Okunnig konsult kan vilseleda polis och domstol med ogiltig datorsimulering

I fredags meddelades domar om två olika trafikskador, där jag medverkat som sakkunnig för den ena parten. Hovrättsdomen baseras på entydiga, robusta naturlagar utan beräkningar. Tingsrättsdomen bygger på simuleringar med ett datorprogram, som motpartens konsult har använt med många antaganden och utan att förklara bakomliggande fysik och matematik.

---

Svea hovrätt dömde i brottmålet till fördel för min uppdragsgivare, polis och åklagare. Hovrätten fastställde tingsrättens dom för grov misshandel mot en kvinna. Med en 40 procent tyngre bil hade en man kört på kvinnans bil, så att den åkte av vägen och hamnade på taket i ett djupt dike.

Händelseförloppet råkade vara sådant att inga beräkningar behövdes för att visa att mannen avsiktligt hade knuffat kvinnans mot det djupa diket på höger sida. Det räckte med entydiga, robusta naturlagar och de skador bilarna fick innan de lämnade vägbanan.
Läs mer här i bildtext och länk.

---

Den andra domen avsåg en tvist om försäkringsersättning för en livshotande bilolycka. Där gick Ångermanlands tingsrätt emot min uppdragsgivare (advokat för olycksdrabbad bilförare, TW) och friade motparten, Länsförsäkringar, från skyldigheten att ersätta TW för hans totalkvaddade bil.

I domen förlitar sig tingsrätten på simuleringar med det kommersiella datorprogrammet PC-Crash, som motpartens sakkunnige, Henrik Nesmark, har använt utan att förklara dess bakomliggande fysik. Han kommer från ett norskt företag, Rekon, som ofta anlitas av svenska försäkringsbolag i bedrägeriutredningar.

Enligt simuleringsresultaten ska bilen ha gått av vägen på kurvans insida med minst 135 kilometer i timmen. Domstolen anser därför att föraren, TW, har kört alldeles för fort och att försäkringsbolaget inte behöver betala skadorna på den helförsäkrade bilen.

De slutsatser om betydligt lägre fart som jag lade fram efter mitt platsbesök utgår från observationer på bilen och i terrängen. Med internationellt vedertagen fordonsdynamisk teori och robusta naturlagar trodde jag mig ha visat att själva avåkningen inte kan ha skett med mycket högre fart än 90 km/h.

Läs mer under rubriken Sportbil sladdar av riksväg 90, voltar och brinner. Där finns länk till mitt utlåtande, som visar att avåkningen troligen orsakades av att vänster bakdäck hade alldeles för lågt lufttryck. Se också inlägget Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol


Gruset från vägbanken kan ha klämts in mellan fälgen och däcket enbart då bakhjulet sladdade av asfalten och enbart om däcket var nästan lufttomt. Då försämras väggreppet drastiskt, så att bilen lätt sladdar.

Min egen simulering av avåkningen med PC-Crash visar att spåren på vägen och i början av diket kan åstadkommas med en kurvkörningsfart av cirka 100 km/h - om vänster bakjul får reducerat grepp. Men det demonstrerade jag först under huvudförhandlingen, och i domen har detta missförståtts på ett sätt som understryker behovet av förar- och fordonsdynamisk allmänbildning i rättsväsendet när trafikskademål behandlas.

Att motparten helt avstått från sådana simuleringar är märkligt. Därigenom ignorerar försäkringsbolaget och deras konsult de stora risker med för lågt ringtryck, som föranlett lagstiftning i USA om att nya personbilar ska ha TPI, Tire Pressure Indicators. Man kan också fråga sig om Rekon och Nesmark inte vet hur PC-Crash ska konfigureras för att simulera lågt lufttryck i ett däck.

Som föreläsare, universitetslärare och forskarhandledare har jag full förståelse för att Ångermanlands tingsrätt väljer att tro på Rekons tjusiga animeringar med PC-Crash och på Nesmarks enkla men utomvetenskapliga skygglappsresonemang.

Man kan ju inte begära att jurister och lekmän i en domstol ska kunna fungera som examinatorer vid en teknisk högskola och avgöra exempelvis

• om konsulten tagit hänsyn till relevanta faktorer
• om indata till simuleringsprogrammet är verklighetsbaserade
• om konsulten har förstått programmets funktioner och begränsningar

---

Därför behöver utredande poliser och domstolar kriterier för att bedöma om konsulterade specialister verkligen är tillräckligt kompetenta för att få fungera som sakkunniga i rättsprocesser om trafikskador. Någon typ av certifiering kan vara en lösning, som jag överväger att ta fram utbildningsprogram för tillsammans med bransch- och universitetskolleger.

Det handlar inte om att utbilda till konsulter som kan massproducera haveriutredningar och bli "anställningsbara" för försäkringsbolagen. Nej, det gäller att ge verktyg för professionella analyser och stimulera kritiskt tänkande. Det budskapet framförs mer vältaligt på Svenska Dagbladets Brännpunkt i dagens debattartikel av professorerna Gunnar Broberg, Karin Johannisson, Leif Lewin, Svante Nordin, Anders Olsson, Johan Tralau och Ebba Witt-Brattström.

Hör av dig till mig direkt, om du vill bidra till sådan kunskapsspridning om fordonsrörelser och förarreaktioner i trafikskadeförlopp.

Artikelreferenser:
Universitet ska inte förmedla jobb (SvD Brännpunkt 21april)
Skåningar i övertänd bil – två döda (Sydsvenskan 21april 22:11)
Eklund försökte dölja brottet med eld (SvD 21april 20:54)
Vittne i Riccardomålet anmäls för mened (DN 21 april 21:33)
Tiotal fall jämförs med Engla-mord: 21april (DN 18:44, Sydsvenskan 19:51)
En finländare i koma, 18 kvar på sjukhus (om busskraschen i DN 20april 20:55)
Knutbyfallet: Sara ville erkänna allt (DN 20april 14:58)
Gävlefallet: Oskyldig satt häktad för mord (DN 20april 14:32)
Att erkänna räcker inte (DN 20april 14:27)
Finsk krisgrupp till Spanien (om busskraschen i DN 20april 13:32)
”Inga röster höjdes eller sänktes” (SvD 20april 08:32)
Hur läggs ett förhör upp? (SvD 20april 09:11)
Utsätt polisen för konkurrens (SvD Brännpunkt 20april av Bo Rothstein)
Ingen mobil vid utpekad plats (SvD 19april 16:02)
Eklund häktad misstänkt för mord (SvD 19april 10:46)
Och vem tar det politiska ansvaret? (SvD 19april 04:44 av Maria Abrahamsson)
Gör om polisen (DN huvudledare 19april)
"Rikskriminalen bör få mer makt" (DN 18april 23:31)
Anders Eklund häktad för mord (DN 18april 15:44)
Eklunds DNA till Interpol (SvD 17april 18:32)
Anders Eklunds dna ges till Interpol (DN 17april 16:55)
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

Riksdagens folkvalda sköter inte sitt jobb (Ingemar Mundebo DN Debatt 13april)
Inbyggda systemfel (Maria Abrahamsson i SvD 28mars)
Bättre och billigare alkolås på väg (27mars) SvD 21:37, HD 21:46
Upprörda advokater - Vittne ändrar sig (Mikael Kulle i DN 26mars)
Förutsättningslöst letande - fel metod? (Maria Abrahamsson i SvD 25mars)
Svårt för domstolarna bedöma nödvärn (Stefan Lisinski i DN 24mars)

Anknytande tidningsartikel:
Hovrätten hör specialutbildade rättsläkare (Petter Forslund i SvD 28mars)
Min reflexion: Men vem som helst kan vittna som sakkunnig i teknikvetenskap

Ge erfarna poliser vetenskaplig utbildning - som i sjukvården

Nu klandras enskilda poliser för misstag, som de inte fått utbildning att undvika. Att identifiera livsfarliga våldsverkare bland alla personer som anmälts för lagöverträdelser är ingen lätt uppgift.

Problemet förvärras genom myggsilandet av trafikförseelser utan skadeuppsåt, som påtvingas polisen och skapar pedagogiska dimridåer. Genom att själva kombinera vetenskapliga metoder med sin beprövade erfarenhet skulle skulle fältarbetande poliser kunna utveckla skadepreventionen ungefär som läkare och sjukvårdspersonal gör genom sina patientkontakter.

Utbildningen ger i dag inget stöd till enskilda poliser att upptäcka de specifika riskfaktorerna bakom en oavsiktlig trafikskada. Inte ens trafikpolisens utredare får lära sig varför fordon rör sig på ett visst sätt i olycksförlopp. Ingen kan då begära att de ska kunna upptäcka detaljer som väcker misstanke om att en trafikskada är avsiktlig.
Vägtrafiken blir därför en frizon för mord och misshandel.


Trafikskada som en alert polis misstänkte var avsiktlig.
En 40% tyngre Opel körde på Polon på bilden så att den hamnade på taket över ett djupt dike med öppet vatten. Kvinnan som körde Polon blev indränkt av bensin men tog sig ut genom det krossade sidofönstret utan svårare kroppsskador.
Se min utredning för domstolen.

Trots att fysiken och körbeteendet bakom trafikolycksförlopp är teknikvetenskapligt väl känd, finns ingen etablerad kanal för att förse trafikskadeutredare med denna kunskap. Hur kan man då begära att polisen ska kunna hantera information och agera adekvat mot de betydligt mer komplexa psykologiska och sociala processerna bakom avsiktligt våld?

Hälso- och sjukvården har epidemiologiska metoder, som polisen också skulle kunna använda sig av. Vetenskaplig systematik gör att man snabbt kan identifiera källan till akuta hälsoproblem, exempelvis matförgiftningar. Väl beprövade metoder finns också för att upptäcka mönster och orsaksfaktorer hos geografiskt spridda och tidsmässigt utdragna sjukdomsutbrott.

Sådana metoder testade Östgötapolisen på trafikolycksplatser tillsammans med mitt forskarlag för länge sedan. Vi tog fram fältmässiga rutiner och beräkningsmetoder för att skatta hur olycksrisken förändras med dubbdäck, däckskillnader fram/bak, fram- eller bakhjulsdrift, ABS-bromsar, förarålder och ytterligare några faktorer.

De medverkande poliserna var entusiastiska inför möjligheten att ta fram kunskap till nytta för enskilda trafikanter och sprida dem pedagogiskt - i stället för att bara ägna sig åt enkla rutinkontroller av fart, nykterhet och rudimentära fordonsdata.
Men metodutvecklingen fick inte fortsatt stöd och jag hoppade av från VTI, när prioriteringarna avvek från den positiva människosyn, som mina kolleger hade smittat mig med under åren som professor i olycksfallsforskning inom arbetarskyddet.

När jag sedan jobbade som frilans och egenföretagare kunde jag ta bladet från munnen på DN Debatt (Prestige kostar människoliv) - utan att vara nåbar för repressalier på samma sätt som när jag några år tidigare kritiserade övertron på fartgränser och bristen på respekt för individen.

Men efter en lika frispråkig artikel på DN Debatt året efter mot den då nytillträdda trafiksäkerhetsledningen vid Vägverket (Livsfarligt satsa på småbilar) har ingen av mina ansökningár om forskningsanslag beviljats därifrån.

Inom polisen finns en djup erfarenhetsbaserad insikt om att kunskap krävs för att förebygga skador, speciellt de oavsiktliga. Därför kan den kritik man nu får utstå - för brister i en mordutredning - leda till ett lyft i metodkunskap, som hjälper mot såväl avsiktligt våld som mot olycksrisker.

Artikelreferenser:
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

Bluff om fartkameror erkänns av Vägverket

Dagen till ära ber Vägverket om ursäkt för tidigare uttalanden om att olyckorna har minskat, där fartkameror har satts upp. De som sagt så har inte bluffat medvetet, men de har själva lurats av ett statistiskt fenomen, regressionseffekten.

Eftersom nya kameraplatser väljs där olycksfrekvensen varit särskilt hög, kommer olyckstalet där att pendla tillbaka och återgå till medelvärdet eller ännu lägre. Det sker oavsett om någon kamera sätts upp eller ej. Detta statistiska fenomen har lurat många trafikplanerare att överskatta sina åtgärders effektivitet.

Googla på regressionseffekt så ser du att Vägverket för ett par år sedan avslog en ansökan om regressionseffekter. Men nu vill ledningen ta bladet från munnen och dämpa övertron på fartkamerornas effekter. Det är nog på tiden innan någon annan avslöjar bluffen.

Referens:
Pressmeddelandet där vagverksledningen erkänner bluffen

Fortsättning följer här

Kommentarer till dagens nyhet:
DN 15:20 16:13 00:02
SvD 15:25 15:23 13:25 02:07
Sydsvenskan 23:30 23:30 22:14 18:43 00:10 00:05 00:03
HD 15:03 13:26 13:19 04:00
Ny Teknik 16:14

DN rapporterar samma luriga dag om hur man bromsar upp utan fartkameror:
18:59 15:36 (med videolänk)

Fartböter räddar inga liv - otidsenligt paragrafrytteri av överåklagare

Med ägaransvar för överträdelser av de skyltade fartgränserna vill överåklagare Sven-Erik Alhem göra "något drastiskt ... åt den miserabla trafiksituationen". Att han är okunnig om olycksförloppens komplexitet och den moderna telematikens möjligheter må vara honom förlåtet.

Allvarligare är hans otidsenliga fokus på repressiva åtgärder mot syndabockar. Det behöver bemötas på lika framträdande plats, som Alhem erhöll med sin artikel i dag på DN Debatt. Den följs upp i DN (11:39) av Åsa Nilsson Rönnqvist med en intervju av Kenneth Hultgren, pressekreterare hos infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) .
Jag väntar därför med att här publicera min replik tills jag eventuellt fått den refuserad av tillfrågade debattredaktörer.

Den livräddande insatsen vid en trafikolycka av socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson (m) refereras samma dag (11:36) av SvD och HD. Det utgör en tänkvärd praktisk kontrast till Alhems teoretiska paragrafrytteri.

Se också mina artiklar på DN Debatt 1989(!) med rubrikerna Övertro på fartgränser och Respektera individen i fartdebatten.

Varför klaga på Vägverkets ledning? Dödad på video - bär reflex!

I den här bloggen tycker nog många att jag är alltför tydlig i min kritik mot ledningen av trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. Den trevlige Claes Tingvall, Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, har fått många kängor, som felaktigt kan uppfattas som att jag ogillar honom personligen.

Men så är det inte, mina kollegiala samtal med Claes minns jag med positiva förtecken. Och jag högaktar kompetensen hos Vägverkets anställda - inklusive Claes Tingvall* och generaldirektören Ingemar Skogö*, som i dag uttalar sig med auktoritet om en kärnfråga för Vägverket* och det svenska vägnätet (DN).

*Länkar till inlägg i denna blogg med resp text

Nej, jag tror att allt bottnar i ett systemfel. Under mer än ett decennium har Claes, Anders Lie* och några till haft alldeles för stort inflytande över finansiering, prioritering och opinionsbildning inom trafiksäkerhetsområdet. I universitetsvärlden är det omöjligt att koncentrera makten på detta sätt. Speciellt under så lång tid - utan omprövning av kompetensen eller byte av personer.

Inte ens professorer som leder storinstitutioner eller hela universitet framträder ständigt som experter på det område de leder. Rektorn eller prefekten (institutionschefen) får givetvis ha en egen uppfattning om vetenskapliga frågeställningar. Men den ifrågasätts ständigt av andra forskare, även om de är underställda i administrativt avseende. Chefen har inte tid att gräva lika djupt i ämnet och skickar normalt fram dem som kan området bäst.

Som universitetsforskare kan man inte heller gömma sig bakom chefen. Alla ansvarar personligen för sina rapporter och forskningsresultat. Observera att ansvaret är inte gentemot chefen eller universitetet utan gentemot den vetenskapliga samfälligheten och samhället i stort. Om universiteten fungerade som Vägverket i detta avseende, så skulle det vetenskapliga arbetet fullständigt gå i stå.

Det här problemet är förstås mer komplext, och jag har för avsikt att återkomma i senare inlägg. Även om jag nu verkar kaxig, så har jag inte alltid vågat vara det. Jag är ovanligt privilegierad med nästan 40 års erfarenhet från området men utan krav på lojalitet mot rådande policy. Få yrkesverksamma personer i vägverksanknutna eller -finansierade arbeten kan uttala sig som jag gör i den här bloggen - utan att riskera repressalier eller inkomstbortfall.

Som professor emeritus är jag inte längre anställd vid universitetet och kan inte med min närvaro försvåra för kollegerna att få forskningsanslag. När jag senast var heltidsanställd (2000-2005) aktade jag mig för att komma med så här rak kritik. Då gällde det ju att ragga pengar till löner och omkostnader för att vi skulle kunna forska. Och att ha goda personliga relationer med andra forskare som kanske var mer beroende av dem jag nu kritiserar.

Som frilansande olycksutredare har jag enskilda personer och advokater som kunder. Det räcker för försörjningen och ger djupa insikter om olycksförlopp, som ingen statistik kan förmedla. De insikterna ger också en stark drivkraft att stoppa slöseri med skattemedel på ineffektiva åtgärder - speciellt om de förstärker fördomarna om att olycksdrabbade människor har sig själva att skylla.

Med olycksdrabbade menar jag också fordonsförare som råkar svårt skada eller köra ihjäl en människa utan att medvetet ha gjort något, som avviker från andras beteende.

Den hemska videon nedan väcker sådana tankar - och många andra, som jag här inte vill skriva någon på näsan.
Upplevelsen är stark och fick mig tidigare i dag att klämma på mitt reflexband runt vadbenet när jag gick från P-platsen till biblioteket - trots att det var i full gatubelysning.
Ett sådant band förvarar jag hädanefter runt parkeringsbromshandtaget i bilen. Det påminner mig också om den dödade fotgängaren, som jag inte kände men känner sorgesamt för.

Upprop mot fördomar på DNs debatt- och ledarsida från omogna forskare

Två statstjänstemän breder ut sig på DN Debatt med floskler, som förstärker fördomarna om att psykisk ohälsa är självförvållat. Tvärsäkert påstår de att för tidig död "beror på ohälsosamma livsstilsfaktorer". De trampar på redan liggande människor för att själva få forskningspengar från regeringen.

Debattartikeln är ett monument över omedveten okunnighet, vetenskaplig omognad och egoistisk moralism. Jag utgår från att DNs debattredaktion ger minst lika stort utrymme åt bemötanden, som återför läsarna till 2000-talet från författarnas 1800-talsperspektiv på psykisk ohälsa.

Följande stycke tillkom 25feb

Men DNs ledarsida gör ont värre. Dagen efter faller man där in i mobbningen av sjuka människor och fastslår att "de flesta sjukdomar i någon grad är självförvållade". "Men det är förstås inte bristen på kunskap som är haken" fortsätter ledarskribenten och sällar sig därmed till samma typ av mobb, som under 1800-talet skyllde barnsängsfebern på psykisk svaghet hos de drabbade kvinnorna. Trots Semmelweis* observationer ansåg man även då att kunskapen var tillräcklig och fortsatte föra över de okända mikroberna från obduktionssalen till BB-avdelningen.

DN Debatt är dock hårt pressat. Redaktionen har ingen skyldighet hjälpa Karolinska institutet och Statens folkhälsoinstitut att minska skadeverkningarna av sina medarbetares klavertramp.

För att öka möjligheterna till accept och publicering ber jag därför auktoritativa personer kontakta varandra för ett eller flera samordnade genmälen.

Kommentarer till det här blogginlägget får gärna användas för att förmedla sådana kontakter tillsammans med den tillfälliga mailadressen [upprop (at) stop . se], där meddelanden dirigeras till min personliga mailbox vid Linköpings universitet.

Jag har själv fått fem artiklar publicerade på DN Debatt inom mitt eget forskningsområde. Den text som närmast anknyter till dagens vetenskapliga villospår finns på adressen www.stop.se/dndveta.htm#Semmelweis*

Men det var länge sedan. Med tanke på debattredaktörens, Mats Bergstrand, redogörelse för urvalskriterierna (071127) försöker jag numera samla flera kompetenta personer till ett gemensamt artikelmanus - innan DN Debatt kontaktas.
Därav detta bloggupprop.

* Mer om 1800-talets uppfattning att barnsängsfeber var psykisk ohälsa:
Folkbildning mot självmord kan lära av misstag med barnsängsfeber och cancer
Vägverkets strategi som mot barnsängsfebern på 1800-talet

Folkbildning mot självmord kan lära av misstag med barnsängsfeber och cancer

När vi inte förstår hur olyckor och sjukdomar uppkommer, skyller vi ofta på de drabbade personerna och avstår från förebyggande åtgärder. Att handtvätt var effektivt mot barnsängsfeber visade läkaren Semmelweis på 1800-talet. Men hans kolleger fortsatte att gå direkt från obduktion till förlossning utan hygieniska åtgärder däremellan.

Ingen visste då varför handtvätten fungerade, inte ens Semmelweis själv. Den allmänna uppfattningen var att vissa kvinnor inte tålde den psykiska stress som de utsattes för i de värst drabbade förlossningssalarna. Men nu klassas barnsängsfeber inte längre som psykisk ohälsa.

Ungefär hundra år senare upprepades historien - med oproportionerligt många lungcancerfall bland personer som exponerats för asbestdamm. Den här gången skyllde man på tobaksrökning och dålig hygien hos de sjuka. Decennier gick innan forskarvarningarna ledde till asbeststopp.
Den som tvivlar må slå upp asbest och cancer i Bonniers Lexikon från början av 1960-talet.

I nutid finns flera exempel, som snart kan visa sig vara kopior på samma oförmåga att upptäcka nya mönster och fenomen. Trots att depressioner och självskadebeteende ökar explosionsartat bland vissa grupper i samhället, fortsätter många att betrakta symtomen som individspecifika problem.

Därför är det hoppingivande med budskapet från folkhälsominister Maria Larsson om en folkbildande satsning på första-hjälpen, så att personer som är i riskzonen kan få ett mer kompetent bemötande av sina medmänniskor (DN 19feb).

Här finns dock en risk att psykvårdens professionella utveckling hamnar ännu mer i skuggan. Visserligen är självskadebeteende så komplext att det utmanar till avancerad forskning. Det kan också påverkas med läkemedel, professionell terapi och medmänskligt bemötande. Ändå har psykiatrisk forskning och vård hittills fått nöja sig med status och skattemedel på jämförelsevis låg nivå.

De torde inte komma i närheten av vad svenska statens trafiksäkerhetsledning lyckats kapa åt sig för spekulativa övervaknings- och bestraffningsåtgärder mot enskilda individer.
Den synen på olycksprevention lämnade militärflyget och arbetarskyddet för ett halvsekel sedan.

Det är tragiskt att miljardbelopp, som psykvård kan rädda många liv med, spenderas på otidsenliga fartkameror. De fångar ingen rattfyllerist och hjälper inte någon enskild trafikant mot faktorer som gör farten farlig. Ännu större belopp lär ha runnit iväg på hanteringen av trängselskattesystemet enligt DN.

Även om trafikens nollvision uppfattas som ett honnörsord av många i branschen, kan den vid det här laget ha fått en negativ klang hos allmänheten. Speciellt med tanke på att etappmålen inte har uppnåtts. Därför kanske man ska vara återhållsam med ordet i detta sammanhang. Men farhågan är nog obefogad, eftersom folkhälsoministern tar flyget, inte vägtrafiken, som exempel i intervjun 14nov om en haverikommission mot självmord (eller 'psykologiska olyckor'* enligt en SvD-intervju med professor Britta Alin Åkerman vid Karolinska institutets institution för självmordsprevention).

Det bar mig först emot att här blanda in kritik mot vägverksledningens agerande. Men jag har länge känt olust inför tanken att deras slöseri på ineffektiva trafiksäkerhetsåtgärder tar skattepengar från psykvården. Det känns rätt att peka på, när det nu också finns ett hoppingivande regeringsförslag om folkbildning med 1:a hjälpen till plågade medmänniskor.

Några artikelreferenser:
DN 20feb 00:03, 19feb 14:32, 4feb 14:23, 17jan, 17dec, 14nov.
SvD 28jan: *Självmord bör kallas 'psykologiska olyckor' eftersom det ofta är oklart om avsikten.

Klimatet bestäms av rymdvädret - som ingen politik kan påverka

Klimatet ändras troligen betydligt snabbare än vad IPCC-stödda forskare hävdar. Deras modeller beaktar inte rymdvädret trots att det förklarar avkylningen 1940-1970 och trots att koldioxidkurvan alltid har följt efter temperaturkurvan.

FNs klimatpanel, IPCC, har framgångsrikt mörkat dessa grundskott mot den egna politiska makten. Politiker och media tror därför att klimatförändringarna kan bromsas genom att begränsa industrisamhällets fossila koldioxidutsläpp.

På medeltiden vägrade man också att tro på något väsentligt utanför Jorden. Nu ger den traditionella klimatpolitiken alibi åt moderna tiders häxprocesser mot enskilda människor och branscher, som har stort behov av fossil energi.

Utifrån samma geocentriska tro påstår ansvariga myndigheter att vi har lång tid på oss för att skydda infrastrukturen mot klimatförändringar. Det är märkligt att sådant historielöst tänkande - grundad på IPCCs vetenskapliga inavel - kan få bred tilltro i ett modernt demokratiskt samhälle med formell yttrandefrihet. Det beror väl på att den vetenskapliga yttrandefriheten enbart är formell och starkt beroende av finansiärernas välvilja.

Alla talar om vädret, men ingen gör något åt det. Förr var det ett skämt, men nu är det allvar på högsta nivå. Två decennier efter Tjernobylkatastrofen har FNs 19-åriga klimatpanel, IPCC, fått kärnkraftsutbyggnad att framstå som ett sätt att rädda livet på Jorden.

Resonemanget förklaras i andra inlägg med etikett klimatpolitik eller Kärnkraft o Radiak
Se också bloggen Global Warding med länkar.

Artikelreferenser:
DN: 10jan 22:22, 18:25, 16:40, 06:08, 8jan 21:20, 7jan 19:12, 29nov 16:46, 27nov 09:05, 26nov 15:13, 29sep, 11jul, 27maj, 1feb (Debatt Grönlandsis),
30nov (6grader), 28nov (5gr), 27nov (4gr), 26nov (3gr), 23nov (2gr), 23nov (1grad)

SvD: (uppdatering 21jan 2008 med några av årets SvD-artiklar)
21jan 00:25, 20jan 18:11, 17jan, 15jan, 14jan, 13jan, 12jan, 11jan 20:01, 11jan 14:18, 10jan, 5jan, 4jan.

TÄNK dig ett lyckligt liv! Lästips med Dalai Lama och vetenskap mot olyckor.

Tänk dig ett lyckligt liv! Man vet aldrig när det tar slut. Den sentensen såg jag först i ett mail från en whiplash-skadad trafiklärare, som lärt sig njuta av livet trots smärtor och avbruten yrkeskarriär.

Därför bryter jag bloggens rad av olycksinlägg med några foton, som hjälper åtminstone mig att återuppleva lyckliga stunder. Den bild-rullen ger mig inga associationer till bil-drullar, även om jag tror att positiva känslor är en bra grund för alla bilister som försöker undvika drullerier och o-lyckor.

Begreppet olycka återkommer jag till på så många sätt i bloggen att dess verbala motsats - i svenska språket - ska få en chans ibland. Läs gärna boken Lycka av Dalai Lama och Howard C Cutler (Richters förlag) och sug på livskaramellen!

Sommarinlägget 25/6 på min gamla Metroblogg, "Bildrullen", upprepar jag här i novembermörkret - inspirerad av artikelserien i SvD:

21/11 Vad är väl lycka?
20/11 Våra krav på lycka är orimliga
20/11 Fyra sätt att definiera hälsa
20/11 Känsla av sammanhang viktigt för hälsan
4/10 ”Största lyckan kom på äldre dar”
3/10 Bara glada rynkor får visas upp
2/10 Så är det att vara 40 (fakta om hjärna, nervsystem, muskler och hud)
2/10 Omvälvande runt 40
1/10 ”Äldre” är du först vid 80
1/10 Så är det att vara 50 (fakta om hjärna, nervsystem, muskler och hud)
27/9 Gud och sociologi - 20-åriga Sofias val
26/9 ”Lyckokänslorna är mer intensiva”
25/9 ”Jag vill fortsätta leka, inte ta allt så allvarligt”
24/9 ”Nu är jag gladare – och lite småelak”
21/3 Glädje i lidandets tid
21/3 Vetenskapen avslöjar lyckans hemlighet

En annan lyckofråga aktualiseras i dagens DN under rubriken
"Lyckopiller förlänger liv"
Vad vill Du helst:
Fylla livet med år eller fylla åren med liv?

Du ser inte mycket av vännerna som var med vid fotograferingen.
Du får tänka in dina egna.