Busskrascher i Gagnef och Rasbo väcker frågan om olycksutredares kompetens

Torsdagens busskrasch i Gagnef påminner om den i Rasbo förra vintern. Med en extra axel längst bak avlastas drivhjulen, så att de lättare tappar sidgreppet vid motorbromsning. Det här tycks vara okänt även för Polisens och Vägverkets utredare.

På torsdag kväll uppgav DN (20:44) om Gagnefolyckan att den ryska bussen fick sladd. Den förklaringen hade jag som ett alternativ i mitt förra inlägg. Senare har många olika bud förekommit och illustrerat behovet av speciell kompetens för trafikolycksutredningar.
Se SvD 08:22, 11:51, 12:48, 12:54, 15:07 (webb-TV); DN 12:03, 12:29, 12:49, 13:18, 18:29, 20:44.

Vägverkets kampanj mot dubbdäck hamnar nu återigen i underlig dager.
Se DN 14/11, 14/11, 13/11 kl.23, 13/11 kl.21, 13/11, 13/11 och SvD 15/11 eller 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11.
Detsamma gäller de senaste bortförklaringarna av misslyckandet med den så kallade Nollvisionen (SvD 3jan, DN 2jan). Trafiksäkerhetsdirektören, Claes Tingvall, säger till DN att 100 nya fartkameror ska placeras ut i år. Men att de skulle ha visat sig "framgångsrika" (SvD) får nog vägverksdirektörerna svårt att förklara i ett kunnigt vetenskapligt forum.

Läs mer om Rasbokraschen i
DN 24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.
Ny Teknik 4/4 2008 länkad till
Haverikommissionen och Vägverket ignorerar kända fel bakom trafikolyckor
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video

Polisen saknar egen kompetens för att klarlägga olycksförlopp. Det har jag konstaterat många gånger som olycksutredare. Inget fel i det - om det hade funnits relevanta riktlinjer för vilka specialister man ska konsultera. Men nu nöjer sig många förundersökningsledare med att den 'sakkunnige' är anställd vid en statlig myndighet.

Det får negativa konsekvenser för rättssäkerheten och bidrar till minskat förtroende för polis och rättsväsende. Se DN 3jan 23:16. För en månad sedan fick jag detta bekräftat i Svea hovrätt. En ingenjör (JW) från statliga VTI avfärdade där min analys av ett olycksförlopp och kom med påståenden som stred mot den Newtonska mekanikens lagar.

JW hade anlitats av polisen för tingsrättsbehandlingen medan jag kom in som sakkunnig för motparten först i hovrätten. Till saken hör att VTI har anställda med relevant kompetens, men de kostar betydligt mer per timme än JW.

Att JW slirade på sanningen i Svea hovrätt förvånade mig inte. Från min tid på VTI vet jag nämligen att han saknar utbildning för att hänga med i det naturvetenskapliga resonemanget. Det hade jag enkelt kunnat åskådliggöra för hovrättens ledamöter med några tentamensliknande frågor till JW. Men sakkunniga får inte ställa frågor till varandra. Det ska de juridiska ombuden sköta.
Hur nu en jurist ska kunna avslöja naturvetenskapliga kunskapsbrister på högskolenivå?

När överklagandetiden gått ut och om mina uppdragsgivare ger klartecken avser jag att lägga ut min utredningsrapport med mätdata och beräkningar på www.stop.se/utred