Utan dubbar i däcken tar det tio sekunder för en bil på isgata att nödstoppa från 30 kilometer i timmen. Det är känt sedan länge från däckfysik och experiment på vinterväglag. Men sådant förtigs i propagandan mot dubbdäck.
På våt polerad is känns det som om bromsarna slutat fungera när man försöker stoppa en bil med odubbade däck. Så är det redan vid vanliga, lätta inbromsningar. Därför förstår jag inte varför de dubbfria däckens urusla isgrepp ofta ursäktas med deras marginellt bättre grepp på barmark. Där är det ju utomordentligt sällsynt att man behöver utnyttja däckens väggrepp maximalt.
Titta själv hur väl det här är känt hos erfarna journalister, exempelvis i DN 2/11, 27/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och SvD 2/11, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 2/3, 2/3
Läs mer i tidigare inlägg om däck
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
hahaha, erfarna Journalister!! Humor, jo, dom skriver ofta och på det sättet är dom erfarna, men bakom ratten?
Tillockmed i den otroligt tråkiga tidningen Teknikens världs senste nummer får FLERTALET odubbade däck bättre absoluta resultat jämtemot många av de dubbade däcken på dubbdäckens paradgata, isförhållanden. Det centraleuropesika dubbfria vinterdäcket Conti T810 får tillockmed höga poäng i dessa grenar..
Ne, nyansering bitte.
Nyansering ber Niclas om efter att själv ha refererat till onyanserade och endimensionella testpoäng.
Varsågod och läs mina tidigare inlägg med länkade rapporter och webbsidor, exempelvis Winter braking tests with 66 drivers, different tyres and disconnectable ABS.
Länken du hänvisar till är nästan ett decennium gammal, Lennart.
De bästa dubbfria vinterdäcken ger i stort sett samma fäste på is som de bättre dubbade vinterdäcken.
En viktig fråga som återstår att besvara vad gäller de dubbfria vinterdäcken är livslängden.
Jag tror det var Gislaved som för ett par år sedan plockade fram ett dubbfritt däck med suveräna egenskaper. Dessvärre uppnåddes de med en extremt mjuk gummiblandning, vilket fick till följd att däcket var utslitet efter 300 mil.
Här i Midland (Ume älv till Dalälven) är vägarna mycket hårt saltade, vilket gör vägslitaget extra stort under vintern.
Eftersom Vägverket vägrar upphöra med rostspridningen är dubbfria vinterdäck ett klart gångbart alternativ.
Jodå, "BP", testerna är till och med ännu äldre. Men fysiken kan ingen däcktillverkare ändra på.
Det var under sportlovsveckorna 1995, på flygfältet i Rörbäcksnäs, som vi förvånat konstaterade att inte ens Bridgestones suveräna "friktionsdäck" fungerade på den dubbfria isbanan.
Där var det bara ABS-slamret som skvallrade om att föraren bromsade för fullt, när temperaturen var omkring noll grader. Det syntes inte att farten minskade förrän efter några sekunder.
Oavsett gummiblandning och sajpning så når inte ett odubbat däck tillräckligt väl genom vattenfilmen på nollgradig slät och glatt is. Och då spelar gummits egenskaper ingen roll. Det är till och med så att elasto-hydrodynamisk separation uppstår lättare ju mjukare gummit är.
Den bakomliggande fysiken förklaras i facklitteraturen. I mitt forskarlag experimenterade vi i laboratorium med de här friktionsfenomenen under 1980-talet. Du kan läsa om det i flera av mina publikationer från 1980 och framåt.
Jag skrev också lite kort om närliggande problem i Ny Teknik förra året. Länk finns här.
Jag hade samma uppfattning som du innan utvecklings- och informationscheferna vid Gislaved däck (Halvard Nilsson och Bertil Sanell) fick mig att experimentellt syna de dubbfria däcken, som ibland oegentligt kallas friktionsdäck.
Därför förstår jag dig och alla som inte har upplevt det här i kontrollerade experiment på gummipolerad isbana. Gång efter gång. Med olika förare och däckfabrikat. Med och utan ABS.
För mig fick däckfysikens teorier många praktiska bekräftelser under sportlovsveckorna 1995. Min övertro på isgrepp med odubbade däck är numera inte så stabil. Det räcker att tänka tillbaka på nollgradersdagarna i Rörbäcksnäs.
Tro mig om du vill. I Midlands klimat klarar du dig nog länge ändå, BP. Men i sydligare breddgraders täta och dubbglesa trafik är det många som gör om samma misstag varje gång det blir blixthalka.
Skicka en kommentar