Fysiken bakom vinterdäck och körning på halka

Lagliga vinterdäck räcker inte. Det märkte många på förra vinterns halkiga vägar. Nu har säsongen börjat likadant. Därför öppnar jag den här bloggen igen - dels för att väcka tankar om naturlagarna bakom halkolyckor och dels för att bjuda in till diskussion: Hur kan bättre koll på bilen och dess däck skydda oss mot sladd- och halkolyckor?

När väggreppet minskar så drastiskt som det gör på vinterväglag, så närmar vi oss oftare naturlagarnas gränser. På torr asfalt kan en personbil bromsas från 90km/h till stopp inom cirka tre sekunder. En ojämnt lastad långtradare kan då behöva tre sekunder längre tid.

Men på isig väg tar det minst tio sekunder med låsningsfria ABS-bromsar och bra dubbdäck. Här kan skillnaderna mellan enskilda fordon vara dramatiska. Därför är det naturligt med kökrockar vid tät motorvägstrafik och ishalka. Även om föraren utnyttjar bilens ABS-bromsar och har lagliga vinterdäck, så kan det krävas mellan en halv och en minut för att få stopp från 90km/h. 

Styrbarhet, stabilitet, drivning och bromsning ställer krav, som delvis kan uppfyllas med hjälp av modern teknik även på vinterväglag. Men vi är illa ute om vi inte förstår hur och när olika fysikaliska fenomen bestämmer gränserna för säker körning. 
 

Fotot  här intill tog jag en morgon förra vintern, när en bilist hade sladdat av körbanan på kurvans insida. Det är omöjligt om det går tillräckligt fort.
Bilen voltade, när fronten hakade i mitträcket. Den är framhjulsdriven med bakdäck, som var både äldre och betydligt sämre dubbade än framdäcken.

I den här bloggen och på andra webbplatser* har jag redogjort för flera av problemen och frågorna nedan ...

1. Varför sladdar bilen lätt om däcken är sämre bak än fram?
2. Varför ska vinterdäck köras in på barmark varje säsong?
3. Varför och hur ska nya dubbdäck köras in första gången?
4. Varför krävs dubbtrafik för att dubbfria vinterdäck ska fungera?
5. Hur förändras dubbarnas utstick vid körning på barmark?
6. Skillnad mellan modd- och vattenplaning.
7. Varför bör vissa bilar ha gaspådrag i moddsträngar?
8. Varför kan frikoppling förvärra en bakvagnssladd?
9. Varför kan antispinn försämra stabiliteten vid framhjulsdrift?
10. Viktiga skillnader mellan antispinn och antisladd.
11. Varför kan inte antisladd ersätta bra dubbdäck?
12. Varför trycka hårdare på pedalen vid nödbromsning med ABS?
13. Varför duger inte tresekundersregeln på vinterväglag?
14. Varför kan man inte alltid stanna före rött ljus på vinterväglag?
15. Hur och varför kan man sladda med olika sorters fyrhjulsdrift.
16. Varför kan tung last bak förbättra stabiliteten för vissa bilar?
17. Varför kan tung last bak försämra stabiliteten för vissa bilar?

... men i alla sammanhang är bra väggrepp ett oeftergivligt krav. Eftersom vi bilister inte kan göra något åt varken politiska nycker (exempelvis dubbdäcksförbuden) eller vinterväghållningen, så gäller det att hitta bra däck när det är dags att köpa nytt.

Själv har jag anlitat Däckhuset i Linköping, som har kompetent och serviceinriktad personal. Deras generösa bemötande, när de slipade mina gamla pysläckande fälgar - det ska snart finnas videofilmat på min YouTube-kanal. 

För dig som bor på andra ställen i Sverige har jag inte haft egna erfarenheter för någon bra tillverkaroberoende rekommendation ... tills för några veckor sedan. Då blev jag kontaktad av Bythjul Norden AB, som hade uppmärksammat den här bloggen och mina webbsidor för företaget stop.se och för föreningen VETA.

Eftersom jag hade börjat leta efter lämpligt fabrikat för nya testdäck till min utrycknings- och mätbil, så blev företagets informativa webbplats bythjul.com en positiv överraskning. Länkar till oberoende däcktester, dimensionsval baserat på registreringsnummer och smidig logistik fick mig att beställa hjul därifrån, både däck och fälgar. 

Vilka däck blev det? Det och andra erfarenheter kanske jag berättar om senare i den här bloggen eller på någon annan av 'mina' webbplatser:

*www.stop.se (företagssajt med gammal design, som behöver moderniseras )

www.newsmill.se/user/lennartstrandberg (har nu publicerat 19 av mina artiklar)

www.youtube.com/user/LennartStrandberg/ (videoklipp, många intressantare än mina)

www.twitter.com/bildrullen (SMS-korta referat med länkar till vetenskapliga sajter)

www.veta.se (ideell förening, sajten öppnades 1996, moderniseras nu av webmaster)

www.bildrullen.se (blogg, som ännu inte är officiellt öppnad) 

Från massmedia om den här vinterns halkproblem för vägtrafiken
DN 2dec Snöbesvär i Skånetrafiken
DN 2dec Hårda vindar på Öresundsbron
DN 2dec Snön drabbar resande i hela Europa
DN 24nov Tre test: Här är de bästa vinterdäcken

SvD 2dec Fortsatta störningar i trafiken
SvD 1okt  Dubbat eller odubbat?

Vinterdäck behövdes syttende mai men ger sämre våtgrepp

Djup snö i Sverige på Norges nationaldag påminner om det klassiska forskarmisstaget med dubbdäckens olycksrisker. Det har fått många att välja vinterdäck utan dubbar, som får användas året om. Men få vet att det mjuka gummit minskar våtgreppet.

Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små 'gropar' eller 'dalar'. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på 'topparna'. Lokal eller total vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar eller försvinner helt.

Fenomenet kallas elastohydrodynamisk separation och observerades av mitt forskarlag på 1980-talet, när vi studerade skors halkmotstånd på smorda gångbanor. Sök på "hal" i min litteraturlista.

Men nu är det bäst att jag slutar och återgår till min time-out, innan jag får ett återfall i kritiken mot ledningen för Vägverket - som inte lyckades få med Stockholms politiker i sin antidubbkampanj där Hornsgatan var slagträ. Avgiften i Oslo för dubbade däck (piggdekkgebyr) gör att tankarna går även till kollegorna i Norge.

Jag hoppas norska bilister klarar sig bra ändå och skaffar sig de livsviktiga kunskaper om däck, som inte tycks stå så högt i kurs hos ansvariga myndigheter på någon sida om kölen.


Kort hyllning till dem som har roligare på sin nationaldag
Med tanke på vad rolig betyder i Norge kanske det gäller både 17 maj och 6 juni

Okunnig konsult kan vilseleda polis och domstol med ogiltig datorsimulering

I fredags meddelades domar om två olika trafikskador, där jag medverkat som sakkunnig för den ena parten. Hovrättsdomen baseras på entydiga, robusta naturlagar utan beräkningar. Tingsrättsdomen bygger på simuleringar med ett datorprogram, som motpartens konsult har använt med många antaganden och utan att förklara bakomliggande fysik och matematik.

---

Svea hovrätt dömde i brottmålet till fördel för min uppdragsgivare, polis och åklagare. Hovrätten fastställde tingsrättens dom för grov misshandel mot en kvinna. Med en 40 procent tyngre bil hade en man kört på kvinnans bil, så att den åkte av vägen och hamnade på taket i ett djupt dike.

Händelseförloppet råkade vara sådant att inga beräkningar behövdes för att visa att mannen avsiktligt hade knuffat kvinnans mot det djupa diket på höger sida. Det räckte med entydiga, robusta naturlagar och de skador bilarna fick innan de lämnade vägbanan.
Läs mer här i bildtext och länk.

---

Den andra domen avsåg en tvist om försäkringsersättning för en livshotande bilolycka. Där gick Ångermanlands tingsrätt emot min uppdragsgivare (advokat för olycksdrabbad bilförare, TW) och friade motparten, Länsförsäkringar, från skyldigheten att ersätta TW för hans totalkvaddade bil.

I domen förlitar sig tingsrätten på simuleringar med det kommersiella datorprogrammet PC-Crash, som motpartens sakkunnige, Henrik Nesmark, har använt utan att förklara dess bakomliggande fysik. Han kommer från ett norskt företag, Rekon, som ofta anlitas av svenska försäkringsbolag i bedrägeriutredningar.

Enligt simuleringsresultaten ska bilen ha gått av vägen på kurvans insida med minst 135 kilometer i timmen. Domstolen anser därför att föraren, TW, har kört alldeles för fort och att försäkringsbolaget inte behöver betala skadorna på den helförsäkrade bilen.

De slutsatser om betydligt lägre fart som jag lade fram efter mitt platsbesök utgår från observationer på bilen och i terrängen. Med internationellt vedertagen fordonsdynamisk teori och robusta naturlagar trodde jag mig ha visat att själva avåkningen inte kan ha skett med mycket högre fart än 90 km/h.

Läs mer under rubriken Sportbil sladdar av riksväg 90, voltar och brinner. Där finns länk till mitt utlåtande, som visar att avåkningen troligen orsakades av att vänster bakdäck hade alldeles för lågt lufttryck. Se också inlägget Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol


Gruset från vägbanken kan ha klämts in mellan fälgen och däcket enbart då bakhjulet sladdade av asfalten och enbart om däcket var nästan lufttomt. Då försämras väggreppet drastiskt, så att bilen lätt sladdar.

Min egen simulering av avåkningen med PC-Crash visar att spåren på vägen och i början av diket kan åstadkommas med en kurvkörningsfart av cirka 100 km/h - om vänster bakjul får reducerat grepp. Men det demonstrerade jag först under huvudförhandlingen, och i domen har detta missförståtts på ett sätt som understryker behovet av förar- och fordonsdynamisk allmänbildning i rättsväsendet när trafikskademål behandlas.

Att motparten helt avstått från sådana simuleringar är märkligt. Därigenom ignorerar försäkringsbolaget och deras konsult de stora risker med för lågt ringtryck, som föranlett lagstiftning i USA om att nya personbilar ska ha TPI, Tire Pressure Indicators. Man kan också fråga sig om Rekon och Nesmark inte vet hur PC-Crash ska konfigureras för att simulera lågt lufttryck i ett däck.

Som föreläsare, universitetslärare och forskarhandledare har jag full förståelse för att Ångermanlands tingsrätt väljer att tro på Rekons tjusiga animeringar med PC-Crash och på Nesmarks enkla men utomvetenskapliga skygglappsresonemang.

Man kan ju inte begära att jurister och lekmän i en domstol ska kunna fungera som examinatorer vid en teknisk högskola och avgöra exempelvis

• om konsulten tagit hänsyn till relevanta faktorer
• om indata till simuleringsprogrammet är verklighetsbaserade
• om konsulten har förstått programmets funktioner och begränsningar

---

Därför behöver utredande poliser och domstolar kriterier för att bedöma om konsulterade specialister verkligen är tillräckligt kompetenta för att få fungera som sakkunniga i rättsprocesser om trafikskador. Någon typ av certifiering kan vara en lösning, som jag överväger att ta fram utbildningsprogram för tillsammans med bransch- och universitetskolleger.

Det handlar inte om att utbilda till konsulter som kan massproducera haveriutredningar och bli "anställningsbara" för försäkringsbolagen. Nej, det gäller att ge verktyg för professionella analyser och stimulera kritiskt tänkande. Det budskapet framförs mer vältaligt på Svenska Dagbladets Brännpunkt i dagens debattartikel av professorerna Gunnar Broberg, Karin Johannisson, Leif Lewin, Svante Nordin, Anders Olsson, Johan Tralau och Ebba Witt-Brattström.

Hör av dig till mig direkt, om du vill bidra till sådan kunskapsspridning om fordonsrörelser och förarreaktioner i trafikskadeförlopp.

Artikelreferenser:
Universitet ska inte förmedla jobb (SvD Brännpunkt 21april)
Skåningar i övertänd bil – två döda (Sydsvenskan 21april 22:11)
Eklund försökte dölja brottet med eld (SvD 21april 20:54)
Vittne i Riccardomålet anmäls för mened (DN 21 april 21:33)
Tiotal fall jämförs med Engla-mord: 21april (DN 18:44, Sydsvenskan 19:51)
En finländare i koma, 18 kvar på sjukhus (om busskraschen i DN 20april 20:55)
Knutbyfallet: Sara ville erkänna allt (DN 20april 14:58)
Gävlefallet: Oskyldig satt häktad för mord (DN 20april 14:32)
Att erkänna räcker inte (DN 20april 14:27)
Finsk krisgrupp till Spanien (om busskraschen i DN 20april 13:32)
”Inga röster höjdes eller sänktes” (SvD 20april 08:32)
Hur läggs ett förhör upp? (SvD 20april 09:11)
Utsätt polisen för konkurrens (SvD Brännpunkt 20april av Bo Rothstein)
Ingen mobil vid utpekad plats (SvD 19april 16:02)
Eklund häktad misstänkt för mord (SvD 19april 10:46)
Och vem tar det politiska ansvaret? (SvD 19april 04:44 av Maria Abrahamsson)
Gör om polisen (DN huvudledare 19april)
"Rikskriminalen bör få mer makt" (DN 18april 23:31)
Anders Eklund häktad för mord (DN 18april 15:44)
Eklunds DNA till Interpol (SvD 17april 18:32)
Anders Eklunds dna ges till Interpol (DN 17april 16:55)
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

Riksdagens folkvalda sköter inte sitt jobb (Ingemar Mundebo DN Debatt 13april)
Inbyggda systemfel (Maria Abrahamsson i SvD 28mars)
Bättre och billigare alkolås på väg (27mars) SvD 21:37, HD 21:46
Upprörda advokater - Vittne ändrar sig (Mikael Kulle i DN 26mars)
Förutsättningslöst letande - fel metod? (Maria Abrahamsson i SvD 25mars)
Svårt för domstolarna bedöma nödvärn (Stefan Lisinski i DN 24mars)

Anknytande tidningsartikel:
Hovrätten hör specialutbildade rättsläkare (Petter Forslund i SvD 28mars)
Min reflexion: Men vem som helst kan vittna som sakkunnig i teknikvetenskap

Video förklarar prinsens sladd - hög fart inte orsak

Prins Carl Philip Bernadotte sladdade runt och körde av banan på Ring Knutstorp - vid ingången till raksträckan. Det betyder förstås att för hög fart inte var orsaken till lördagens snurr. Då skulle bilen ha gått rakt av banan i kurvan.

Sydsvenskans Webb-TV visar prinsens sladd

Fina foton i SvD från avåkningen av Björn Lindgren (7-8) och Fritz Schibli (nr 3&5)

Uppdatering: På Pontus Lundahls bild 5 från söndagens tävling ser det bättre ut

Porschen som prinsen har tagit över efter Tony Rickardsson är bakhjulsdriven och mycket motorstark. Det betyder att gaspådrag i slutet av en kurva kan förbruka allt väggrepp för drivningen framåt, så att bakhjulen inte ger några sidkrafter.

För stabiliteten får det samma effekt som när man lättar på bakhjulen med halkriggen Skidcar:

I början av videon ser man hur framhjulen släpps ned, medan bakhjulen fortfarande är upplyfta och har sämre grepp än framhjulen. Det får bilen att reagera på samma sätt som när man drar på inför en raksträcka med bakhjulsdrift.

Videon är från en inspelningsdag för programmet "I polisens kamera" med Artur Ringardt, som sändes av TV4. Jag medverkade också för att förklara funktionen hos tre generationer av antisladd.

Läs mer under uppslagsorden girstabilitet och kursstabilitet (illustrerad) i Nationalencyklopedin. De artiklarna skrev jag med samma underlag som finns på webbsidan
"Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak".

Själv blev jag påkörd av en medtävlare på Ring Knutstorp och voltade två varv med min Saab Sport, som totalkvaddades. Bildserien från den kraschen är några år gammal (från min 21-årsdag :-)

Analyser av liknande krascher fick mig att utfärda en liten varning till prinsen och kungahuset: Porsche voltar av liten knuff. Video. G-tal på Gelleråsbanan.

* Artikelreferenser:
Favoritdominerad STCC-premiär (DN 20april 17:06 - Knutstorp men ej prinsracet)
Prinsen nöjd trots näst sist över mållinjen (HD 20april 17:01 med webb-TV)
Kul för prins som blev näst sist 20april (HD 14:35) (SvD 14:44) (Sydsvenskan 15:31)
Noréns fight med överheten (HD 20april 04:00)
Två skåningar trivdes i skuggan (HD 20april 04:00)
Motorprinsen slutade på 25:e plats (HD 19april 19:48)
Alla talar om motorprinsen (SvD 19april 13:39)
Prinsen sladdade av motorbanan 19april (HD 10:44) (SvD 13:12) (DN 13:42)
Pressad prins vill slippa jumboplatsen (Sydsvenskan 19april 12:42)
Prins Carl Philip kör i kvalet trots avåkningen (HD 19april 11:28)
Prinsen sladdade på Knutstorp (Sydsvenskan 19april 11:08)
Motorprinsen träningsivrig (DN 18april 20:08)
Carl Philip nervös inför helgens tävlingar (HD 18april 19:23 med webb-TV)
Tuff konkurrens för motorprinsen i helgen (HD 18april 17:08 med webb-TV)
En skygg motorprins i speedwaykungens bil (HD 18april 14:48)
Motorprinsen tävlar med speedwaykungens bil (HD 18april 12:13)
BILDSPEL: Motorprinsar förr och nu (HD 17april 15:50)
Motorprins i snöig testkörning (Sydsvenskan 12april 17:41)
Kungen - på motorbanan (SvD 12april 19:51 av Anders Lindblad)
Carl Philip kommer inte att göra bort sig (DN 12april 22:56 av Sven Gustavsson)
Alla blickar på motorprinsen (DN 12april 20:40 av Sven Gustavsson)
Prinsen ser fram emot debuten (DN 27feb 12:35)

Myndighetsdirektörer driver opinion och stryper kritisk forskning

Två finansiellt inflytelserika herrar på Vägverket placerades högt på Ny Tekniks lista Mäktigast i Forskarsverige. Dessa herrar driver opinion för otidsenliga fartövervakningssystem, mot stora bilar och mot dubbdäck på ett utomvetenskapligt sätt, som ifrågasätts av internationell expertis.

Trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall intog tiondeplatsen på listan och Vägverkets IVSS-boss, Torbjörn Biding, kom på plats 15. Dessvärre hamnar deras maktutövning i skottgluggen för dagens artikel på DN Debatt:

"Ett fundament i ett öppet och demokratiskt samhälle är att forskningen står fri från politisk styrning och att inte staten används som propagandaapparat."
(Maria Rankka, DN Debatt 080415)

Även gårdagens inlägg om samverkan på SvD Brännpunkt av universitetskanslern Anders Flodström är relevant i sammanhanget.

Men dessa vägverksbossars makt räcker tydligen för att gå emot världsledande experter i svensk bilindustri, som förgäves har protesterat - såväl mot Tingvalls bilbantning (kritik på DN Debatt besvarades inte öppet) som mot Vägverkets långsamma och tekniskt konservativa hantering av IVSS-programmet.

År 2003 medverkade jag i en Road-Show där vi presenterade IVSS för bilindustrin i Detroit-området på begäran av Invest in Sweden Agency. När jag drygt två år senare lämnade Linköpings universitet som emeritus pågick fortfarande diskussionerna om hur mycket Vägverket skulle bestämma jämfört med bilindustrin i forskningsprojektens uppläggning.

Många forskare som var med från början hade tröttnat för länge sedan på alla planeringsmöten och gått över till mer fruktbar verksamhet, där finansiellt stöd inte krävde så mycket bugande och bockande för Vägverkets IVSS-ansvariga.

Devisen 'Kunskap ger makt' gäller tydligen inte i båda riktningar. Jag har själv länge sett hur tummen vänds ned för ansökningar om medel till forskningsprojekt, som kan skaka om maktmännens käpphästar vid Vägverket. Så har de gjort även med samarbeten och projekt som varit väl förankrade hos bilindustrin, trafikskolorna, halkbanorna, däckbranschen, polisen och universiteten.

Däck med fällbara dubbar kräver nya syndabockar

Däckdubbar kan fällas ut och in av föraren med trådlös signalöverföring. Sådan utveckling pågår enligt dagens Ny Teknik. De som ansvarar för att minska luftföroreningar i städerna måste därför snart hitta nya syndabockar - eller ta tag i de svåra hälsoproblemen i stället för att skylla på enskilda bilister.

Läs mer i andra inlägg om osakligheter och farliga fel i kampanjen mot dubbdäck, som drivs med skattemedel av några opportunistiska personer vid Vägverket och i Stockholms offentliga sektor.

Kolla också bloggen Halvards halkvarning och video från andras och min webb hos YouTube med krascher på den besvärliga halka, som uppstår när enbart dubbfria däck är i trafik och polerar isen.

Nödbromsa halv minut krävs för stopp på isig motorväg utan dubbdäck

Masskrockar på isiga motorvägar är en naturlig följd av stora skillnader i bromsförmåga mellan olika fordon. Har två bilar krockat och fått stopp måste förarna i fordonen bakom börja nödbromsa cirka en halv kilometer och en halv minut i förväg för att stanna från svensk motorvägsfart, 110 kilometer i timmen.

Med bra dubbdäck halveras kraven.

Vid sådant vinterväglag blir kraven på avstånd så stora att kapaciteten för våra vägar sänks drastiskt. Det är kanske därför många blundar för riskerna och undviker att informera fordonsförarna om de faktiska förhållandena.

Masskrockarna på isiga motorvägar är alltså inget att förvåna sig över, när dubbdäck är förbjudna eller utmobbade från trafiken. Se exempelvis dagens artiklar
Masskrock i Österrike krävde ett liv i DN 14:53, i SvD 14:58 med foto och webb-TV och i Sydsvenskan 16:07.

Om inga fordon har dubbdäck kan bromssträckan bli längre än en kilometer och bromstiden över en minut från 110km/h. Det framgår av mätdata från experiment med dubbfria däck, som polerat isytan så att gummits friktionsegenskaper saknar betydelse. Se tidigare inlägg om däck eller sök på halka och sekunder.

Under dessa förhållanden är risken överhängande för överkörda fotgängare och masskrockar även i stadstrafik. Det tycks de ansvariga för kampanjen mot dubbdäck vid Vägverket och i Stockholm inte ha förstått. De lurar nu också garvade journalister att stämma in i kören utan att kontrollera fakta vare sig om partikelstorlekar eller väggrepp. Det är dagens ledarkolumn i DN av Johannes Åman bara ett av många exempel på.

Isgata i stan: Minst 5 sekunders avstånd! Video förklarar

På isgata kan väggreppet vara mer än hundra procent bättre med dubbar i däcken. Vid kolonnkörning på polerad is gäller därför Tiondelsregeln:
Minst en sekunds avstånd per 10km/h i fart. Plus reaktionstid.

Denna 'Tiondelsregel' bygger på enkel matematik, som Vägverkets företrädare och andra kampanjmakare ignorerar, när de hävdar att tresekundersregeln är adekvat vid halka.

Tresekundersregeln tar inte heller hänsyn till de stora skillnaderna i testresultat med och utan dubbdäck på de halaste typerna av vinterväglag.

Men det gör 'tiondelsregeln' som framgår på sid.18-19 och av slutsatsen på sid.34 i min forskningsrapport Normalförares bromsförmåga på vinterväglag. Den lämnade jag till Vägverket 1995, när Claes Tingvall hade utnämnts till trafiksäkerhetsdirektör av den socialdemokratiska regeringen och tagit över ledningsansvaret för dessa frågor.
Men varken forskningsrapporter eller påminnelser om problemet i andra former tycks ha hjälpt. Inget svar har ännu kommit ens på offentliga påpekanden i massmedia, exempelvis Peo Fransséns och min debattartikel till påsken för två år sedan: Vägverket vilseleder bilister
- eller min varning i direktsändning av SVT hösten därefter under de tre sista minuterna av det här 5-minutersinslaget

Jag upprepar varningen med anledning av påskens trafiksituation och skiftande väder enligt artiklar hos:
DN 25mars 22:12, 24mars 15:52 14:04 11:26 11:08,
21mars 19:03 (Snökaos drabbade påsktrafiken)
09:13 (Snöoväder ger trafikproblem i påsk),
20 mars 11:09, 19mars 13:08 08:35
Sydsvenskan 22mars 19:56 (Flera olyckor i påsktrafiken),
20mars 11:11 11:04 10:55, 19mars 22:37
SvD 25mars 22:09, 24mars 11:49, 21mars 18:26 (Buss med 21 passagerare välte på E6),
20mars 14:50 13:38 13:33, 19mars 20:56 20:53, 17mars 14:06

Uppdatering 081118 med länk till halkvarningar i SvD och DN

Närmare förklaring finns via länkar och diagram i tidigare inlägg med sökorden halka eller sekunder.

Den som inte tror att det kan bli så halt, när isen har polerats av dubbfria däck, bör titta på videon nedan

Här vill jag också passa på att tacka signaturen C20 för pålästa kommentarer till flera inlägg. Det värmer ett professors- och bloggarhjärta när någon bemödar sig att tränga in i problematiken och hänvisa till relevanta studier av liknande frågeställningar.

Moralkakor mot halka

Inför påskhelgens snöväder behöver bilförarna kunskap om de komplexa problemen med körning i halka. Men Vägverkets pressekreterare bjuder bara på moralkakor och strör salt i såren på redan olycksdrabbade.

I SvD hävdar han, Thomas Andersson, att "det brukar oftast vara alkohol med i bilden" vid dödsolyckor under påskhelgen.
Sådana uttalanden och rena självklarheter är vad Vägverket serverar till media enligt flera artiklar* inför påskhelgens trafik med vinterväglag.

Varför får inte VV-koncernens kompetenta medarbetare komma till tals? Titta bara vilken fint trafikantstöd de ger med väglags- och trafikkamerorna (inte syndabocksletande fartkameror, alltså).

Jag kan bara hoppas att Sveriges fordonsförare är medvetna om att det inte räcker med att vara nykter, följa trafikreglerna och "ta det försiktigt" när halkan slår till.
Det framgår av mina problembeskrivningar i tidigare inlägg, exempelvis med etiketten däck.

Avåkning på kurvans insida efter nattens svarta halka
... kan knappast ha orsakats enbart av för hög fart, eller hur?

*
DN 20 mars 11:09, 19mars 13:08 08:35
Sydsvenskan 20mars 11:11 11:04 10:55, 19mars 22:37
SvD 20mars 14:50 (Tjeckien) 13:38 13:33, 19mars 20:56 20:53, 17mars 14:06

Is på 70-väg? Håll minst sju sekunders avstånd!

Blixthalka är på väg. Bilar utan väldubbade däck måste då ha minst fem sekunders lucka till framförvarande, om farten är 50 kilometer i timmen. Vid fart 70 krävs 7 sekunder. Annars blir det kaos.

Orimligt tycker många.
Jovisst, det är därför vägar måste stängas av vid blixthalka.

Dessutom finns flera förbehåll, som jag hoppar över nu med tanke på det akuta läget för områden med tät trafik. Bland annat tillkommer reaktionstid, du måste trycka hårt på pedalen och din bil måste ha låsningsfria ABS-bromsar.

Tresekundersregeln då? Den är ett hafsverk som inte tar hänsyn varken till lågfriktionsunderlag eller till att olika ekipage kan ha olika bromsförmåga.
Mer fakta finns via inlägget Lurade av tresekundersregeln

Så skrev jag 7/11 efter den veckans halkvarning från SMHI.
Då var rubriken Köra i 50 på is kräver 5 sekunders avstånd
Där finns mer utförliga förklaringar och länkar till faktarapporter.
Diagrammet nedan* kommer därifrån.

Kravet på tidslucka gäller fortfarande och har blivit ännu mer angeläget att framföra efter vinterns osakliga och vilseledande kampanj mot dubbdäck. Vägverket kommer där och i sin tidning Vintergatan med rent felaktiga påståenden. Det visar att ledningen fortfarande ignorerar saklig kritik - exempelvis på debattsidan i SvD, Brännpunkt: "Vägverket vilseleder bilister".

Men även om du själv har väldubbade däck med rejält utstick, bör du hålla på samma tumregel vid kolonnkörning. Då behöver du inte bromsa hårdare än att bilen bakom dig kan 'få hejd på skrotet' utan att hälsa på i din koffert.

Krav på tidslucka när en ledarbil bromsas med större retardation än följebilen.
Även i bl.a. publikationslistans nr 124 och 164.

Inför påsken har SMHI inte utfärdat någon formell halkvarning. Men väderprognoserna tyder ändå på att det kan bli riktigt halt.
Se artiklar hos
DN 24mars 14:04, 20 mars 11:09, 19mars 13:08 08:35
Sydsvenskan 20mars 11:11 11:04 10:55, 19mars 22:37
SvD 24mars 11:49, 20mars 14:50 13:38 13:33, 19mars 20:56 20:53, 17mars 14:06

Varning för moddplaning

Däck kan moddplana redan i låg fart och framhjulen skyddar inte mot bakhjulsplaning som på vattensamlingar. Risken för bredsladd är därför större i slask- och snösträngar, speciellt om man lättar på gasen i en framhjulsdriven bil med breda bakdäck.

Medan farten och trångt däckmönster dominerar bland riskfaktorerna för vattenplaning, beror moddplaning mer på att däckmönstrets kontaktyta är för stor och på att modden kan ha över tusen gånger större viskositet än vatten (mer trögflytande).

Det här tycks vara oväsentligt för trafiksäkerhetsledningen på Vägverket.
Vad man där i stället prioriterar, framgår på de första sidorna av Vägverkets tidning Vintergatan.
Men i forskningslitteraturen har fenomenet varit redovisat åtminstone sedan 1985. Se nr.46 och år 1985 i min publikationslista. Jag har också skrivit om det på 1990-talet i Nationalencyklopedin under uppslagsorden moddplaning och vattenplaning.

De viktigaste storheterna för dräneringsprocessen vid moddplaning illustreras av figuren längst ned i inlägget
Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips. (071102)

Varför det är farligt att "köra försiktigt" genom snösträngarna med framhjulsdrivna bilar framgår i min illustrerade NE-artikel kursstabilitet och av inläggen
Gasa i modden om bilen är framhjulsdriven? (080131)
Varning för farliga råd om halkkörning (071010)

Du kan också ta fram dessa inlägg i bloggen med sökordet moddplaning.

Aktuella artiklar:
DN 17mars 14:38, 12:29, 12:10, 09:24
Sydsvenskan 17mars 12:43
SvD 17mars 14:06, 07:37

Staying alive med tryck i Pirelli

Charlotte Perrelli tappade inte trycket i kväll. Se till så att lufttrycket är högt även i däcken på bilen du åker i - oavsett om fabrikatet är Pirelli eller något annat. Många har kraschat och omkommit med urpysta däck.

I torsdagens rättegång tvingades jag som sakkkunnig lyssna på hur ett försäkringsbolag ignorerade detta problem. Det dödade nästan en av deras kunder, när bilen på bilden fick sladd, hamnade på taket i ett vattenfyllt dike och började brinna.


Asfaltsdjungelns indianer har nog inte heller förstått att de ägnar sig åt dråp- eller mordförsök, när de släpper luften ur däck på vissa bilar - utan att veta om ägaren upptäcker tilltaget innan hon kör iväg. Läs tvåbarnsmammans kommentar till inlägget
Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep

Lurades du hit av rubriken? Sorry, men kom tillbaka när du tittat färdigt på inslagen från och om melodifestivalen. Kolla då länkarna i den här bloggens inlägg om däck. Det kan rädda dig från helt onödiga trafikskador.

Då kan du börja med torsdagsinlägget om mitt sakkunniguppdrag:
Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol
... och den första kommentaren där den olycksdrabbade bilägaren skrev så här:
"Lennart, du vet mycket som många önskar att dom hade en aning om innan dom ens visste att dom behövde veta det."

Perrelli, inte Pirelli, och melodifestivalen kan du läsa mer om i
DN i dag 23:20, 22:20, 22:11, 16:58, 14:30, 14:13
14mars 22:03, 21:06, 18:43, 13:58, 10:28
Sydsvenskan i dag 21:45, 21:44
SvD i dag 23:05, 22:42, 22:16, 22:08, blogg, 20:10, 10:22, 09:40

Här finns det förra inlägget (nr.1) om denna olycka och följande rättsprocess.

Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol

Tvåsitsig sportbil sladdar av riksvägen på insidan av en kurva. Den hamnar upp och ned i ett vattenfyllt dike och börjar brinna. Männen i bilen kryper ut genom de neddragna sidorutorna och klarar livet.
En polis hänger på vid ambulansen och noterar vad den chockade föraren säger om farten.

Det här var i juli 2005. Då var Inge* ute på en kvällstur med sin kompis och skulle demonstrera ljudet från V8-motorn* när det ekade mot bergväggen ut över sjön. Båda elsidorutorna var därför neddragna när vänster bakhjul tappade greppet.

I dag var händelsen uppe i tingsrätten. Bilföraren har nämligen tvingats stämma försäkringsbolaget, som inte vill betala något för den helförsäkrade bilen. Bolagets jurister har hela tiden utgått från att polisens notering om 150 kilometer i timmen är korrekt och anklagar föraren för grov vårdslöshet.

Bolagsjuristerna har anlitat en konsultfirma, som hävdar att bilen har kört med minst 148 km/h när situationen uppstod. Bilen lämnade vägen med minst 135 km/h enligt konsultens rapport. Den presenterades i dag för domstolen och baseras på simuleringar med datorprogrammet PC-Crash.

Bilförarens advokat anlitade mig som sakkunnig när försäkringsbolaget började krångla för drygt två år sedan. Jag har en hel del att berätta, som kan vara intressant för alla försäkringstagare med bil, och återkommer på bloggen om processen**

Men nu är jag bokstavligen tillbaka på spåret med SJs trådlösa internetuppkoppling. Snart dags för tågbyte och jag måste packa ned datorn.
C U L8r

* Inge heter egentligen något annat. Det framgår av den första kommentaren. Där fick jag också klart för mig att motorn är en V8, inte tolvcylindrig som jag först skrev.
** Se också DN 16mars om "Rättegångsskola på nätet" och brottsofferportalen.se

Här finns nästa inlägg (nr.2) om denna olycka och följande rättsprocess.

SOS-varning Jämtland: Bra dubbdäck och fyrhjulsdrift behövs men stanna inomhus!

Snöoväder med vind 30 m/s och kraftigt snödrev. Personer utomhus kan förfrysa, då vägarna i Jämtlandsfjällen är svårframkomliga. Stanna inomhus, uppmanar räddningschefen i norra Jämtland alla som befinner sig i området.

För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Jämtland.
/Sändningsledningen Kerstin Frånberg

Varningen gäller så länge samma info finns kvar på www.sosalarm.se

Ungefär så stod det i ett mail jag fick nyss (15:35).
Jag länkar därför till toppnyheterna hos:
DN (kaos efter bankrån)
DN (ekonomisk oro)
SvD (bankrån)
SvD (tågstopp)
Ekonominyheterna (kvinnomakt - mest läst just nu)
... som alla är anslutna till Twingly, där jag pingar efter uppladdning av detta inlägg.

Komplettering kl.19:45
Efter tidsstämplingen 15:42 av detta inlägg har artiklar om ovädret publicerats av
DN 16:52
SvD 17:23
... vilket gör att deras läsare som också ska resa i Jämtland kanske är varnade - utan att ha någon nytta av mina länkar till de nyheter som nu har lästs mest den senaste timmen:
SvD (80-talister inger hopp) även för yngre och äldre utanför Jämtland
SvD (Protester mot Reinfeldt)
DN (Ryssland firar med tunga vapen)
DN (Bara USA stöder Colombia)

Därför sladdar och voltar bilen på videon

Videon i inlägget 6/8 visar en bil som i hög fart först får sladd och sedan blir luftburen så att den voltar. Frågan var då varför bilen, en bakhjulsdriven Mazda RX7, plötsligt blev omöjlig att kontrollera.

Några förslag till svar finns i december- och januarikommentarerna till det nämnda inlägget.
I min kommentar 2008-01-22 21:23 lovade jag svara på frågan.

Med videoinspelningar av mina demonstrationer i TV skulle det nog vara mycket lättare att förstå. Men jag har ännu inte ordnat tillstånd från SVT, Utbildningsradion och TV4 att lägga ut dem på webben bland mina filer i YouTube. Du får väl beställa en föreläsning i slutet sällskap, så är det OK för mig att visa dem - i den mån legobilar och papperssvalor inte räcker till.
Ett annat alternativ är att komplettera med mina försök till förklaringar i Nationalencyklopedin och i olika rapporter. Sök i litteraturlistan.

Två svar kommer här nedan, men de behöver inte i alla detaljer vara de enda förklaringarna till varför en bil rör sig som på videon - som jag lägger in här igen:



Sedan till förklaringen med hjälp av figuren nedan.
Figuren finns också i inlägget 2008-02-08, på webbsidan "Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak?" och under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin.



Enligt Newtons lagar i modern mekanik, farkost- och fordonsdynamik rör sig bilens tyngdpunkt med oförändrad hastighet så länge inga yttre krafter verkar på bilen. Det gäller också vinkelrörelser omkring tyngdpunkten - eller masscentrum, som är en bättre benämning i det här sammanhanget.

Glöm centrifugalkraften, som är förvirrande när man utgår från Newtons lagar. Glöm också den så kallade "levande kraften", som egentligen avser rörelseenergi, inte kraft.

Tänk dig först att bilen färdas i världsrymden utan luft- och tyngdkrafter och är upphängd i sitt masscentrum (tyngdpunkten). När den sen kommer ned på jorden uppstår krafter från vägbanan på hjulen/däcken som gör att bilen kan svänga eller ändra farten.

Mazdan på videon utsätts också för stort luftmotstånd, som minskar farten om inte drivkrafterna på bakhjulen övervinner luftkrafterna. Så länge som summan av dessa yttre längskrafter är framåtriktad, ökar bilen farten.

När det gäller vertikalkrafterna ser det ut (på videon efter 11 sekunder) som om bilen har rejält med luftkrafter nedåt - "downforce". Det handlar troligen om ett rekordförsök där man har monterat extra spoilers och liknande, för att öka de nedåtriktade luftkrafterna, "downforce".

MEN - det finns två men.
Det räcker med ett av dessa men för att förklara kraschförloppet.

1) Bakhjulsdrivna bilar blir instabila när drivkrafterna tar för stor andel av väggreppet.

Mazdan på videon har däck, som gör den stabil på vägen enligt den nedre delen av figuren - så länge inga drivkrafter tar för mycket av väggreppet från bakhjulen. De behöver sidgrepp för att övervinna det girande momentet från framhjulen och vrida tillbaka bilen i färdriktningen.
Men när farten och luftmotståndet ökar måste också drivkrafterna öka - vilket minskar de sidkrafter som bakhjulen kan ge för att rikta bilen rätt efter en liten slumpmässig störning.

Med figurens förenklade beskrivning blir alltså bilen instabil när drivkrafterna har minskat sidkrafterna och deras girmoment från bakhjulen (medurs i figuren), så att det blir mindre än framhjulens (moturs) girmoment.

En mer detaljerad analys måste ta hänsyn till att tyngdpunkten rör sig i en krökt bana. Med Newtons mekanik, differentialekvationer och reglerteori kan man ange vid vilken hastighet som bilen blir instabil.

Denna så kallade kritiska hastighet existerar bara om sidgreppet är större fram än bak. I så fall är den kritiska hastigheten proportionell mot kvadratroten av axelavståndet enligt ekvation (1) i min rapport "Winter braking tests with 66 drivers, different tyres and disconnectable ABS". Den kan laddas ned i PDF från min företagswebb via www.stop.se/test/winter.htm
De testerna gjordes på ett flygfält i norra Dalarna med mindre resurser än i Lapplands testcentra enligt DN 22mars 09:15 (Här avslöjas alla världens bilnyheter och Biltest ny basindustri för Arjeplog) - men med fullständig kontroll över vilka bilar och däck som trafikerade de tre banorna.

2) Bilkarosser är aerodynamiskt instabila i alla tre vridningsriktningarna (gir, roll och tipp).

På farkoster som rör sig relativt luften finns en tänkt punkt, där luftkrafterna angriper. Den punkten kallas ibland för tryckcentrum.
Bilkarosser är instabila som luftfarkoster, därför att tryckcentrum ligger framför tyngdpunkten (T i figuren).
Flygplan har fena för girstabiliteten och stabilisator ('bakvinge') för tippstabiliteten.

Visserligen är luftkrafterna på bilkarossen huvudsakligen bakåtriktade. Men en liten del är riktad åt sidan (pga sidvind och turbulens) och ger ett vridmoment omkring tyngdpunkten, som får bilen att vrida sig (moturs i figuren) medan tyngdpunkten fortsätter rakt fram.

Snedanblåsningen på bilkarossen från fartvinden ökar då den sidoriktade andelen av luftkrafterna, liksom hävarmen för girmomentet från luften. Det gör att en liten slumpmässig girvinkelrörelse förstärks 'av sig själv' och vrider bilen med (höger-)sidan i färdriktningen - om inte bakdäcken ger tillräckligt med återställande sidkrafter. Sidkraftsumman på de fyra hjulen (resultanten F) måste ge ett (medurs) girmoment som är större än (det motursriktade) girmomentet från luftkrafterna (ej utritade i figuren).

När bilen väl har ställt sig på tvären, blir den som ett flygplan utan fena eller stabilisator. Den lyfter från marken och vrids upp-och-ned. På videon lyfter inte bilen ordentligt från marken förrän efter cirka tre kvarts varv.

Det skulle kunna ha skett på samma sätt även om bilen varit framhjulsdriven, men då skulle sidvindsstörningarna behövt vara betydligt större. Drivkrafterna som ska övervinna luftmotståndet gör ju att de girande sidkrafterna på framhjulen blir mindre.

Fel om dubbdäck och partiklar hotar miljö och ambulanssjukvård i Stockholm

Blixthalka och långsamma ambulanser i Malmö bidrog till att en man dog av hjärtinfarkt. Stockholms landsting bäddar för upprepningar i stor skala när huvudstadens ambulanser ska köra utan dubbar i däcken.

Desinformation om dubbdäckens prestanda och partikelproduktion har fått politiker i Stockholm att ignorera deras säkerhet och att utse dubbdäcken till syndabock för luftföroreningar och hälsoproblem. Stockholms kommun, landsting och länsstyrelse har tillsammans med Vägverket spridit en tiosidig broschyr till sina hushåll med osakligheter och faktafel för att skapa opinion mot dubbdäcken.

Det som står där på sidan fem ignorerar fullständigt fakta bakom debattartikeln i SvD ,"Vägverket vilseleder bilister" och kan ses som en direkt förolämpning bl.a. mot dem som då var inblandade i seriekrockarna på E4 vid Arlanda.

Dubb i däcken kan öka väggreppet flera hundra procent på polerad is nära noll grader. Det är naturlagsbundet. Inga gummiblandningar eller mönster kan få slitbanan att tränga genom vattenfilmen och greppa som en dubb i den fasta isen. Pratet om att däckutvecklingen gjort dubbarna överflödiga är alltså baserat på rent önsketänkande.

Detta myndighetsslarv med fakta om säkerhetsprestanda tycks gå igen när det gäller dubbdäckens påstådda hälsofarlighet. Partiklar som rivs upp av däckdubbar är relativt stora och tunga. Det mått som dubbmotståndarna åberopar (PM10) är baserat på vikt och ger intrycket att dubbarnas vägslitage utgör en stor andel av de skadliga luftföroreningarna.

Men de värsta hälsoeffekterna kommer från mindre och lättare partiklar, som täcker större ytor och tränger längre in i och genom lungvävnaderna. I dag presenterar DI en studie från Fritz-Haber institutet, som bekräftar detta när det gäller dieselavgaser. Studien visar också att hälsofaran ökar påtagligt genom de brådstörtade ambitionerna att vara klimatsmart och "miljövänlig" med bränslesnåla dieselmotorer och partikelfilter.

Sådana små partiklar kommer bl.a. från avgaser och förbränning och är betydligt svårare att åtgärda än att begränsa dubbanvändningen. Om antidubbkampanjen inte gör hälsoläget bättre tycks ha mindre betydelse för dem som utan skrupler vill visa handlingskraft för "miljön" utan att behöva göra något åt de värsta problemen.

Läs mer via andra inlägg om däck, Vägverket, klimatpolitik eller välj själv sökord överst.

Så här kan det se ut när odubbad ambulans rycker ut - bakåt:



... apropå artiklarna:
Sydsvenskan 28feb 22:07 Halkan gjorde att ambulansen dröjde
Sydsvenskan 28feb 17:49 När ambulansen inte kommer
Sydsvenskan 28feb 00:03 Ambulansen dröjde – sonen dog
Sydsvenskan 27feb 01:30 Ambulanschefen: Det enda jag vet är att det var samma dag som blixthalkan
SvD 28feb 16:00 Extrem situation bakom sen ambulans
DN 28feb 13:30 Miljö och sport i VW-fokus i Genève
DN 28feb 10:46 Tjänstebil - och miljöräddare
DN 28feb 10:36 Vilken tjänstebilstyp är du?
DN 27feb 14:32 Dieselsnål sportbil från Audi
DN 26feb 08:47 Företagen i kö för gröna bilar
SvD 25feb 23:57 Fördelar och nackdelar med dubbäck
DN 25feb 23:41 Regeringen överväger förkortad tid för dubbdäck
SvD 25feb 22:48 Dubbdäcksperioden ska kortas
DN 24feb 23:44 Dubbdäck orsakar 25 dödsfall (Men avgaser tar fler liv och levnadsår)
DN 23feb 15:39 Volvo XC60 vill bli säkraste stadsjeepen
DN 23feb 15:36 Kompakta suvar hetast i branschen
DN 23feb 12:08 Bilarna kan inte bära hela bördan
SvD 23feb 13:13 Röjningen pågår efter ovädret
SvD 22feb 17:39 Trafikkaos i Västsverige
SvD 21feb 18:47 Alla vägar bär till fjällen
DN 21feb 16:18 Få bilar både säkra och miljövänliga
DN 21feb 13:48 VW Tiguan populär i Tyskland
DN 20feb 13:54 Första bilden på Volvo XC60
DN 20feb 11:22 Ny Audi A4 Avant
DN 19feb 11:30 Suzuki Splash DDiS Komfort
DN 14feb 12:55 Små klimatvinster från etanol
DN 11feb 09:38 Volvo efterlyser mer forskningsstöd
SvD 22jan 23:21 Landsting satsar på odubbat
DN 20nov 10:47 Dubbade vinterdäck är säkrast
HD 5okt 15:29 Vägverket: Kör dubbfritt i vinter
DN 13sep 22:58 Avgift på dubbdäck planeras
DN 13sep 22:28 Dålig luft kan tvinga in barnen
DN 12sep 21:24 Bilavgaser dödar fler än trafikolyckor

Komplettering 29feb:
Du som orkat läsa ända hit och fortsätter med kommentarerna, ombeds vänligen vara observant på demagogiken i den första (från Anonym/Mats 2008-02-28 22:30).
Den exemplifierar en spontan reaktion hos åtgärdsansvariga, som jag ofta möter i mitt jobb med olycksförebyggande analyser och synteser.

Därför vill jag inte moralisera över anonyme Mats' dribblande från sak- till personfrågor med kvasivetenskapliga argument. Om jag inte kände igen tillvägagångssättet från andra debatter på högre nivå, skulle kanske Mats' insinuation om sponsring från tillverkare vara som ett slag under bältet - efter all tid jag lägger på denna blogg utan ett öre i ersättning. Men nu uppfattar jag anonyme Mats' kommentar som ett nyttigt varnande exempel på hur undanflykter kan se ut.

Det viktiga är att de (Du?) som verkligen har makt att genomföra riskreducerande åtgärder accepterar att det kan finnas relevanta och återkommande mönster i det som oåterkalleligen har hänt. Dessbättre är fantasi och intuition inte bannlyst från det praktiska säkerhetsarbetet. Här behöver nog många bara titta på krockvideoklippen i måndagens inlägg för att se dubbade däck som oumbärliga när blixthalka kan förekomma - åtminstone för ambulanser och utryckningsfordon.