17:48 13:06; 15/12 00:00, 7/12 09:51; 4/12 09:38; 20/11 10:47

lördag 15 december 2007

Fordonsfysik för säkrare färd - med video och biltestlänkar

Okunnighet om fordonsfysik hämmar olycksutredningar och skadeprevention. Värst är det om okunnigheten är omedveten. Då 'förklarar' man ofta olycksförlopp med enkla regelbrott, och skuldbelägger inblandade trafikanter i stället för att reda ut hur säkerheten kan förbättras.

Inom militärflyget och arbetarskyddet lämnade man detta synsätt för ett halvsekel sedan.

Fortkörning, alkohol och obältad är 'orsaker', som ofta blir undanflykter från djupare analys när det gäller vägtrafikolyckor. Men ingen av dem är varken nödvändig eller tillräcklig för att olyckor ska inträffa och ge personskador.

Fortkörning på tävlingsbanor ligger faktiskt bakom många säkerhetsrelevanta upptäckter och kunskaper. Det vet jag av egen erfarenhet från rallyskogar, is- och asfaltbanor - parad med farkostteknisk teori från teknisk högskola och fyra decenniers yrkesverksamhet med olycksanalys och skadeprevention.

De tekniska högskolornas Formula Student ligger mig därför varmt om hjärtat. När jag såg en artikel i NyTeknik 14/12 om detta gick jag igenom inläggen på den här bloggen och skapade en ny kategori Fordonsfysik, som gör det lättare att hitta relevanta inlägg. Flera av dem har länkar till videosekvenser, som nog kan roa oavsett intresse.

Du som är tävlingsinriktad på teoriplanet bör speciellt kolla inlägget
Varför sladdar och voltar bilen på videon? (6/8)
... och svara på frågan i en kommentar.
Förresten, gör gärna likadant med inläggen
Så sladdar ledbussar, bilar och släpfordon - video (13/12)
Video med sladdande bil varnar för farliga missförstånd och vattenplaning bak (2/10)
Det kan bli ett fint kunskapsutbyte för oss alla.

Fordonsfysik kanske är relevant även för biltesterna och artiklarna i ...

... Ny Teknik: Challenger 6/12,
Ferrari/Maserati 5/12, Toyota 1/X Concept 1/11, Saab 22/10, Familjebussar 14/8, Buick Enclave 24/7, Fotgängarkrockkuddar för stadsjeep 28/6, Saab 9-3 sidokrockad av stadsjeepsrigg 31/5, GMs hybriddrivna stadsjeep 20/3; Ljudanläggning i BMW X5 med flera 061122;

... DN: CO2-krav bantar bilar i EU? ... Frankrike redan 2008, Alkolåstvång, Krockkuddeproblem för V70 och Mazda2 19/12, Svenska bilforskningspengar, Bilbesiktningsmonopol upphör, Land Rover LRX 18/12, BMW X6, Ford Focus 17/12, Morgondagens bilar - spionbilder 13/12, Små SUV och Crossovers 13/12, Mini Cooper Clubman 10/12, Mazda CX-7 3/12, Mercedes C180 26/11, Vinterdäck 20/11, Chevrolet Tahoe Hybrid 16/11, Fransk-tysk jämförelse (där koldioxid kallas smuts), V70 med etanolfyra 14/11, Toyota Hilux 13/11, Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10/11, Toyota Avensis i stadsjeepsklander 8/11, Cadillac 2/11, Vinterdäck 27/10, Toyota Highlander bränslecellshybrid och Prius Plug-in-hybrid 23/10, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid och miljöbilars säkerhet 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Peugeot 307 Bioflex 2/6, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10 2006.

... Sydsvenskan: Vinterbilistråd 14/12, Suzuki Splash 15/12, Rover-Roewe 14/12, Små stadsjeepar 7/12, Renault Laguna 5/12, Mazda 6 30/11, Mitsubishi Lancer & Subaru Impreza 23/11, Volvo V70 Flexifuel 16/11, Peugeot 308 & Hyundai i30 12/11, Audi A4 31/10, Mazda 2 12/10, Fiat 500 24/9, Frankfurtmässan 14/9, Än den svenska bilsäkerheten då? 7/8, AC Cobra - Sportbilsbygge i skolan 9/6, VW Cross Golf 8/6, Ford Mondeo 26/5

torsdag 13 december 2007

Så sladdar ledbussar, bilar och släpfordon - video

Många förväxlar olika begrepp och drar förhastade slutsatser om fordons förmåga att svänga och ändra farten. Det framgår av kommentarer till tidigare inlägg om helt andra frågor. Hit hör också att en ledbuss fungerar dynamiskt som en personbil med släpvagn.

Den dynamiska stabiliteten är lite för komplex för att förklara med ord i ett blogginlägg. Men det kanske räcker med videon nedan, som jag fått från mina tidigare kollegor vid VTI - överingenjör Olle Nordström och forskningsingenjör Sven-Åke Lindén.

Husvagnen har tyngdpunkten så långt bak att den blir instabil och pendlar av sig själv redan under den tillåtna maxhastigheten 80km/h. Pendlingarna minskar belastningen på bilens bakhjul samtidigt som de behöver ge extra stora sidkrafter för att hålla emot.


Videons upphovsman: Olle Nordström, tidigare överingenjör vid VTI.
Olle var projektledare. Sven-Åke körde bilen och skötte fältorganisationen lika suveränt som i andra körexperiment där jag var ansvarig - exempelvis vintertesterna i Sälen med 66 sportlovsturister som förare.

För att belysa lite enklare fenomen, återger jag nedan min replikväxling med Klas under inlägget
Köra på gående i 30 okej för Vägverksdirektör som glömt att bilar har varningsblinkers

F1) Klas frågade:
Vet du varför lagen har kommit till om att en släpvagn skall ha dubbdäck när dragbilens däck är dubbade?Iof kan jag tänka mig att olika bromsförmåga på dragbil och släp inte är bra, men varför kvarstår kravet då även på obromsade s.k. EU-släp?


S1) Jag svarade:
Släpvagnar kan röra sig häftigare i sidled vid väjningsmanövrer och behöver då bättre väggrepp än dragfordonet. Det gäller oavsett bromsning.

När dragbilen bromsas minskar belastningen på släpvagnens hjul, så att deras sidgrepp blir sämre.
Släpvagnen kan alltså sladda vid bromsning även om den själv saknar bromsar.
Problemet är egentligen mer komplext, men det kanske räcker som svar.

Fenomenet med upptrappning bakåt av sidorörelserna i ledade fordonskombinationer upptäckte jag på 1970-talet genom datorsimulering av väjningsmanövrer med så kallade långtradare. Se min artikel i Teknisk Tidskrift nr3 1974 eller rapporterna från 1972 och framåt i
publikationslistan.

Här uttryckte jag mig alltför kortfattat. Klas uppfattade nog ordet belastning som liktydigt med statisk belastning och vikt eller massa. Därför (?) drog han slutsatsen att ett tyngre fordon (troligen) har bättre väggrepp än ett lättare.

F2) Klas skrev med en frågande ton att dragbilen:
troligen har lite bättre grepp pga vikten (ett eu-släp får ju max ligga på 750kg på två hjul - om den är maxlastad - halva tiden körs den ju troligen tom och ligger då på ca 200 kg över de två hjulen till skillnad från bilen som troligen ligger på ca 1200-1600 kg på fyra hjul).

S2) På det svarar jag följande
(förenklat till plan, horisontell vägbana och utan hänsyn till luftkrafter el. dyl.)
För att ändra ett fordons hastighet (accelerera det) i längs- eller sidled krävs krafter från vägbanan i proportion till fordonets vikt (massa). Ju större massa desto större kraft behövs.
Om belastningen (normalkraften) på hjulen är fördelad likadant som den statiska viktfördelningen, så innebär ökad vikt även en ökning av däckens förmåga att förmedla horisontella friktionskrafter från vägbanan:

Friktionskraft = Friktionskonstant x Normalkraft

Förmågan till stor sid- och längsacceleration påverkas alltså inte primärt av fordonets vikt.

Men om fordonet bromsas, flyttas belastningen framåt, så att de bakre hjulens belastning minskar - utan att deras behov av sidkraft har minskat. Massan har ju inte flyttat på sig.

Om då bilens bakhjul eller släpvagnens hjul behöver leverera sidkraft för att räta upp eller svänga ekipaget, så kanske normalkraften inte räcker till. Då blir det sladd med fällknivs- eller pendlingstendenser.

Inte kristallklart ?-)
Kolla då min illustrerade artikel under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
Eller ge upp och titta på flera
sladdvideon i YouTube.

tisdag 11 december 2007

Klimatpolitisk fundamentalism bakom livshotande sabotage mot barnfamilj

Den barnfamilj som fick sladd på sin däckpysta stadsjeep väcker ingen medkänsla eller eftertanke hos anhängare till Asfaltsdjungelns indianer. Deras fördomsfulla kommentarer om människor i stadsjeepar är skrämmande hatiska och ger obehagliga associationer till andra förföljelser i historien.

Det framgår av några kommentarer till inläggen
Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep
Däckpysarna dräper snart egna vänner och ökar avgasutsläppen

Med Nobels fredpris och mästrande utspel à la Al Gore från offentliga personer som stöd kan nu vem som helst ta klimatförändringarna som förevändning för att utse syndabockar bland misshagliga medmänniskor eller företag. Även om vi ännu inte fått några direkta motsvarigheter till häxprocesser eller inkvisitionsdomar, så har redan livsfarligt våld motiverats med klimatpolitiska förevändningar av Asfaltdjungelns indianer. De ger sig tydligen på även mindre bilar av typ crossover.

Detta sker i Sverige, nu år 2007: SvD 20/11, 2/10; DN 11/12, 8/9, 8/9, 8/9, 26/7, 26/7; Sydsvenskan 18/10, 15/10, 25/8; HD 20/11, 2/10, 29/9; ekonominyheterna 20/11; Dagen 21/11

Fundamentalismen bygger på den officiella klimatpolitikens skygglappar mot fenomen i världsrymden och på medias bannbullor mot dem som varnar för att klimatförändringarna faktiskt kan vara orsakade av opåverkbara faktorer utanför meteorologins domäner. Sund vetenskaplig skepsis mot människans förmåga att påverka klimatet framställs i media som skepsis mot att klimatet förändras - trots att alla vet att det sker fortlöpande.

Efter många års eget debatterande om att koldioxidkurvan ligger efter temperaturkurvan fann jag häromveckan äntligen en artikel i Ny Teknik (23/11) som påpekade samma sak. Orsak och verkan tycks alltså vara förväxlade. Till detta finns naturliga förklaringar, som kan omkullkasta det mesta av dagens klimatpolitik och rasera grunden för den fundamentalistiska jakten på koldioxid.

Spara på resurser och fossil energi är givetvis bra - om inte andra verkliga gifter sprids i stället för koldioxid. Men viktigare för människorna i utvecklingsländerna är att vi förbereder oss på klimatförändringarna och inte spiller allt socialt kapital på att försöka stoppa dem.

Läs mer i andra inlägg här om klimatpolitik, via länkarna hos Global Warding och exempelvis i
... SvD 17/12
22:00, 16/12 09:41, 15/12 13:49, 08:22, 07:35, 04:32, 14/12 22:24, 08:16, 07:02, 13/12 21:30, 21:23, 20:36, 13:10, 12:35, 10:54, 12/12 16:05, 12:48, 09:53, 08:43, 06:30, 05:17, 11/12 21:25, 21:21, 17:38, 09:36, 10/12 07:24, 06:56 (Christofer Fjellner på Brännpunkt), 9/12 15:07, 7/12 08:31, 29/11 07:21, 25/11 16:21;
... Sydsvenskan
14/12, 12/12, 6/12, 3/12, 30/11;
... HD
13/12, 12/12, 6/12, 3/12, 3/12;
... Dagen
18/12a, 18/12b

måndag 10 december 2007

Köra på gående i 30 okej för Vägverksdirektör som glömt att bilar har varningsblinkers

Att slå på bilens varningsblinkers när man stannar vid övergångsställe kan förebygga missförstånd och olyckor. Men ansvariga vid Vägverket och NTF bryr sig mer om statistikens dödstal och vill ha pengar för att tvinga ned farten till 30km/h. Då överlever nämligen 90% av de påkörda med hittillsvarande fordonskonstruktioner.

Det framgår av intervjuer i media efter lördagens dödsolycka på ett övergångsställe i Gustavsberg. Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, Claes Tingvall, talar om "invand kultur" och är angelägen om att påkörda fotgängare ska överleva. I en radiointervju om dödsolyckan passade han på att propagera för inköp av flera fartkameror. De säljs av det svenska börsbolaget Sensys Traffic.

För Sveriges trafiksäkerhetsdirektör tycks alltså fartbegränsning och överlevnad vara viktigare än att helt undvika påkörningar. Tingvall refererar inte till några medarbetare eller rapporter, som visar vad som kan åstadkommas med enkla åtgärder för tydligare kommunikation mellan trafikanter.

Sådana föreslog vi i föreningen VETA för över tio år sedan - utifrån de händelsemönster som syntes i korta referat från 82 dödsolyckor vid övergångsställe. Referaten och analysen finns kvar på den gamla webbsidan, men har inte lett till några reaktioner från Vägverket - trots att underlaget härstammar från Vägverket-Trafiksäkerhetsverket.
Läs mer i inlägget 15/10 Varför får vi inget veta om olycksförloppen?

Eftersom jag inte varit i kontakt med dem som drabbats personligen av aktuella olyckor, är det med tvekan som jag länkar till följande artiklar från den senaste veckan.
SvD 00:53 9/12, DN 23:30 9/12, DN 23:27 9/12, SvD 13:58 4/12, SvD 09:44 4/12, SvD 08:11 4/12

Uppdatering 16/12:
Flera artiklar i ämnet hos SvD 15dec 09:26, DN 10dec 10:47

torsdag 6 december 2007

Rikspolischefens fokus på förlegad trafiksocialism

Rikspolischefens egna trafikexempel visar att kritiken mot honom är berättigad. Strömberg vill öka antalet slumpmässiga alkotester och fortkörningsböter men tiger om polisens unika kompetens att bekämpa våld och kriminalitet.
Artikellänkar kompletterade 8/12 och kommentar besvarad 7/12

Stefan Strömberg tycks också vara omedveten om enskilda polisers förmåga att skilja mellan oavsiktliga missöden i trafiken och avsiktligt våld. Han har svalt den förlegade synen på trafikanters säkerhet, som Vägverkets nuvarande trafiksäkerhetsledning omhuldar.

Rikspolischefen hävdar att hans kritiker försvarar "ett gammalt arbetssätt":
‑ De förespråkar, tycker jag, ett synsätt på polisen som var aktuellt för 10-15 år sedan (sagt av Stefan Strömberg i DN 23:21 6/12)

Men i mitt forskarperspektiv är det Strömberg själv som står för en konservativ syn på polisarbetet. Nu kan den till och med betecknas som reaktionär.

I skarven mellan 1980- och 1990-talen hade den socialdemokratiska regeringen och kommunikationsdepartementet ett gott öga till de forskare som såg trafiken utan att urskilja några trafikanter. Trafikstatistiken var viktigare för dem än den enskilde trafikantens säkerhet.
De vurmade för fler fartkameror och femfaldigt (jo, det är sant) ökad polisövervakning av de skyltade hastighetsgränserna. Deras rapporter hamnade i byrålådan när borgarna tog över regeringsmakten 1991, men kom till ny användning sedan Folksamstatistikern Claes Tingvall 1995 hade utnämnts till Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör av nästa socialdemokratiska regering.

Läs mer om detta i mina tidigare inlägg - exempelvis via sökorden fartkameror, alkolås eller vägverket.

När jag samarbetade med poliser i fält för ett epidemiologiskt trafikforskningsprojekt i slutet på 1980-talet fanns liknande strömningar. Jag märkte hur poliserna avskydde att bötfälla bilister som - ofta oavsiktligt - överträdde den skyltade fartgränsen utan att riskera något annat än sitt eget körkort.
Mellan patrulleringspassen och olycksplatsbesöken videotittade vi på autentiska och simulerade sladdolyckor. Då var poliserna mer nyfikna på varför bilarna sladdade än på hur fort de hade körts. Speciellt när bilarna sladdade av på insidan av en kurva.

I dag får jag som olycksutredare alltför få sådana frågor. Fortkörning eller något annat brott mot trafikreglerna åberopas som "orsak" och blir till enkla undanflykter från mer krävande analyser av komplexa samspel mellan olika naturlagar, invecklad fordonsteknik och mångfacetterat mänskligt beteende.

Svaret på torsdagens sista DN-fråga till chefen för Rikspolisstyrelsen ("Kan du säga konkret hur det nya sättet att arbeta bör gå till?") avslutas med orden "Genom att ta reda på: Var är det problem? Var kör folk oftast onyktra och för fort, säger Stefan Strömberg."

Med en så trivialiserad syn på polisens olycks- och brottsförebyggande arbete kan jag förstå att RPS-chefen har dragit på sig kritik.

Strömberg och hans meningsfränder skulle kanske läsa de artiklar jag skrev på DN Debatt 1989:
Övertro på fartgränser
Respektera individen i fartdebatten
... och 1995:
Prestige kostar människoliv

Referenser till Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet:
"Rikspolischefen saknar all insikt om polisarbete"
(ANDERS WESTLUND, BJÖRN ENGBLOM, CHARLIE MAGNÉ). DN Debatt 6/12
Rikspolischefen: "Det saknas öppenhet"
(Erika Svantesson) DN 6/12 10:49
Polisförbundets ordförande delar kritiken
(Alexandra Hernadi) SvD 6/12 12:16
Allvarlig kritik tycker Polisförbundet
(TT) DN 6/12 12:50
Arbetsmiljöverket tycker det fungerar bra
[utom med mattor, garage och uniformbyster :-]
(Erika Svantesson) DN 6/12 13:42
Enkät visar på ökad trivsel
(Erika Svantesson) DN 6/12 15:39
Rikspolischefens nypor är inte poppis
(Maria Abrahamsson) SvD 6/12 17:40
”Jag tänker fortsätta att sköta mitt jobb”
(TT) SvD 6/12 21:50
Rikspolischefen tvingas avgå
(Lisbeth Brattberg, Staffan Kihlström och Gunnar Sörbring) DN 6/12 21:59
Strömberg tvingas avgå
(Anders Munck) SvD 6/12 22:41
Strömberg: "Jag har stöd nog"
(Gunnar Sörbring). DN 6/12 23:12

Ask träffar rikspolischefen
(TT) DN 7/12 11:00
"Organisationen måste få lugn och ro"
(Ia Wadendal, Ossi Carp ) DN 7/12 11:59
Rikspolischefen slutar
(svd.se och TT) SvD 7/12 12:50
Stefan Strömberg blir generaldirektör
(Staffan Kihlström och Roger Lindqvist ) DN 7/12 12:48
"Personen måste förstå polisarbetet i själen"
(Emma Gårdsäter) SvD 7/12 13:56
"Vi hoppas på lokal förankring"
(Ossi Carp) DN 7/12 15:21
Strömbergs hårda nypor fast snällare
(Maria Abrahamsson) SvD 7/12 18:58

”Jag borde ha inbjudit till dialog”
(Stefan Strömbergs eget debattinlägg) SvD 8/12 Brännpunkt
Kritisk kurslitteratur skulle stoppas
(Dan Östberg) SvD 8/12 09:14

Från andra redaktioner

Ekonominyheterna 7/12 13:23, 6/12 22:19, 6/12 21:16, 6/12 01:19
Dagen 7/12,

tisdag 4 december 2007

Värdelös TMC-service till GPS-navigatorer i Sverige - Vägverkets, inte Trafikradions

DN tror att "Radions trafikredaktion" sköter TMC-funktionen för bilnavigatorer i Sverige. Men nu är det Vägverket som har ansvaret. Viktiga meddelanden saknas. Inaktuella ligger kvar och lurar dig in på meningslösa omvägar.

GPS-navigatorns TMC är värdelös i vårt land, om inte publicistisk kompetenta personer vid Sveriges Radio tar över hanteringen.

Läs mer i mitt gårdagsinlägg, som också har en länksamling till GPS-artiklar.

Uppdateringar 11/12
Ny Teknik 10/12: Sensor hjälper GPS som tappar orienteringen
Dessvärre kan inte den tekniken kompensera för Vägverkets senfärdighet med trafikmeddelanden via TMC.

Vägverkets direktörer behandlar GPS-navigatorerna som sitt hjälpmedel för att övervaka bilförarna, trots att de inte klarar av sitt självpåtagna ansvar för att hjälpa bilförarna köra säkrare med hjälp av korrekta trafikmeddelanden till navigatorer med TMC, Traffic Message Channel. Det framgår i
SvD 10/12, HD 10/12, ekonominyheterna 10/12, Sydsvenskan 17/11,

måndag 3 december 2007

GPS-navigatorns TMC-funktion värdelös i Sverige

Trafikmeddelanden, TMC, till våra GPS-navigatorer måste läggas in och tas bort minutsnabbt. Det kan SR-Trafikradion. Men Vägverket åtog sig jobbet utan att prioritera de resurser som krävs.
Så nu syns inte ens långvariga, stora vägbyggen som vid E6-raset. Kortvariga avstängningar ligger kvar i flera dygn efter öppning.

Läs mer om IT i bil och E6-raset, om trängselskatt och ett TMC-missat brobygge i Linköping eller om andra märkliga prioriteringar hos Vägverket.

Gör det innan du också gör stora omvägar i onödan på navigatorns TMC-begäran. Min resa mellan Linköping och Kalmar för några veckor sedan var rena farsen. Minst tio falsklarm om vägbyggen och trafikstockningar. Hade jag följt alla instruktioner skulle restiden förlängts med minst en timme.


* TMC står för Traffic Message Channel

Raset på E6 söder om Munkedal nådde aldrig min TMC-utrustade navigator.
Fotot från rastiden efter inlägg av rutten Linköping-Göteborg-Oslo.

Kör du utanför Sverige kanske TMC funkar bra. Men här måste Vägverket först erkänna sig kompetensmässigt besegrade av Sveriges Radio.

De infrastrukturpengar som krävs för TMC-funktionerna kan Vägverket ta från den stinna penningpungen för hantering av fartkameror och andra trafikantfientliga omoderniteter. Det skulle knappast märkas med de 20-30 miljoner kronor om året som behövs - enligt den ansvarige på Sveriges Radio. Jag skriver inte ut hans namn här, eftersom jag ännu inte frågat honom om klartecken.

De som jobbar med TMC vid Vägverket verkar kunna sin sak. Men den publicistiska kompetensen måste ledningen slanta av för. Annars fortsätter det att halta.
Moderniseringar av tekniken lär inte hjälpa - såvida inte det får SR att vilja ta över. Nu slår man ifrån sig på Sveriges Radio, eftersom Vägverket ändå blir inblandat med sina databaser. Och då vet man av erfarenhet att ledningen vill vara med och bestämma.

? Ser du något av detta problem i artiklarna om bilnavigatorer hos DN:
GPS - så funkar det
Fakta:GPS
Dyrast navigator inte bäst (4/12)
Stridsropet skalla en gps till alla (1/12)
Ingen lätt resa med gps-mobil (1/12)
Svenskt inslag i Galileo-projektet (30/11)
Gps under granen (23/11)
Specialgjord gps för Volvobilar (21/11)
Gps-navigatorn klappar till igen (20/11)
Gps-navigatorer leder ofta fel (15/11)
Sverigekarta görs med gps-teknik (14/11)
GPS-mottagare blev årets julklapp (13/11)
Stockholms ambulanser ska få GPS (24/10)
Marknaden växer extremt (13/10)
Tomtom Go720 (13/10)
Nokia E90 (30/7)
VDO Dayton PN 3000 (16/6)
Sony Ericsson satsar på musik och GPS (15/6)
Mio C520t, Tomtom One XL, Blaupunkt Travel Lucca 5.2 (19/5)
Nokia N95 (28/4)
Blaupunkt Travel Pilot Lucca 3.3 (3/3)
Är Nokia ute och seglar igen? (14/2)
Ambulans utan gps körde fel utanför Järna (6/2)
... i äldre DN-artiklar (2006)
Så fungerar GPS
Marknaden glödhet för navigatorer (18/11)
Navman N40i, Navigon PNA6000, Mio C710 (18/11)
Hitta rätt i gps-djungeln (22/9)

... eller hos SvD:
EU-ja till Galileo (29/11)
Julhandeln är kommen (19/11)
Följde gps - körde fast i banvall (16/11)
GPS-mottagare blir årets julklapp (13/11)
Fler miljarder till EU-satellit (19/9)
Uppfinn en navigator som lotsar genom livet (5/9 :-)
Bilförare kan inte läsa kartor (6/8)
Fartkameran får inte ersätta trafikpolisen (5/8)
EU-länder föreslås rädda Galileo (16/5)
EU skärper tonen om satellitprojekt (22/3)
Ambulans körde fel - svårt sjuk fick vänta (6/2)
Ambulans saknade GPS - körde fel (6/2)