Bilindustrin utvecklar människovänlig teknik med låsningsfria ABS-bromsar och antisladd. Men Vägverkets trafiksäkerhetsledning prioriterar inte bromsfunktionerna och Bilprovningen kan inte kontrollera dem sedan deras specialutrustning skrotades.
EU-förslaget för smartare bilbromsar kan därför göra klyftan ännu större mellan säkerhetsinvesterande bilägare och ansvariga myndigheter.
DN och SvD skriver i dag att EU "vill spara liv genom att tvinga biltillverkarna att montera smartare bromsar" (min kursivering). Men i Sverige ligger inte problemet hos biltillverkarna utan hos Vägverksledningen, som länge varit kallsinnig till bromsarnas säkerhetsrelevans och låter rena felaktigheter om bromssträckor stå kvar på http://www.vv.se/ år efter år.
Det har bidragit till att Bilprovningen inte kan kontrollera ens en av de mest fundamentala egenskaperna hos bromsarna på en personbil: kraftfördelningen mellan fram- och bakaxel. Fyrhjulsdrivna bilars bromsar kan inte kollas alls på besiktningshallarnas rullbromsprovare. Ännu mindre kan bilägaren få besked om hur det står till med antilås- och antisladdfunktionerna. För såna tester måste man vända sig till en märkesverkstad.
Se debattartikeln i SvD efter förra årets halkkaos på E4 vid Arlanda. Den skrev jag tillsammans med Bilprovningens tidigare stationschef i Linköping, Per-Olov Franssén.
De här problemen försökte Peo och jag bearbeta på 1990-talet i ett forskningsprojekt. Vi utvecklade en ny bromsprovmetod och använde den på ett par tusen bilar som kontrollbesiktades vid Bilprovningen i Linköping. Jag var då anställd vid VTI och redogjorde för projektet i en rapport (nr.143 här), som överlämnades till Vägverket 1996.
Rapportens omslagsbild ovan visar vad som kan hända när för mycket av bromskrafterna fördelas till bakhjulen (hitre instabila bilen) respektive till framhjulen (bortre ostyrbara bilen).
Varför? Läs här eller slå upp min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
Men rapporteringsåret 1996 hade Claes Tingvall just tillträtt som Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör. Liksom nu hade han då helt andra intressen.
Provutrustningen i Linköping skrotades och huvudpunkten i rapporten tycks inte vara känd ens hos Vägverkets dödsolycksutredare. Det kunde jag konstatera efter en dödsolycka 2006-05-11, där en så kallad pickup fick sladd vid bromsning. Den biltypen var kraftigt överrepresenterad bland de sladdningsbenägna fordonen som kontrollbesiktades i Linköping med bromsprojektets specialutrustning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men bromsarna på brorsans fyrhjulsdrivna Audi 100 från 94/95 testas enl. honom av bilprovningen som vanligt. Finns det skillnader mellan de olika bilprovningarna?
Skicka en kommentar