Dessutom har Volvo nu tagit fram ett högteknologiskt alkolås med engångsnyckel för nödsituationer.
Båda nyheterna presenterades i dag, tredje september 2007, när högertrafiken firar 40-årsjubileum. Det framgick också i media att andelen svenskar som säger sig vilja betala för alkolås i sin bil nu har sjunkit till 35 procent från 79 procent år 2003.
Farligt
Bilen är faktiskt en livräddare i många nödsituationer. Men om den inte startar, så gäller det att akuta sjukdomar och skador uppkommer enbart där vårdsresurser finns på nära håll. Rigida alkolås i alla bilar blir annars en farlig black om foten, så länge tillgängliga förare råkar överskrida spärrgränsen.
Obligatoriska alkolås i alla bilar ökar också risken för att bilkapningar blir både flera och farligare när nyktra personer måste tas med som 'nycklar'.
Förnuftigt
Problemet med nödsituationer har Volvo löst med en förbikopplingsfunktion i sitt alkolås, som tagits fram för yrkesfordon och tjänstebilar [DN 3/9].
Så här ser det ut när man blåser: [E24 3/9]
Infrastrukturminister Åsa Torstensson vill fokusera på dem som dömts för rattfylleri och kräva att de använder alkolås för att få tillbaka sina körkort [DN 3/9, 11/5, SvD 14/4].
Svårigheterna med att allmängiltig lagstiftning här kan sila mygg och svälja kameler påtalas också vid näringsdepartementet [SvD 30-31/7].
Fegt
Kraven på alkolås framförs ibland som någon slags patentmedicin mot olyckor av dem som tycks utgå från att två tiondels promille är farligare än alla andra riskfaktorer [SvD 22/6].
Det borde bemötas offentligt av trafiksäkerhetsansvariga tjänstemän med statistik över alkoholhalterna hos trafikdödade personer. Men då skulle kanske misslyckandet med årets etappmål för nollvisionen falla tillbaka på dem själva eller deras överordnade [SvD 1/8].
En ofärdig artikel - publicerad av misstag? - på DN.se 8/6 innehåller anmärkningsvärda fakta och uttalanden. De tyder på att alkolåsning vid 0,2 promille för alla bilar vore som att skjuta mygg med kanon:
"De flesta ligger högre -0,5 eller 0,8".
Man kan fråga sig om journalisten i fråga hade intervjuat någon kunnig tjänsteman vid Vägverket.
Men (var) finns den färdiga artikeln?
Har den stoppats?
Varför, i så fall?
Forskning?
Alkohol och droger hos föraren samverkar synergistiskt (1+1>2) med riskfaktorer i fordon och trafikmiljö, som hotar alla trafikanter. Att identifiera och åtgärda dem tekniskt eller pedagogiskt borde vara lika självklart som att forska om sjukdomsrisker och profylax inom medicinen.
Stöttar Vägverkets trafiksäkerhetsledning sina tjänstemän och uppdragstagare med en sådan trafikanthjälpande strategi?
Det verkar inte så när man jämför trafiksäkerhetsdirektörens vurm för alkolås, "övervakning och markeringar från samhället" med en före detta missbrukares verklighetsbeskrivning [SvD 15/6].
Oviljan att ta bladet från munnen om synergieffekterna tycks finnas hos de forskarutbildade trafiksäkerhetscheferna vid Vägverket och NTF, Claes Tingvall och Nils-Petter Gregersen. I SvD 8/6 ger de båda intrycket att riskfaktorerna bakom "rattfylleriolyckor" inte har något gemensamt med dem som bidrar till "alla andra olyckstyper".
Till sist ett viktigt OBS!
Den som ifrågasätter effektiviteten hos åtgärder mot rattfylleri missuppfattas ibland som försvarare åt berusade förare. Men jag förespråkar absolut inte någon drogliberalism i trafiken. För mig har rattfylleri blivit motbjudande på flera sätt när jag har bistått människor som drabbats av trafikolyckor med alkoholpåverkade förare.
Läs mer i tidigare inlägg:
Fakta mörkas i kampanj om alkolås 28/6
Föråldrad syn på olycksförlopp hos trafiksäkerhetsdirektören 29/7
Fyrhjulingars kördynamik blir inte bättre med vägverkschefens alkolås 22/7
Andra bloggar om: alkohol, trafik, säkerhet, alkolås, bilar, olyckor, risk, storebror, mörkläggning
Intressant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar