Strandbergs bildrulle: Så funkar vinterdäck

Du vet väl hur olika däck fungerar på vinterväglag? Skidföre på väg kan annars bli 'skitföre'. Speciellt för förare som förförts av tresekundersregeln och undrar hur man ska anpassa farten. Några myndighetspersoner har det som patentmedicin även mot halkriskerna.

Inför den kommande halkan vill Vägverkets talesman att "man har vinterdäck" och att "man förändrar sitt körsätt och anpassar hastigheterna" (SvD 2/11). Men han talar inte om hur.

Så låt mig berätta några saker, som kolleger och egna analyser lärt mig om däck på vinterväglag. De är särskilt aktuella när man ska skifta mellan sommar- och vinterhjul (DN 2/11) eller när man tar över ratten i en bil man inte kört förut.

Välj dubbdäck eller krypfart. På isgata där inga dubbdäck passerat kan greppet bli så dåligt att normal tät trafik är omöjlig i allt över krypfart. Då hjälper bara väldubbade vinterdäck eller snökedjor.
(Tyvärr finns ännu ingen teknik som snabbt skiftar dubb efter före :-)
Kolla dubbarnas utstick och antal! Betrakta däcken som dubbfria eller odubbade om inte tillräckligt många dubbar sitter fast ordentligt med ett utstick på ungefär 1-2 millimeter utanför slitbanans gummi.
Bästa däcken bak? Den som inte är skicklig på att häva bakvagnssladd bör se till så att bakdäcken ger bättre grepp än framdäcken. Annars kan bilen bli lika instabil som flygplanet JAS-Gripen utan styrdator.
Det här är speciellt viktigt med framhjulsdrivna bilar, som sällan får bakvagnssladd i låg fart och är mycket svåra att stabilisera i landsvägsfart.
Problemet förvärras för framhjulsdrivna bilar med gammaldags antispinn och utan modernt antisladdsystem.
Läs om stabilitet här eller i min illustrerade artikel för Nationalencyklopedin under uppslagsordet kursstabilitet.
Bakhjulen planar lättare och i mycket lägre fart på modd än på vatten. Moddplaningen är nämligen ett visköst fenomen och modden fungerar ungefär som en oljefilm. Den smörjer även om skiktet är tunt.
Vattenplaning, däremot, kan jämföras med vattenskidåkning - som inte inträffar på bakhjulen, om framhjulen har plogat undan vattnet till ett tillräckligt tunt skikt.
Moddplaning inträffar lättare om kontaktytan är stor, exempelvis med breda lågprofildäck.
Ytstorlekens och viskositetens inverkan kvantifieras på bilden längst ned för matematiskt intresserade.
För lågt lufttryck syns inte på breda lågprofildäck.
Läs mer här med videolänk.
Se upp för isbildning i ventilerna, om du justerar däckens lufttryck vid låg temperatur.
Gummit åldras olika på olika däck. Isgreppet för ett gammalt vinterdäck kan därför vara undermåligt även om mönsterdjup och dubbning är OK. Kolla så att tillverkningsveckan inte ligger alltför många år bakåt i tiden! Speciellt inte för bakhjulen.
Nya dubbdäck bör 'köras in' på barmark med låg fart.
När man kör på barmark står dubbarna för en mycket liten andel av väggreppet och de följer bara med i slitbanan när gummit deformeras. Då kan man svänga, bromsa och accelerera utan större problem för dubbens infästning i gummit.
På vinterväglag, däremot, utsätts dubben för stora krafter när bilen svänger och ändrar farten så häftigt så att gummit glider.
Oavsett väglag så gör hög fart att dubben tvingas ur däcket av de radiella centripetal- eller centrifugalkrafterna mellan gummi och dubbmantel. Först när dubbmanteln har skurit sig fast i gummit kan man höja farten.
Börja alltså att köra i tätort och sväng häftigt endast på barmark.
Körning på torr barmark ökar dubbutsticket. Gummislitaget blir nämligen mycket större på torr asfalt än på våt. Dubbslitaget, däremot, är i stort sett oberoende av om vägbanan är torr eller våt.
På framhjulsdrivna bilar kan dubbutsticket öka mer fram än bak vid barmarkskörning. Framhjulen står nämligen också för en större del av bromskrafterna.
Fenomenet ökar styrbarheten och försämrar stabiliteten under säsongen - om man inte skiftar fram- och bakhjul. Det ska förstås göras på samma sida, så att rotationsriktningen bibehålls.

Som tävlingsförare prioriterade jag inte bakhjulsgreppet likadant, speciellt inte när jag körde framhjulsdrivna bilar. På isbanor och rallyvägar är styrbarhet mycket viktigare än stabilitet. Men för sladdovana förare på vägar med mötande trafik tyder olycksstatistiken på att det är precis tvärtom. Det har jag sett många tragiska exempel på som olycksutredare. Läs mer om stabilitet här eller under min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

Fler tips om hur man utnyttjar låsningsfria ABS-bromsar och annan säkerhetsteknik kommer senare - om de inte redan finns på www.stop.se, på www.veta.se eller i andra inlägg på denna blogg, exempelvis:
Varför bromsa hårdare med ABS?
Video visar att bilbromsar behöver motion
Alla inlägg med etiketten Däck

Exempel på mer lättlästa texter i ämnet av professionella journalister finns hos DN 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11, 8/11, 7/11, 6/11, 6/11, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och hos SvD 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 8/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 2/3, 2/3.