Så funkar vinterdäck - inkörningstips

Den första vinterhalkan kan kännas som om bromsarna havererat. På glatt isgata är det svårt att få ned farten mer än 3km/h för varje sekunds nödbromsning - om bilen inte har väldubbade däck. Det är tio gånger mindre retardation än på barmark och är svårt att föreställa sig, eftersom det inträffar så sällan.

Oavsett om bilen har sommardäck, dubbfria vinterdäck eller dubbdäck, så finns fler saker att tänka på. Se mitt förra inlägg:
Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips
Här kommer mera.

Har du nyss monterat vinterdäcken och inte hunnit slita bort det hårda ytskiktet?
Då gäller det att leta upp en bred raksträcka med torr asfalt där det inte kommer någon annan trafik eller levande varelser. Där kan du svänga fram och tillbaka (på eget ansvar) som man kan se i TV att bantävlings- och F1-förarna gör för att hålla däcken varma.
Sidkrafter sliter av gummit ungefär lika mycket fram som bak. Det är viktigt för att inte bilen ska bli instabil (dåligt grepp bak) eller svårstyrd och trögbromsad (dåligt grepp fram).

Men bromsa inte - det sliter mest på framhjulen, och gasa inte - det sliter enbart på drivhjulen. Vid normal körning med framhjulsdrift blir därför framhjulen inkörda före bakhjulen. På isfläckar ökar då risken för instabilitet och livsfarliga bakvagnssladdar. Att de är farliga och svåra att bemästra på trafikerade vägar har jag sett många tragiska exempel på som olycksutredare. Läs mer om stabilitet här eller under min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

Att svänga på barmark sliter inte dubbarna ur däcket. Då är det gummit som jobbar och ger de sidkrafter som bilen behöver för att svänga. Dubbarna bara följer med inne i slitbanan.
Men på is och snö krängs dubben i slitbanegummit när metallstiftet fäster i isen samtidigt som gummiytan glider. Jämför däcket med din hand som håller en isbrodd ...

Däremot är det viktigt med låg fart när nya dubbdäck körs in. Innan dubbflänsen skurit sig fast inne i slitbanan kan den annars dras ur däcket av de radiella centripetal- eller centrifugalkrafterna. De ökar kvadratiskt med ökande fart.

Det här anknyter till artiklarna i DN 8/11, 7/11, 6/11, 6/11, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och i SvD 8/11, 6/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 17/9, 2/3, 2/3.