Varför bromsa hårdare med ABS?

På hal väg går det mycket snabbare att stanna om alla hjul bromsas för fullt. Det är enkelt om bilen har låsningsfria ABS-bromsar. Då ska man bara trycka hårt på bromspedalen hela tiden. Även när det slamrar om bromsarna.

Att det ska gå till så får man lära sig i många förarkurser.
Men varför? Det försöker jag förklara här.

Många förare reagerar instinktivt med att släppa bromspedalen, när ABS-datorn lättar på trycket vid det hjul, som har sämst grepp. ABS-regleringen gör att det slamrar och vibrerar i bromspedalen. Men ofta har då de andra hjulen mycket kvar av väggreppet, som alltså inte utnyttjas fullt ut.

Resultatet blir att det tar längre tid att få ned farten och bromssträckan blir förstås längre än vad däcken är kapabla till - oavsett vad man valt efter artiklarna i SvD 11/10, 10/10, 5/10, 2/3 och i DN 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 1/2

Det här är speciellt viktigt på vinterväglag. Då kan bakjulen vara så gott som obromsade när framhjulen tenderar att blockera, "låsa". I det läget bromsar bilen i praktiken bara två av sina fyra hjul och bromssträckan kan blir mer än dubbelt så lång - jämfört med om föraren tryckt ned pedalen hårt. Halkan gör att belastningen inte flyttas framåt så som på sommarväglag där bilen 'niger' kraftigt. Därför låser framhjulen tidigare.

Givetvis ska man inte bromsa hårt när det inte behövs.
Speciellt inte i tät trafik (se SvD 20/12)

Varför bromsas bakhjulen så mesigt? Det gör ju att de bakre bromsskivorna rostar på många bilar.

Jo, eftersom konstruktörerna av personbilar prioriterar stabilitet framför styrbarhet, ser de till så att bakhjulen bromsas mindre än framhjulen. Bakhjulen behöver nämligen ha mer av väggreppet kvar till sidkrafter för att stabilisera bilen. Det försökte jag förklara i mitt förra inlägg genom att jämföra med en vindflöjel.

Du kanske har provat handbromsvändning? Då vet du vad som händer när bakjulen blockerar och framhjulen rullar fritt. Parkeringsbromsen verkar ju enbart på bakhjulen (med några få undantag).

Slut på teoretiserandet. Med det här inlägget vill jag inte komma med några pekpinnar om hur du ska göra. Men om man inte vet varför bilen beter sig som den gör, så är det svårt eller omöjligt att öva in rätt tänkande och reaktion för kritiska situationer.

Praktisera på egen risk. Ta åtminstone reda på om bilen du kör har ABS-bromsar eller inte. Provbromsa gärna i låg fart på ett säkert ställe med vinterväglag utan andra trafikanter i närheten, så att du har upplevt hjulblockering eller ABS-reglering - innan du måste nödbromsa i verklig trafik.

Före millenieskiftet saknades ABS i många bilmodeller, men nu har de flesta nya personbilar i Sverige både ABS (AntiBlockerSystem) med extra finesser och antisladd. Se exempelvis SvD och DN 8/10 eller DN 1/9 och 3/3.

Hur fungerar antisladd? Det återkommer jag kanske till i ett senare inlägg - med mindre detaljerade förklaringar än i mina föreläsningar: här finns exempel på underlag.

Även på motorcyklar för landsvägskörning håller ABS på att slå igenom: DN 10/9, 25/8, 25/8, 4/8, 16/6. Mina erfarenheter från enduro och motocross är dock så gamla och irrelevanta att jag avstår från att kommentera den fordonsgruppen.

Däremot kan jag erbjuda ingående detaljer från ett forskningsprojekt om hur 66 vanliga förare klarade sig med och utan ABS på olika vinterväglag.
Mina rapporter kan laddas ned
... direkt med titeln "Normalförares bromsförmåga på vinterväg"
... och via webbsidan Sänkt fart räcker inte (rubriken syftar på bilar som saknar ABS).