Fysiken bakom vinterdäck och körning på halka

Lagliga vinterdäck räcker inte. Det märkte många på förra vinterns halkiga vägar. Nu har säsongen börjat likadant. Därför öppnar jag den här bloggen igen - dels för att väcka tankar om naturlagarna bakom halkolyckor och dels för att bjuda in till diskussion: Hur kan bättre koll på bilen och dess däck skydda oss mot sladd- och halkolyckor?

När väggreppet minskar så drastiskt som det gör på vinterväglag, så närmar vi oss oftare naturlagarnas gränser. På torr asfalt kan en personbil bromsas från 90km/h till stopp inom cirka tre sekunder. En ojämnt lastad långtradare kan då behöva tre sekunder längre tid.

Men på isig väg tar det minst tio sekunder med låsningsfria ABS-bromsar och bra dubbdäck. Här kan skillnaderna mellan enskilda fordon vara dramatiska. Därför är det naturligt med kökrockar vid tät motorvägstrafik och ishalka. Även om föraren utnyttjar bilens ABS-bromsar och har lagliga vinterdäck, så kan det krävas mellan en halv och en minut för att få stopp från 90km/h. 

Styrbarhet, stabilitet, drivning och bromsning ställer krav, som delvis kan uppfyllas med hjälp av modern teknik även på vinterväglag. Men vi är illa ute om vi inte förstår hur och när olika fysikaliska fenomen bestämmer gränserna för säker körning. 
 

Fotot  här intill tog jag en morgon förra vintern, när en bilist hade sladdat av körbanan på kurvans insida. Det är omöjligt om det går tillräckligt fort.
Bilen voltade, när fronten hakade i mitträcket. Den är framhjulsdriven med bakdäck, som var både äldre och betydligt sämre dubbade än framdäcken.

I den här bloggen och på andra webbplatser* har jag redogjort för flera av problemen och frågorna nedan ...

1. Varför sladdar bilen lätt om däcken är sämre bak än fram?
2. Varför ska vinterdäck köras in på barmark varje säsong?
3. Varför och hur ska nya dubbdäck köras in första gången?
4. Varför krävs dubbtrafik för att dubbfria vinterdäck ska fungera?
5. Hur förändras dubbarnas utstick vid körning på barmark?
6. Skillnad mellan modd- och vattenplaning.
7. Varför bör vissa bilar ha gaspådrag i moddsträngar?
8. Varför kan frikoppling förvärra en bakvagnssladd?
9. Varför kan antispinn försämra stabiliteten vid framhjulsdrift?
10. Viktiga skillnader mellan antispinn och antisladd.
11. Varför kan inte antisladd ersätta bra dubbdäck?
12. Varför trycka hårdare på pedalen vid nödbromsning med ABS?
13. Varför duger inte tresekundersregeln på vinterväglag?
14. Varför kan man inte alltid stanna före rött ljus på vinterväglag?
15. Hur och varför kan man sladda med olika sorters fyrhjulsdrift.
16. Varför kan tung last bak förbättra stabiliteten för vissa bilar?
17. Varför kan tung last bak försämra stabiliteten för vissa bilar?

... men i alla sammanhang är bra väggrepp ett oeftergivligt krav. Eftersom vi bilister inte kan göra något åt varken politiska nycker (exempelvis dubbdäcksförbuden) eller vinterväghållningen, så gäller det att hitta bra däck när det är dags att köpa nytt.

Själv har jag anlitat Däckhuset i Linköping, som har kompetent och serviceinriktad personal. Deras generösa bemötande, när de slipade mina gamla pysläckande fälgar - det ska snart finnas videofilmat på min YouTube-kanal. 

För dig som bor på andra ställen i Sverige har jag inte haft egna erfarenheter för någon bra tillverkaroberoende rekommendation ... tills för några veckor sedan. Då blev jag kontaktad av Bythjul Norden AB, som hade uppmärksammat den här bloggen och mina webbsidor för företaget stop.se och för föreningen VETA.

Eftersom jag hade börjat leta efter lämpligt fabrikat för nya testdäck till min utrycknings- och mätbil, så blev företagets informativa webbplats bythjul.com en positiv överraskning. Länkar till oberoende däcktester, dimensionsval baserat på registreringsnummer och smidig logistik fick mig att beställa hjul därifrån, både däck och fälgar. 

Vilka däck blev det? Det och andra erfarenheter kanske jag berättar om senare i den här bloggen eller på någon annan av 'mina' webbplatser:

*www.stop.se (företagssajt med gammal design, som behöver moderniseras )

www.newsmill.se/user/lennartstrandberg (har nu publicerat 19 av mina artiklar)

www.youtube.com/user/LennartStrandberg/ (videoklipp, många intressantare än mina)

www.twitter.com/bildrullen (SMS-korta referat med länkar till vetenskapliga sajter)

www.veta.se (ideell förening, sajten öppnades 1996, moderniseras nu av webmaster)

www.bildrullen.se (blogg, som ännu inte är officiellt öppnad) 

Från massmedia om den här vinterns halkproblem för vägtrafiken
DN 2dec Snöbesvär i Skånetrafiken
DN 2dec Hårda vindar på Öresundsbron
DN 2dec Snön drabbar resande i hela Europa
DN 24nov Tre test: Här är de bästa vinterdäcken

SvD 2dec Fortsatta störningar i trafiken
SvD 1okt  Dubbat eller odubbat?

Tankfordonsförare får inte träna mot vältning - svårast i låg fart

För fem år sedan fanns ett körträningsprogram där förare kunde känna hur en tankbil uppträder när vätskan skvalpar. Men trots att både Linköpings universitet och TYA låg bakom ansökan fick vi inga pengar att utveckla utbildningen.

Dagens olycka i Sundsvall är en av många, som vi annars kanske hade sluppit. Se artiklar i DN 14:24 och i SvD 14:37.

Att problemet blir värre vid låg fart var kanske inte så populärt bland dem som vill lägga allt intellektuellt krut på att övervaka de skyltade fartgränserna och spendera skattepengarna på fartkameror. Se t.ex. dagens artikel i SvD om midsommartrafiken.

Ett pressmeddelande som jag bifogade ansökan om skvalpträningen fick bl.a. Sveriges Television att filma utriggarbilen på bilden och beskriva problemet i sina nyhetssändningar. Pressmeddelandet finns här och har följande inledning.

Förare tränar att välta tankfordon
Last som skvalpar kan välta en tankbil. Det bekräftades nyligen av tester i Norrköping. Men vid normal kurvtagning märks inte skvalpet. I förarutbildningen har problemet därför haft en undanskymd plats. Hittills.

SOS-alarm till Ursvik i Västerbotten: Gå inomhus och stäng ventilationen!

VMA Information - Söndag 2008-06-15 15:37
Brand i Ursviksskolan i Ursviken i Västerbottens län. Kraftig rökutveckling. Alla om befinner sig i området ombeds att gå inomhus, stänga dörrar fönster och ventilation.

Om du besöker webbsidan och ej finner Viktigt Meddelande till Allmänheten innebär detta att situationen är över.

Ovanstående citat hittade jag nyss via ett mail från min prenumeration på VMA

Dessvärre fungerar ännu inte Cell Broadcast, som skulle kunna larma med SMS till alla påslagna mobiltelefoner i området.

Här kan vajerräcken öka dödsrisken

Eftersom min blogg är spärrad för Vägverkets personal, hoppas jag att fotot når fram via andra kanaler och avskräcker ansvariga från att upprepa liknande tokigheter.

Här tvingar vajerräckena ihop fordon med motsatta körriktningar. Wireräcken skulle väl förhindra mötesolyckor, inte öka risken för såna livsfarliga krockar?

På bilden var 'flipperspelet sladdlöst', men hur blir det vid halka?
Utförligare resonemang i kommentar nr.2.

Stolparnas upphängningskrokar är inte heller nådiga mot motorcyklister som kommit ur kurs.

Vinterdäck behövdes syttende mai men ger sämre våtgrepp

Djup snö i Sverige på Norges nationaldag påminner om det klassiska forskarmisstaget med dubbdäckens olycksrisker. Det har fått många att välja vinterdäck utan dubbar, som får användas året om. Men få vet att det mjuka gummit minskar våtgreppet.

Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små 'gropar' eller 'dalar'. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på 'topparna'. Lokal eller total vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar eller försvinner helt.

Fenomenet kallas elastohydrodynamisk separation och observerades av mitt forskarlag på 1980-talet, när vi studerade skors halkmotstånd på smorda gångbanor. Sök på "hal" i min litteraturlista.

Men nu är det bäst att jag slutar och återgår till min time-out, innan jag får ett återfall i kritiken mot ledningen för Vägverket - som inte lyckades få med Stockholms politiker i sin antidubbkampanj där Hornsgatan var slagträ. Avgiften i Oslo för dubbade däck (piggdekkgebyr) gör att tankarna går även till kollegorna i Norge.

Jag hoppas norska bilister klarar sig bra ändå och skaffar sig de livsviktiga kunskaper om däck, som inte tycks stå så högt i kurs hos ansvariga myndigheter på någon sida om kölen.


Kort hyllning till dem som har roligare på sin nationaldag
Med tanke på vad rolig betyder i Norge kanske det gäller både 17 maj och 6 juni

Framgaffelbrott - fara med vissa cyklar

Häromdagen lossnade styret på min gamla cykel i en brant backe. Jag vurpade förstås. Det olycksfallet återkom i minnet när jag läste i SvD att oväxlade cyklar blivit populära. Därför bryter jag tillfälligt den Time Out, som Vägverkets blockering av min blogg initierade.

Backen var inte brantare än att jag skulle kunna cykla uppför stående på tramporna. Trodde jag och tog spjärn mot styrstången. Men järnmasken och tidens tand hade tydligen skapat en alltför djup brottanvisning på framgaffelns övre rör, som går genom ramen upp till styrstången. Det bröts av. Så plötsligt befann jag mig inte bara i backen utan också på den. Med ett uppskrapat knä och med styret i händerna.

Jodå, Halvard, hjälmen satt kvar på huvudet. Men den behövdes inte i så låg fart. Efter att ha kört omkull åtskilliga gånger i motocross- och endurospåren med min mc, Husqvarna 250, har hjälm ändå blivit en självklarhet för mig på alla tvåhjulingar.


Det brustna framgaffelröret på min gamla hoj, som Rikard med all rätt dömer ut som skrot. Frågan är bara hur vi amatörer ska kunna skilja agnarna från vetet.

Som gammal riskanalytiker studsade jag till när jag sedan läste artikeln "Kedjereaktion" i SvD Kulturnyheter av Klas Ericsson med bildbilaga. Där framgår att oväxlade cyklar, fixed gear, blivit högsta mode. Utan lågväxel måste man ta tag ordentligt i styret för att kunna cykla uppför branta backar. Med åtföljande risk att bryta av framgaffeln, så som jag gjorde häromdagen.

Nya modecyklar med fixed gear har inga bromsar och löper därför inte riktigt samma risk i nedförsbackar. Men en lättad hoj med tunna rör och rejäla frambromsar kan få ett liknande framgaffelbrott, om föraren tar spjärn mot styret på väg nedför. Och då går det ibland riktigt fort.

En skicklig cyklist på mountainbike i MTB downhill gör väl inte så. Men vi amatörer, som dessutom åker på sämre cyklar ... Behöver jag säga mer?


Min haveriutredarbil fick nu rycka ut för internuppdrag.
Har fler råkat ut för samma sak?

Se också DN 2maj, 31mars, 13mars

Här är bloggen som Vägverket blockerar - "inte censurerar" / TIME OUT

[Time out med bloggen: se sista stycket i kommentar 17:34]*

Du läser nu en blogg som spärrats* för anställdas datorer vid Vägverket. Fakta och kritik mot ledningens prioriteringar når därför inte fram till alla kompetenta medarbetare, som bäst kan hjälpa trafikanterna och minska trafikskadorna.

Den här blockeringen av [inte censuren mot]* min blogg, Strandbergs bildrulle, fick jag besked om nyligen. Det förklarade varför jag inte någon gång har hittat Vägverkets IP-nummer i loggen med över 25 tusen besök. Däremot förekommer Banverket, Polisen, VTI, Riksdagen, kommuner, högskolor och universitet ofta bland besökarna från svenska myndigheter med trafikanknytning.

Andra länders motsvarigheter till Vägverket har också figurerat i loggen - för att inte tala om GM med Saab, Ford, Volvo, Scania och alla aktörer inom den privata sektorn, som arbetar med att minska trafikskadorna.

Läs om både ris och ros till Vägverkets ledningsfunktion i inlägg med sökord Vägverket, Claes Tingvall och Anders Lie. De sistnämnda tjänstemännen har undvikit att öppet bemöta min sakliga kritik på Svenska Dagbladet, Ny Teknik, DN Debatt och i andra fora. Däremot har jag fått indikationer på motaktioner bakom kulisserna, som liknar den nu uppdagade bloggblockeringen [inte bloggcensuren]*.

Det här är förstås i en mycket lägre division än Kinas censur inför OS och det som nu kommit fram om TV4 och Nobeltalet. Men det visar [hypotetiskt]* hur myndighetsmakt kan korrumpera även i Sverige.

Svenska myndighetspersoner måste kunna ifrågasättas och bytas ut, speciellt om de ignorerar eller kväser saklig kritik, som syftar till förbättringar för medborgare och skattebetalare. Av hänsyn till mina medarbetare kunde jag inte precisera det så här tydligt innan jag blev emeritus och oberoende av finansiering från Vägverket.

* [Rättelse införd enligt kommentaren 08:32 och min egen 17:34]

Artikelreferenser:
Kina vill samtala (DN 26april 00:20)
China censored Nobel speech (DN Apr.25 23:09)
Kina censurerade Nobeltal - avtalet med TV4 sägs upp (DN 25april 22:15)
Nobelfest flyttar från TV 4 (SvD 25april 21:43)
Här är talet som Kina censurerade (DN 25april 19:38)
Kinas livesändningar oroar IOK (SvD 29mars 13:36)
Västmedier svartmålas i Kina (SvD 28mars 21:10)
Spielbergs OS-avhopp en väckarklocka för Kina (DN 23feb 09:20)

Kina 2008 (DN:s specialsajt)

Indonesien häver internetstopp 11 april (HD 09:48, Sydsvenskan 10:32)
Tuffa till utrikespolitiken (Sydsvenskan 16mars 00:06)
Osvuret inte alltid bäst (Sydsvenskan 25feb 23:28)
Censur av forskning gagnar ingen (Sydsvenskan 25feb 17:21)

Censur mot YouTube i Kina (Ny Teknik 19mars 12:19)
Censur på Wikipedia (Ny Teknik 24sept 2007)
Amnesty:Friheten på nätet minskar (Ny Teknik 7juni 2007)
Birgerssons Relakks gör kineser surfsäkra (Ny Teknik 3okt 2006)
Ny handbok hjälper hotade bloggare (Ny Teknik 7okt 2005)
Handbook for bloggers and cyber-dissidents (Reporters without borders)
Slå vakt om öppenheten! (Ny Teknik 1okt 2003)