måndag 31 mars 2008

Däck med fällbara dubbar kräver nya syndabockar

Däckdubbar kan fällas ut och in av föraren med trådlös signalöverföring. Sådan utveckling pågår enligt dagens Ny Teknik. De som ansvarar för att minska luftföroreningar i städerna måste därför snart hitta nya syndabockar - eller ta tag i de svåra hälsoproblemen i stället för att skylla på enskilda bilister.

Läs mer i andra inlägg om osakligheter och farliga fel i kampanjen mot dubbdäck, som drivs med skattemedel av några opportunistiska personer vid Vägverket och i Stockholms offentliga sektor.

Kolla också bloggen Halvards halkvarning och video från andras och min webb hos YouTube med krascher på den besvärliga halka, som uppstår när enbart dubbfria däck är i trafik och polerar isen.

fredag 28 mars 2008

Otidsenlig detaljreglering med fasta fartskyltar

Fler varianter på fartskyltar kommer att sättas upp vid vägkanterna, om Vägverket får sin vilja fram. Fordonsförarna får ännu svårare att undvika oavsiktlig fortkörning vid fartkamerorna och att hinna spana efter verkliga risker.

Storebrorsfasonerna är desamma som på 1980-talet och informationsteknikens framsteg sedan dess tycks ha gått de ansvariga helt förbi.
Läs mina artiklar på DN Debatt 1989:
Övertro på fartgränser och Respektera individen i fartdebatten.
Inte mycket verkar har förändrats sedan dess hos de troende.

Artikelreferenser:
DN 28mars 09:25
SvD 28mars 16:42

torsdag 27 mars 2008

HD låter statlig okunnighet fria rattfyllerist för dödsolycka. Full fart - Del 1

Högsta Domstolens har nu nekat prövningstillstånd*. HD fastställer därmed hovrättens och tingsrättens friande domar mot en rattfyllerist för vållande till annans död.
Båda domstolarna hänvisar till en och samma statstjänsteman, som bistod rattfylleristen i hovrätten utan att kunna tillräckligt om fordonsfysik för att förstå min analys av krockförloppet.


Olyckan inträffade i en 50-begränsad korsning, som sedan byggdes om till rondell enligt fotot. Bilden visar också Renaultbilens färdriktning ut i den skymda korsningen, där den påkördes i sidan av en Opel. Renaultföraren skadades svårt och hans vän i baksätet dog.


Opelföraren dömdes för rattfylleri men ansågs av domstolarna inte ha kört så fort att han var vållande till olyckan. Renaultföraren hade nämligen väjningsplikt - innan korsningen byggdes om till rondell.

Efter sammanstötningen rörde sig bilarna inom en så snäv sektor att Opeln måste ha kört nästan tio gånger fortare än Renaulten omedelbart före stöten. Det framgår av mina analyser och beräkningar, som bygger på den robusta impulslagen i fysiken. När Renaultföraren började köra ut i korsningen kunde han därför inte se Opeln.

Men den nämnde statstjänstemannen (JW) från VTI hävdade att bilarna hade gått ungefär lika fort. Han lär ha utgått från en grovskiss i polisrapporten, som inte var skalenlig. Dessutom ignorerade JW en mängd relevanta fakta, som han hade tillgång till genom min utredningsrapport till Svea hovrätt (Yttrande 2007-01-12 i mål B8168-06).

* Det finns mycket mer att berätta, men när avslaget från HD kom till postboxen i dag kände jag att jag måste börja någonstans. Om inte annat av medkänsla för den skadade föraren, som fortfarande har hemska besvär och svåra operationer kvar. Dessutom har han blivit av med mycket pengar i den rättsprocess, som han själv måste driva när allmänne åklagaren gav upp efter tingsrättens dom.

Min begäran om prövningstillstånd hos HD är daterad 2008-01-14 och HDs beslutsprotokoll 2008-03-26 har fått målnumret B343-08.
Utdrag ur dokumenten och ur min presentation med PowerPoint i hovrätten avser jag leverera både på www.stop.se/utred och i kommande inlägg.

Fortsättning följer alltså i serien, som jag kallar Full fart
(länk läggs in här senare).


Anknytande tidningsartiklar:
Hovrätten hör specialutbildade rättsläkare (Petter Forslund i SvD 28mars)
Min reflexion: Men vem som helst kan vittna som sakkunnig i teknikvetenskap


Riksdagens folkvalda sköter inte sitt jobb (Ingemar Mundebo DN Debatt 13april)
Inbyggda systemfel (Maria Abrahamsson i
SvD 28mars)
Bättre och billigare alkolås på väg (27mars) SvD 21:37, HD 21:46
Upprörda advokater - Vittne ändrar sig (Mikael Kulle i DN 26mars)
Förutsättningslöst letande - fel metod? (Maria Abrahamsson i SvD 25mars)
Svårt för domstolarna bedöma nödvärn (Stefan Lisinski i DN 24mars)

Uppdatering med fler artikelreferenser:
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

onsdag 26 mars 2008

Okunskap gör att oskyldiga anklagas i trafikmål - och tvärtom

Misstagen med alkotesterna* är bara ett exempel, där oskyldiga förare anklagas och döms. Poliser och utredare behöver utbildas för bättre rättssäkerhet, men också för att effektivisera trafikskadepreventionen.

Numera uppmärksammas enbart några grovt tillyxade trafikregler medan många riskfaktorer och -synergier som ligger bakom de komplexa händelseförloppen vid trafikskador inte ens är kända bland polisens och försäkringsbolagens utredare.

Det gör att oskyldiga kan anklagas och dömas för något de inte gjort. Exempel finns i urvalet från mina trafikskadeutredningar.

Men omvändningen gäller också. Misshandel och mord kan iscensättas med bilar och fordon som tillhyggen, utan att polisen klarar av att bevisa avsikten bakom förloppet. Fordonsrörelser och manövrer är inte omöjliga att rekonstruera eller analysera, men man måste behärska fysiken, ha kunskap om förarbeteende i kritiska situationer - och få tillgång till relevanta data från det specifika fallet.

Den kanske värsta konsekvensen av sådana kunskapsbrister hos ansvariga myndigheter är nog de pedagogiska effekterna på alla trafikanter. Kampanjer, som ideligen överdriver betydelsen av trafiklagstiftningens gränsvärden, får trafikanterna att glömma allt annat som också krävs för att starta ett olycksförlopp.
Se inlägget 080204: Pedagogiskt haveri i trafiksäkerhetsledningen

* Tisdagens artiklar i DN 22:24 och SvD 22:24 visar att det är ingen trivial uppgift att mäta alkoholhalt i utandningsluften.
Enligt en mer detaljerad artikel av Håkan Wasén i Corren 22:25 handlar det här inte om enskilda polismän som avvikit från rutinerna. Det är snarare ett exempel på systemfel och visar hur det kan gå när mätningar och analyser görs utan full förståelse för hela processkedjan och dess svagaste länkar.
Sedan visade det sig att problemet var betydligt större.
"Hundratals" drabbade förare i tisdagsartiklarna blev på onsdag 26mars "Tusentals" enligt rubriken i DN 14:40.


Som försvarare i tingsrätten åt en fortkörningsanklagad förare har jag konstaterat att det inte heller är så lätt för en stressad polis att skilja på olika fordon när hastighet mäts i tät trafik med laserinstrument utan kamera.

Att polisens 'laserpistol' inte har en inbyggd kamera ställer till med stora kostnader för rättskipning och har troligen lett till att många förare dömts för andras fartöverträdelser. Men framför allt missar man ju möjligheten att kontrollera och visa farten i sitt verkliga sammanhang:
Bilisten som i 51 på en 50-sträcka sveper förbi förskolegruppen med mindre än en meters marginal borde få en skarp reprimand medan den som kör i 51 på en folktom 30-sträcka åtminstone skulle kunna få behålla körkortet. Om kamera fanns i polisens laserfartmätare alltså.

tisdag 25 mars 2008

Nödbromsa halv minut krävs för stopp på isig motorväg utan dubbdäck

Masskrockar på isiga motorvägar är en naturlig följd av stora skillnader i bromsförmåga mellan olika fordon. Har två bilar krockat och fått stopp måste förarna i fordonen bakom börja nödbromsa cirka en halv kilometer och en halv minut i förväg för att stanna från svensk motorvägsfart, 110 kilometer i timmen.

Med bra dubbdäck halveras kraven.

Vid sådant vinterväglag blir kraven på avstånd så stora att kapaciteten för våra vägar sänks drastiskt. Det är kanske därför många blundar för riskerna och undviker att informera fordonsförarna om de faktiska förhållandena.

Masskrockarna på isiga motorvägar är alltså inget att förvåna sig över, när dubbdäck är förbjudna eller utmobbade från trafiken. Se exempelvis dagens artiklar
Masskrock i Österrike krävde ett liv i DN 14:53, i SvD 14:58 med foto och webb-TV och i Sydsvenskan 16:07.

Om inga fordon har dubbdäck kan bromssträckan bli längre än en kilometer och bromstiden över en minut från 110km/h. Det framgår av mätdata från experiment med dubbfria däck, som polerat isytan så att gummits friktionsegenskaper saknar betydelse. Se tidigare inlägg om däck eller sök på halka och sekunder.

Under dessa förhållanden är risken överhängande för överkörda fotgängare och masskrockar även i stadstrafik. Det tycks de ansvariga för kampanjen mot dubbdäck vid Vägverket och i Stockholm inte ha förstått. De lurar nu också garvade journalister att stämma in i kören utan att kontrollera fakta vare sig om partikelstorlekar eller väggrepp. Det är dagens ledarkolumn i DN av Johannes Åman bara ett av många exempel på.

måndag 24 mars 2008

Isgata i stan: Minst 5 sekunders avstånd! Video förklarar

På isgata kan väggreppet vara mer än hundra procent bättre med dubbar i däcken. Vid kolonnkörning på polerad is gäller därför Tiondelsregeln:
Minst en sekunds avstånd per 10km/h i fart. Plus reaktionstid.


Denna 'Tiondelsregel' bygger på enkel matematik, som Vägverkets företrädare och andra kampanjmakare ignorerar, när de hävdar att tresekundersregeln är adekvat vid halka.

Tresekundersregeln tar inte heller hänsyn till de stora skillnaderna i testresultat med och utan dubbdäck på de halaste typerna av vinterväglag.

Men det gör 'tiondelsregeln' som framgår på sid.18-19 och av slutsatsen på sid.34 i min forskningsrapport Normalförares bromsförmåga på vinterväglag. Den lämnade jag till Vägverket 1995, när Claes Tingvall hade utnämnts till trafiksäkerhetsdirektör av den socialdemokratiska regeringen och tagit över ledningsansvaret för dessa frågor.
Men varken forskningsrapporter eller påminnelser om problemet i andra former tycks ha hjälpt. Inget svar har ännu kommit ens på offentliga påpekanden i massmedia, exempelvis Peo Fransséns och min debattartikel till påsken för två år sedan:
Vägverket vilseleder bilister
- eller min varning i direktsändning av SVT hösten därefter under de tre sista minuterna av
det här 5-minutersinslaget

Jag upprepar varningen med anledning av påskens trafiksituation och skiftande väder enligt artiklar hos:
DN 25mars 22:12, 24mars 15:52 14:04 11:26 11:08,
21mars
19:03 (Snökaos drabbade påsktrafiken)
09:13 (Snöoväder ger trafikproblem i påsk),
20 mars
11:09, 19mars 13:08 08:35
Sydsvenskan 22mars 19:56 (Flera olyckor i påsktrafiken),
20mars
11:11 11:04 10:55, 19mars 22:37
SvD 25mars 22:09, 24mars 11:49, 21mars 18:26 (Buss med 21 passagerare välte på E6),
20mars
14:50 13:38 13:33, 19mars 20:56 20:53, 17mars 14:06

Uppdatering 081118 med länk till halkvarningar i SvD och DN

Närmare förklaring finns via länkar och diagram i tidigare inlägg med sökorden halka eller sekunder.

Den som inte tror att det kan bli så halt, när isen har polerats av dubbfria däck, bör titta på videon nedan

Här vill jag också passa på att tacka signaturen C20 för pålästa kommentarer till flera inlägg. Det värmer ett professors- och bloggarhjärta när någon bemödar sig att tränga in i problematiken och hänvisa till relevanta studier av liknande frågeställningar.

söndag 23 mars 2008

Fartböter räddar inga liv - otidsenligt paragrafrytteri av överåklagare

Med ägaransvar för överträdelser av de skyltade fartgränserna vill överåklagare Sven-Erik Alhem göra "något drastiskt ... åt den miserabla trafiksituationen". Att han är okunnig om olycksförloppens komplexitet och den moderna telematikens möjligheter må vara honom förlåtet.

Allvarligare är hans otidsenliga fokus på repressiva åtgärder mot syndabockar. Det behöver bemötas på lika framträdande plats, som Alhem erhöll med sin artikel i dag på DN Debatt. Den följs upp i DN (11:39) av Åsa Nilsson Rönnqvist med en intervju av Kenneth Hultgren, pressekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) .
Jag väntar därför med att här publicera min replik tills jag eventuellt fått den refuserad av tillfrågade debattredaktörer.

Den livräddande insatsen vid en trafikolycka av socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) refereras samma dag (11:36) av SvD och HD. Det utgör en tänkvärd praktisk kontrast till Alhems teoretiska paragrafrytteri.

Se också mina artiklar på DN Debatt 1989(!) med rubrikerna Övertro på fartgränser och Respektera individen i fartdebatten.

lördag 22 mars 2008

Bussars sladdrisk mörkas av myndigheter

Att vissa bussar är särskilt sladdningsbenägna på vinterväglag vet många i branschen. Men Vägverket och Statens haverikommission verkar strunta i problemet, trots flera svåra olyckor.
De har inte ens besvarat mina brev, pressmeddelanden och blogginlägg om riskerna med en bakvagnskonstruktion, som är vanlig på stora bussar.

I stället skylls olyckorna på förarna, som inte fått någon hjälp att förstå komplexiteten bakom sladdningsförloppen. Ännu mindre har de fått träna på att undvika farliga provokationer - så som i min video nedan från Trafikcenters stora halkbana vid Kumla nära Örebro (kallas för Ytongbanan, men är täckt av plåt med halkmedel).


Tillverkarna jobbar aktivt med problemen, och förser branschen med teknisk information. Men ansvariga myndigheter ignorerar att fordonstekniska egenheter kan ligga bakom verkliga olyckor. Mina erfarenheter enligt tidigare inlägg om bussar och stabilitet ger inget större hopp om något uppvaknande i samband med olyckan 21mars på E6, som senast uppmärksammades i media, exempelvis av SvD och SVT.

Inte heller det intensiva vintertestandet i norra Sverige tycks få ansvariga myndigheter att upptäcka sina egna kunskapsbrister. Deras ignorans behöver avslöjas i några domstolsprocess av intresserade advokater, som försvarar åtalade förare. Det kanske kan få media och rättsväsende att sluta 'sikta enbart på pianisten'.

Uppdatering 3 april 2008 (med länkar till Ny Teknik 4/4 och SvD 3/4)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video

Bakgrundsartiklar:
Flera olyckor i påsktrafiken Sydsvenskan 22mars 19:56
Här avslöjas alla världens bilnyheter DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Biltest ny basindustri för Arjeplog DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Chaufför voltade med buss (utan passagerare på E22) DN 22mars 13:24
Snökaos drabbade påsktrafiken (buss voltade på E6) DN 21mars 19:03
Buss med 21 passagerare välte på E 6 SvD 21mars 18:26
Passagerarbuss välte på E 6 SVT 21mars 16:15 (foto visar den farliga bakvagnskonstruktionen)
Snöoväder ger trafikproblem i påsk DN 21mars 09:13
Många trafikolyckor i NV-Skåne HD 21februari

Exempel på tidigare inlägg om liknande problem:
Långa fordon svårare svänga enligt enkel naturlag 080215
Bussar och bilar instabila i stark vind 080117
Bussars stabilitet, styrbarhet och sidoskydd ignoreras även av NTF 080113
Video på sladdande och flygande bussar 080106
Därför är bussar farliga vid halka 080103
Drivhjulen bär liten del av tyngden med släp eller buss - Räkna själv! 071114

Mer om rättegången, haverirapporten och olyckan i Rasbo 070227
i UNT: 28april, 10april, 3april
i SvD: 28april 14:20 08:56, 11april, 3april
i HD: 3april
i NyTeknik: 4april
i DN: 28april 14:06 med förhastad slutsats "styrde kvinnan ut bussen", 11april 17:13, 10april 15:24 12:08, 3april;
2007:
24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.

Länkar till fler artiklar via andra inlägg:
Miss i haverirapport till bussförarens nackdel (080410)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video (080403)

torsdag 20 mars 2008

Moralkakor mot halka

Inför påskhelgens snöväder behöver bilförarna kunskap om de komplexa problemen med körning i halka. Men Vägverkets pressekreterare bjuder bara på moralkakor och strör salt i såren på redan olycksdrabbade.

I SvD hävdar han, Thomas Andersson, att "det brukar oftast vara alkohol med i bilden" vid dödsolyckor under påskhelgen.
Sådana uttalanden och rena självklarheter är vad Vägverket serverar till media enligt flera artiklar* inför påskhelgens trafik med vinterväglag.

Varför får inte VV-koncernens kompetenta medarbetare komma till tals? Titta bara vilken fint trafikantstöd de ger med väglags- och trafikkamerorna (inte syndabocksletande fartkameror, alltså).

Jag kan bara hoppas att Sveriges fordonsförare är medvetna om att det inte räcker med att vara nykter, följa trafikreglerna och "ta det försiktigt" när halkan slår till.
Det framgår av mina problembeskrivningar i tidigare inlägg, exempelvis med etiketten däck.

Avåkning på kurvans insida efter nattens svarta halka
... kan knappast ha orsakats enbart av för hög fart, eller hur?

*
DN 20 mars
11:09, 19mars 13:08 08:35
Sydsvenskan 20mars
11:11 11:04 10:55, 19mars 22:37
SvD 20mars 14:50 (Tjeckien)
13:38 13:33, 19mars 20:56 20:53, 17mars 14:06

onsdag 19 mars 2008

Is på 70-väg? Håll minst sju sekunders avstånd!

Blixthalka är på väg. Bilar utan väldubbade däck måste då ha minst fem sekunders lucka till framförvarande, om farten är 50 kilometer i timmen. Vid fart 70 krävs 7 sekunder. Annars blir det kaos.

Orimligt tycker många.
Jovisst, det är därför vägar måste stängas av vid blixthalka.

Dessutom finns flera förbehåll, som jag hoppar över nu med tanke på det akuta läget för områden med tät trafik. Bland annat tillkommer reaktionstid, du måste trycka hårt på pedalen och din bil måste ha låsningsfria ABS-bromsar.

Tresekundersregeln då? Den är ett hafsverk som inte tar hänsyn varken till lågfriktionsunderlag eller till att olika ekipage kan ha olika bromsförmåga.
Mer fakta finns via inlägget Lurade av tresekundersregeln

Så skrev jag 7/11 efter den veckans halkvarning från SMHI.
Då var rubriken
Köra i 50 på is kräver 5 sekunders avstånd
Där finns mer utförliga förklaringar och länkar till faktarapporter.
Diagrammet nedan* kommer därifrån.

Kravet på tidslucka gäller fortfarande och har blivit ännu mer angeläget att framföra efter vinterns osakliga och vilseledande kampanj mot dubbdäck. Vägverket kommer där och i sin tidning Vintergatan med rent felaktiga påståenden. Det visar att ledningen fortfarande ignorerar saklig kritik - exempelvis på debattsidan i SvD, Brännpunkt: "Vägverket vilseleder bilister".

Men även om du själv har väldubbade däck med rejält utstick, bör du hålla på samma tumregel vid kolonnkörning. Då behöver du inte bromsa hårdare än att bilen bakom dig kan 'få hejd på skrotet' utan att hälsa på i din koffert.

Krav på tidslucka när en ledarbil bromsas med större retardation än följebilen.
Även i bl.a.
publikationslistans nr 124 och 164.

Inför påsken
har SMHI inte utfärdat någon formell halkvarning. Men väderprognoserna tyder ändå på att det kan bli riktigt halt.
Se artiklar hos
DN 24mars 14:04, 20 mars
11:09, 19mars 13:08 08:35
Sydsvenskan 20mars
11:11 11:04 10:55, 19mars 22:37
SvD 24mars 11:49, 20mars
14:50 13:38 13:33, 19mars 20:56 20:53, 17mars 14:06

tisdag 18 mars 2008

Ohörsam vägverksledning värre än fördyrad bilimport

Professionella bilimportörer måste nu vänta i flera veckor på Vägverkets pappersexercis, som de själva kan fixa på några dagar. Det fördyrar bilarna, men påminner om betydligt allvarligare konsekvenser av vägverksledningens ohörsamhet gentemot extern kompetens.

Vägverkets kontroller av direktimporterade bilar borde ha kunnat införas på ett smidigare sätt i samspel med branschen. Se dagens DN-artikel av Anna Oscarius. Kanske har ansvariga handläggare här gjort vad de kunnat.

Men ledningens ohörsamhet mot trafikskolornas, bilindustrins och telekombranschens experter i många andra frågor är en besvärande black om foten för den svenska utvecklingen av bättre trafikantsäkerhet.

Slöseri med skattemedel på ineffektiva åtgärder drabbar också sjukvården, miljöskyddet, rättsväsendet och all offentlig verksamhet.
Se inläggen med sökord Vägverket

måndag 17 mars 2008

Varning för moddplaning

Däck kan moddplana redan i låg fart och framhjulen skyddar inte mot bakhjulsplaning som på vattensamlingar. Risken för bredsladd är därför större i slask- och snösträngar, speciellt om man lättar på gasen i en framhjulsdriven bil med breda bakdäck.

Medan farten och trångt däckmönster dominerar bland riskfaktorerna för vattenplaning, beror moddplaning mer på att däckmönstrets kontaktyta är för stor och på att modden kan ha över tusen gånger större viskositet än vatten (mer trögflytande).

Det här tycks vara oväsentligt för trafiksäkerhetsledningenVägverket.
Vad man där i stället prioriterar, framgår på de första sidorna av Vägverkets tidning
Vintergatan.
Men i forskningslitteraturen har fenomenet varit redovisat åtminstone sedan 1985. Se nr.46 och år 1985 i min
publikationslista. Jag har också skrivit om det på 1990-talet i Nationalencyklopedin under uppslagsorden moddplaning och vattenplaning.

De viktigaste storheterna för dräneringsprocessen vid moddplaning illustreras av figuren längst ned i inlägget
Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips. (071102)

Varför det är farligt att "köra försiktigt" genom snösträngarna med framhjulsdrivna bilar framgår i min illustrerade NE-artikel kursstabilitet och av inläggen
Gasa i modden om bilen är framhjulsdriven? (080131)
Varning för farliga råd om halkkörning (071010)

Du kan också ta fram dessa inlägg i bloggen med sökordet moddplaning.

Aktuella artiklar:
DN 17mars 14:38, 12:29, 12:10, 09:24
Sydsvenskan 17mars 12:43
SvD 17mars 14:06, 07:37

lördag 15 mars 2008

Staying alive med tryck i Pirelli

Charlotte Perrelli tappade inte trycket i kväll. Se till så att lufttrycket är högt även i däcken på bilen du åker i - oavsett om fabrikatet är Pirelli eller något annat. Många har kraschat och omkommit med urpysta däck.

I torsdagens rättegång tvingades jag som sakkkunnig lyssna på hur ett försäkringsbolag ignorerade detta problem. Det dödade nästan en av deras kunder, när bilen på bilden fick sladd, hamnade på taket i ett vattenfyllt dike och började brinna.


Asfaltsdjungelns indianer har nog inte heller förstått att de ägnar sig åt dråp- eller mordförsök, när de släpper luften ur däck på vissa bilar - utan att veta om ägaren upptäcker tilltaget innan hon kör iväg. Läs tvåbarnsmammans kommentar till inlägget
Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep

Lurades du hit av rubriken? Sorry, men kom tillbaka när du tittat färdigt på inslagen från och om melodifestivalen. Kolla då länkarna i den här bloggens inlägg om däck. Det kan rädda dig från helt onödiga trafikskador.

Då kan du börja med torsdagsinlägget om mitt sakkunniguppdrag:
Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol
... och den första kommentaren där den olycksdrabbade bilägaren skrev så här:
"Lennart, du vet mycket som många önskar att dom hade en aning om innan dom ens visste att dom behövde veta det."

Perrelli, inte Pirelli, och melodifestivalen kan du läsa mer om i
DN i dag 23:20, 22:20, 22:11,
16:58, 14:30, 14:13
14mars
22:03, 21:06, 18:43, 13:58, 10:28
Sydsvenskan i dag
21:45, 21:44
SvD i dag 23:05, 22:42, 22:16, 22:08, blogg, 20:10, 10:22, 09:40

Här finns det förra inlägget (nr.1) om denna olycka och följande rättsprocess.

torsdag 13 mars 2008

Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol

Tvåsitsig sportbil sladdar av riksvägen på insidan av en kurva. Den hamnar upp och ned i ett vattenfyllt dike och börjar brinna. Männen i bilen kryper ut genom de neddragna sidorutorna och klarar livet.
En polis hänger på vid ambulansen och noterar vad den chockade föraren säger om farten.


Det här var i juli 2005. Då var Inge* ute på en kvällstur med sin kompis och skulle demonstrera ljudet från V8-motorn* när det ekade mot bergväggen ut över sjön. Båda elsidorutorna var därför neddragna när vänster bakhjul tappade greppet.

I dag var händelsen uppe i tingsrätten. Bilföraren har nämligen tvingats stämma försäkringsbolaget, som inte vill betala något för den helförsäkrade bilen. Bolagets jurister har hela tiden utgått från att polisens notering om 150 kilometer i timmen är korrekt och anklagar föraren för grov vårdslöshet.

Bolagsjuristerna har anlitat en konsultfirma, som hävdar att bilen har kört med minst 148 km/h när situationen uppstod. Bilen lämnade vägen med minst 135 km/h enligt konsultens rapport. Den presenterades i dag för domstolen och baseras på simuleringar med datorprogrammet PC-Crash.

Bilförarens advokat anlitade mig som sakkunnig när försäkringsbolaget började krångla för drygt två år sedan. Jag har en hel del att berätta, som kan vara intressant för alla försäkringstagare med bil, och återkommer på bloggen om processen**

Men nu är jag bokstavligen tillbaka på spåret med SJs trådlösa internetuppkoppling. Snart dags för tågbyte och jag måste packa ned datorn.
C U L8r

* Inge heter egentligen något annat. Det framgår av den första kommentaren. Där fick jag också klart för mig att motorn är en V8, inte tolvcylindrig som jag först skrev.
** Se också DN 16mars om "Rättegångsskola på nätet" och brottsofferportalen.se
Här finns nästa inlägg (nr.2) om denna olycka och följande rättsprocess.

måndag 10 mars 2008

Medarbetare vid Vägverket bryr sig om individen i nya medicinska körkortskrav

Kompetenta medarbetare på Vägverket finns det gott om. Ett sådant exempel ges i dagens SvD- och DN-artiklar om nya medicinska krav för körkort.

Bra att någon som kan området blev tillfrågad och fick uttala sig i stället för de vanliga universalexperterna på trafiksäkerhet vid Vägverket. Det blir ett plus i kanten även för journalisterna, Niklas Gedda (SvD) och Annika Hamrud (DN).

Skönt att få skriva uppskattande om Vägverkets medarbetare efter all min tidigare kritik mot ledningens kollektivistiska människosyn och prioriteringar.

Här förefaller det som om handläggarna bryr sig om att det finns säkerhetsrelevanta skillnader mellan trafikanter och situationer - och försöker anpassa reglerna därefter. Bravo! Jag utgår från att de har så bra underlag för de nya reglerna att de är valida och gallrar på rätt sätt.

söndag 9 mars 2008

IT-omogna myndigheter ger fler krockar

Utryckningsfordon krockar i gatukorsningar och tågförare kraschar mot vägfordon som fått stopp i plankorsningar. Det hände igen under söndagen, trots att tekniska möjligheter funnits länge att ställa om signaler och att varna för akuta kollisionsrisker på flera sätt.

Bara några timmar efter att ett tåg och en plogbil krockat i Jämtland (SvD 00:02) kolliderade en polisbil under utryckning med en civil bil i centrala Luleå (DN 00:53, SvD 23:07, HD 23:08).

Det är märkligt att sådant sker utan förvarning i dagens informationssamhälle, med tanke på hur mycket som satsas av ansvariga myndigheter på annan teknik - utan nämnbart värde för den enskilde trafikantens säkerhet.

I andra inlägg om informationsteknik, tmc eller gps framgår hur Vägverket - och tydligen även Banverket och Rikspolisstyrelsen - försummar de möjligheter som privata IT-investeringar har skapat för sådana livsviktiga varningsfunktioner. Jag vet att flera jobbar på ett kvalificerat sätt med detta, åtminstone vid Vägverket, men ledningen tycks prioritera annat.

fredag 7 mars 2008

Glöm inte infrastrukturen för telematik

Sverige har en världsunik välståndspotential i fordon, vägar och telekommunikation. Stora synergieffekter för miljö, säkerhet och ekonomi kan uppnås i vägtransportsystemet med statlig infrastruktur, som kopplar samman privatfinansierade fordonssensorer, mobiltelefonsystem och navigatorer.

Staten har här en viktig roll, som är svår eller omöjlig att spela för konkurrerande marknadsaktörer. Genom att samla in anonymiserad fordonsinformation, förädla och återsända den kan nya funktioner skapas - till nytta både för den enskilde trafikanten och för alla i omgivningen.

Men då måste regeringen underkänna slöseriet på förlegade kontrollsystem och det demoraliserande överhetsperspektivet mot trafikanterna som ledningen vid Vägverket ofta återkommer till. Jag behöver inte upprepa min kritik mot fartkamerorna i detta sammanhang.

Fiaskot med inaktuella och uteblivna TMC-meddelanden till GPS-navigatorer i Sverige duger bra som exempel. Den hanteringen 'snodde' Vägverket från Sveriges Radios trafikradioproffs.

Se min debattartikel, som Ny Teknik rubricerade utan frågetecken med orden
Bättre trafikpolitik med alliansen
... och inläggen om Vägverket.
Det senaste med rubriken
Trafikantvänlig utveckling stryps av Vägverkets ledning
... inspirerades av en artikel på DN Debatt 5/3,
... som i dag följs upp av DNs huvudledare.

Fler artiklar i näraliggande ämnen:
GPS suddade ut svenska lotsbåtar (Ny Teknik 4 mars)
Förbjudet att kolla servicebilar med gps (Ny Teknik 3 mars)
Avancerad gps-lur för affärslivet (DN 16 feb)
Samtal från mobil till mobil (Ny Teknik 12 feb- ny vägtrafikvision?)
DN Motors stora gps-test 2007, del 2 (DN 22 dec)
GPS - så funkar det (påstår DN 17 okt om Vägverkets TMC)

torsdag 6 mars 2008

SOS-varning Jämtland: Bra dubbdäck och fyrhjulsdrift behövs men stanna inomhus!

Snöoväder med vind 30 m/s och kraftigt snödrev. Personer utomhus kan förfrysa, då vägarna i Jämtlandsfjällen är svårframkomliga. Stanna inomhus, uppmanar räddningschefen i norra Jämtland alla som befinner sig i området.

För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Jämtland.
/Sändningsledningen Kerstin Frånberg

Varningen gäller så länge samma info finns kvar på
www.sosalarm.se

Ungefär så stod det i ett mail jag fick nyss (15:35).
Jag länkar därför till toppnyheterna hos:
DN (kaos efter bankrån)
DN (ekonomisk oro)
SvD (bankrån)
SvD (tågstopp)
Ekonominyheterna (kvinnomakt - mest läst just nu)
... som alla är anslutna till Twingly, där jag pingar efter uppladdning av detta inlägg.

Komplettering kl.19:45
Efter tidsstämplingen 15:42 av detta inlägg har artiklar om ovädret publicerats av
DN 16:52
SvD 17:23
... vilket gör att deras läsare som också ska resa i Jämtland kanske är varnade - utan att ha någon nytta av mina länkar till de nyheter som nu har lästs mest den senaste timmen:
SvD (80-talister inger hopp) även för yngre och äldre utanför Jämtland
SvD (Protester mot Reinfeldt)
DN (Ryssland firar med tunga vapen)
DN (Bara USA stöder Colombia)

onsdag 5 mars 2008

Trafikantvänlig utveckling stryps av Vägverkets ledning

1) Varningsmeddelanden till alla mobiltelefoner i farozonen.
2) Minutaktuell TMC-info till GPS-navigatorer från trafikradion hos SR.
3) Trafikflödesmätning med positionering av mobiltelefoner och trängselreduktion genom feedback via Cell Broadcast (1) eller TMC (2).


Det är tre trafikantvänliga utvecklingsprojekt som Vägverkets ledning länge tycks ha satt åt sidan - till förmån för repressiva åtgärder, som baseras på en moralistisk och förlegad syn på trafikskadeprevention.

Kostnaden för dessa tre projekt bärs redan till större delen av den privata sektorn i fordon, mobiltelefonisystem och i GPS-navigatorutrustning. Men för att få igång funktionerna behövs statliga medel till infrastrukturella investeringar. Driften kräver också statlig tillsyn.

Kostnaden för dessa insatser av den offentliga sektorn torde begränsa sig till någon promille av de 70 miljarder kronor, som nämns i dagens artikel på DN debatt.

Alla tre projekten skulle nu ha kommit långt, om ledningen för Vägverket stöttat sina medarbetare och konsulter på den kanten - i stället för att spendera miljardbelopp på det demoraliserande, vetenskapligt invalida och säkerhetsineffektiva systemet med fartkameror.

Se min debattartikel hos Ny Teknik och via länkar i inläggen om
1) Cell Broadcast och om
2) TMC (Traffic Message Channel).
3) Mobil positionering har också funnits i åratal på marknaden för andra ändamål*, men kräver kraftfulla insatser för att uppnå den 'kritiska massa' som erfordras för trafikflödesmätning.
* Exempel: Eniro företagssökning; Ny Teknik 2003 om att spåra nödsamtal

Fler artiklar i näraliggande ämnen:
GPS suddade ut svenska lotsbåtar (Ny Teknik 4 mars)
Förbjudet att kolla servicebilar med gps (Ny Teknik 3 mars)
Avancerad gps-lur för affärslivet (DN 16 feb)
Samtal från mobil till mobil (Ny Teknik 12 feb- ny vägtrafikvision?)
DN Motors stora gps-test 2007, del 2 (DN 22 dec)
GPS - så funkar det (påstår DN 17 okt om Vägverkets TMC)

tisdag 4 mars 2008

Störst bil inte värst. Krockvideo.

Schablontänkande och teknisk okunskap hämmar utveckling och marknadsgenomslag för säkrare och mer miljövänliga bilar. Speciellt om relevanta insikter saknas hos myndigheter som utformar bestämmelser och bildar opinion.

Miljöminister Andreas Carlgren kanske inte har detta i bakhuvudet när han lägger Sverige nära Tyskland i EU:s bekämpning av koldioxidutsläppen. Men hans uttalande i DN om att inte "missgynna Volvo och Saab som dessutom visat sig vara bra på miljöområdet" öppnar en dörr på glänt för mer komplexa bedömningar.

Det går stick i stäv mot ord och handling från regering och myndighetsföreträdare under andra halvan av 1990-talet.

För ungefär tolv år sedan lanserade några nyutnämnda experter vid Vägverket en ny resepolicy, som utgick från att trafikskadorna vid olyckor skulle minska om personbilars vikt maximerades till 1400 eller 1500 kilogram.
Sakligt väl underbyggda protester från världsledande specialister vid Saab och Volvo viftades bort med personfrågor och misstänkliggöranden av modellen 'guilt by association'. Se min artikel på DN Debatt 1996.

I den offentliga diskussionen som följde fick jag klart för mig att de pådrivande experterna vid Vägverket inte förstod att ett tungt fordon kan konstrueras så att det är skonsamt mot lättare fordon vid en krock. De tycks fortfarande sakna denna insikt, att döma av deras onyanserade uttalanden om så kallade stadsjeepar den senaste tiden.

Deras attityd bidrar till att alla stora tunga personbilar dras över en kam - utan erkännande till de tillverkare, som framgångsrikt skyddar både åkande och påkörda med nya tekniska lösningar.
Kolla exempelvis Volvo XC90 med sin lågt placerade frontbalk när den kör in i sidan på en mindre Volvo cabriolet:



Se också:
DN 21mars 17:32 07:23, Ledaren 5mars
SvD 4mar 20:35