Visar inlägg med etikett Fordonsfysik. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fordonsfysik. Visa alla inlägg

onsdag 18 juni 2008

Tankfordonsförare får inte träna mot vältning - svårast i låg fart

För fem år sedan fanns ett körträningsprogram där förare kunde känna hur en tankbil uppträder när vätskan skvalpar. Men trots att både Linköpings universitet och TYA låg bakom ansökan fick vi inga pengar att utveckla utbildningen.
Dagens olycka i Sundsvall är en av många, som vi annars kanske hade sluppit. Se artiklar i DN 14:24 och i SvD 14:37.
Att problemet blir värre vid låg fart var kanske inte så populärt bland dem som vill lägga allt intellektuellt krut på att övervaka de skyltade fartgränserna och spendera skattepengarna på fartkameror. Se t.ex. dagens artikel i SvD om midsommartrafiken.

Ett pressmeddelande som jag bifogade ansökan om skvalpträningen fick bl.a. Sveriges Television att filma utriggarbilen på bilden och beskriva problemet i sina nyhetssändningar. Pressmeddelandet finns här och har följande inledning.

Förare tränar att välta tankfordon
Last som skvalpar kan välta en tankbil. Det bekräftades nyligen av tester i Norrköping. Men vid normal kurvtagning märks inte skvalpet. I förarutbildningen har problemet därför haft en undanskymd plats. Hittills.

lördag 17 maj 2008

Vinterdäck behövdes syttende mai men ger sämre våtgrepp

Djup snö i Sverige på Norges nationaldag påminner om det klassiska forskarmisstaget med dubbdäckens olycksrisker. Det har fått många att välja vinterdäck utan dubbar, som får användas året om. Men få vet att det mjuka gummit minskar våtgreppet.

Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små 'gropar' eller 'dalar'. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på 'topparna'. Lokal eller total vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar eller försvinner helt.

Fenomenet kallas elastohydrodynamisk separation och observerades av mitt forskarlag på 1980-talet, när vi studerade skors halkmotstånd på smorda gångbanor. Sök på "hal" i min litteraturlista.

Men nu är det bäst att jag slutar och återgår till min time-out, innan jag får ett återfall i kritiken mot ledningen för Vägverket - som inte lyckades få med Stockholms politiker i sin antidubbkampanj där Hornsgatan var slagträ. Avgiften i Oslo för dubbade däck (piggdekkgebyr) gör att tankarna går även till kollegorna i Norge.

Jag hoppas norska bilister klarar sig bra ändå och skaffar sig de livsviktiga kunskaper om däck, som inte tycks stå så högt i kurs hos ansvariga myndigheter på någon sida om kölen.


Kort hyllning till dem som har roligare på sin nationaldag
Med tanke på vad rolig betyder i Norge kanske det gäller både 17 maj och 6 juni

tisdag 22 april 2008

Fartböter för polisens tankefel om avstånd?

Dagens referat av domen för en fortkörning avslöjar ett tankefel, som kan ha fällt många förare för högre fart än den verkliga. Avståndet mellan två bilar som kör lika fort ökar nämligen med farten.

Tre månaders fängelse blev domen för en vansinnesfärd genom centrala Göteborg. Det framgår i dagens TT-artikel, som avslöjar ett vanligt tankefel med orden
"Poliserna har uppgett att hastigheten i polisbilen uppmättes till 210 kilometer i timmen och att avståndet mellan bilarna ökade." (22april: SvD 18:06, HD 18:10, GP 18:10).
Fler detaljer i GT/Expressen med länk till video från fortkörarens bil.

Även om den nu dömde mannen har gjort sig förtjänt av straffet, så kan många andra förare ha blivit oskyldigt dömda för hastighetsöverträdelse och för att ha kört fortare än de gjort i verkligheten. Det ska mycket till innan en domstol tror att vittnande poliser tänker fel. Och dagens utbildning lär inte hjälpa enskilda poliser att undvika denna matematiska fallgrop, trots att det är väldigt enkelt:

Antag att två bilar kör lika fort efter varandra med tre sekunders tidslucka. Om de * ökar farten likadant från exempelvis 72 till 90 kilometer i timmen, så ökar avståndet från 60 meter till 75 meter. Tidsluckan är fortfarande tre sekunder. Men den som ser hur avståndet ökar kan lätt få för sig att den främre bilen kör fortare.

Tvärtom blir det förstås när farten minskar. Det får ibland TV-kommentatorer att utbrista i beundran över den förare som ligger bakom en medtävlare i motortävlingar. I kurvorna ser den körskicklige tvåan ut att komma ikapp, men blir frånåkt på raksträckorna av ettan, som därför förmodas ha en snabbare bil.
Är det en bantävling med flera varv kan man som tittare stänga öronen för kommentarerna och kolla på varvtiderna vem som har högst genomsnittshastighet.

* Tack Faster Sven för skarpögd kommentar! (2008-04-22 22:07)
Jag tankeslarvade själv när jag skrev detta och hade först ordet samtidigt där det nu står en asterisk (*).

måndag 21 april 2008

Okunnig konsult kan vilseleda polis och domstol med ogiltig datorsimulering

I fredags meddelades domar om två olika trafikskador, där jag medverkat som sakkunnig för den ena parten. Hovrättsdomen baseras på entydiga, robusta naturlagar utan beräkningar. Tingsrättsdomen bygger på simuleringar med ett datorprogram, som motpartens konsult har använt med många antaganden och utan att förklara bakomliggande fysik och matematik.

Svea hovrätt dömde i brottmålet till fördel för min uppdragsgivare, polis och åklagare. Hovrätten fastställde tingsrättens dom för grov misshandel mot en kvinna. Med en 40 procent tyngre bil hade en man kört på kvinnans bil, så att den åkte av vägen och hamnade på taket i ett djupt dike.

Händelseförloppet råkade vara sådant att inga beräkningar behövdes för att visa att mannen avsiktligt hade knuffat kvinnans mot det djupa diket på höger sida. Det räckte med entydiga, robusta naturlagar och de skador bilarna fick innan de lämnade vägbanan.
Läs mer här i bildtext och länk.

Den andra domen avsåg en tvist om försäkringsersättning för en livshotande bilolycka. Där gick Ångermanlands tingsrätt emot min uppdragsgivare (advokat för olycksdrabbad bilförare, TW) och friade motparten, Länsförsäkringar, från skyldigheten att ersätta TW för hans totalkvaddade bil.

I domen förlitar sig tingsrätten på simuleringar med det kommersiella datorprogrammet PC-Crash, som motpartens sakkunnige, Henrik Nesmark, har använt utan att förklara dess bakomliggande fysik. Han kommer från ett norskt företag, Rekon, som ofta anlitas av svenska försäkringsbolag i bedrägeriutredningar.

Enligt simuleringsresultaten ska bilen ha gått av vägen på kurvans insida med minst 135 kilometer i timmen. Domstolen anser därför att föraren, TW, har kört alldeles för fort och att försäkringsbolaget inte behöver betala skadorna på den helförsäkrade bilen.

De slutsatser om betydligt lägre fart som jag lade fram efter mitt platsbesök utgår från observationer på bilen och i terrängen. Med internationellt vedertagen fordonsdynamisk teori och robusta naturlagar trodde jag mig ha visat att själva avåkningen inte kan ha skett med mycket högre fart än 90 km/h.

Läs mer under rubriken Sportbil sladdar av riksväg 90, voltar och brinner. Där finns länk till mitt utlåtande, som visar att avåkningen troligen orsakades av att vänster bakdäck hade alldeles för lågt lufttryck. Se också inlägget Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol


Gruset från vägbanken kan ha klämts in mellan fälgen och däcket enbart då bakhjulet sladdade av asfalten och enbart om däcket var nästan lufttomt. Då försämras väggreppet drastiskt, så att bilen lätt sladdar.

Min egen simulering av avåkningen med PC-Crash visar att spåren på vägen och i början av diket kan åstadkommas med en kurvkörningsfart av cirka 100 km/h - om vänster bakjul får reducerat grepp. Men det demonstrerade jag först under huvudförhandlingen, och i domen har detta missförståtts på ett sätt som understryker behovet av förar- och fordonsdynamisk allmänbildning i rättsväsendet när trafikskademål behandlas.

Att motparten helt avstått från sådana simuleringar är märkligt. Därigenom ignorerar försäkringsbolaget och deras konsult de stora risker med för lågt ringtryck, som föranlett lagstiftning i USA om att nya personbilar ska ha TPI, Tire Pressure Indicators. Man kan också fråga sig om Rekon och Nesmark inte vet hur PC-Crash ska konfigureras för att simulera lågt lufttryck i ett däck.

Som föreläsare, universitetslärare och forskarhandledare har jag full förståelse för att Ångermanlands tingsrätt väljer att tro på Rekons tjusiga animeringar med PC-Crash och på Nesmarks enkla men utomvetenskapliga skygglappsresonemang.

Man kan ju inte begära att jurister och lekmän i en domstol ska kunna fungera som examinatorer vid en teknisk högskola och avgöra exempelvis
  • om konsulten tagit hänsyn till relevanta faktorer
  • om indata till simuleringsprogrammet är verklighetsbaserade
  • om konsulten har förstått programmets funktioner och begränsningar


Därför behöver utredande poliser och domstolar kriterier för att bedöma om konsulterade specialister verkligen är tillräckligt kompetenta för att få fungera som sakkunniga i rättsprocesser om trafikskador. Någon typ av certifiering kan vara en lösning, som jag överväger att ta fram utbildningsprogram för tillsammans med bransch- och universitetskolleger.

Det handlar inte om att utbilda till konsulter som kan massproducera haveriutredningar och bli "anställningsbara" för försäkringsbolagen. Nej, det gäller att ge verktyg för professionella analyser och stimulera kritiskt tänkande. Det budskapet framförs mer vältaligt på Svenska Dagbladets Brännpunkt i dagens debattartikel av professorerna Gunnar Broberg, Karin Johannisson, Leif Lewin, Svante Nordin, Anders Olsson, Johan Tralau och Ebba Witt-Brattström.

Hör av dig till mig direkt, om du vill bidra till sådan kunskapsspridning om fordonsrörelser och förarreaktioner i trafikskadeförlopp.

Artikelreferenser:
Universitet ska inte förmedla jobb (SvD Brännpunkt 21april)
Skåningar i övertänd bil – två döda (Sydsvenskan 21april 22:11)
Eklund försökte dölja brottet med eld (SvD 21april 20:54)
Vittne i Riccardomålet anmäls för mened (DN 21 april 21:33)
Tiotal fall jämförs med Engla-mord: 21april (DN 18:44, Sydsvenskan 19:51)
En finländare i koma, 18 kvar på sjukhus (om busskraschen i DN 20april 20:55)
Knutbyfallet: Sara ville erkänna allt (DN 20april 14:58)
Gävlefallet: Oskyldig satt häktad för mord (DN 20april 14:32)
Att erkänna räcker inte (DN 20april 14:27)
Finsk krisgrupp till Spanien (om busskraschen i DN 20april 13:32)
”Inga röster höjdes eller sänktes” (SvD 20april 08:32)
Hur läggs ett förhör upp? (SvD 20april 09:11)
Utsätt polisen för konkurrens (SvD Brännpunkt 20april av Bo Rothstein)
Ingen mobil vid utpekad plats (SvD 19april 16:02)
Eklund häktad misstänkt för mord (SvD 19april 10:46)
Och vem tar det politiska ansvaret? (SvD 19april 04:44 av Maria Abrahamsson)
Gör om polisen (DN huvudledare 19april)
"Rikskriminalen bör få mer makt" (DN 18april 23:31)
Anders Eklund häktad för mord (DN 18april 15:44)
Eklunds DNA till Interpol (SvD 17april 18:32)
Anders Eklunds dna ges till Interpol (DN 17april 16:55)
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

Riksdagens folkvalda sköter inte sitt jobb (Ingemar Mundebo DN Debatt 13april)
Inbyggda systemfel (Maria Abrahamsson i
SvD 28mars)
Bättre och billigare alkolås på väg (27mars) SvD 21:37, HD 21:46
Upprörda advokater - Vittne ändrar sig (Mikael Kulle i DN 26mars)
Förutsättningslöst letande - fel metod? (Maria Abrahamsson i SvD 25mars)
Svårt för domstolarna bedöma nödvärn (Stefan Lisinski i DN 24mars)

Anknytande tidningsartikel:
Hovrätten hör specialutbildade rättsläkare (Petter Forslund i SvD 28mars)
Min reflexion: Men vem som helst kan vittna som sakkunnig i teknikvetenskap

lördag 19 april 2008

Video förklarar prinsens sladd - hög fart inte orsak

Prins Carl Philip Bernadotte sladdade runt och körde av banan på Ring Knutstorp - vid ingången till raksträckan. Det betyder förstås att för hög fart inte var orsaken till lördagens snurr. Då skulle bilen ha gått rakt av banan i kurvan.

Uppdatering: På Pontus Lundahls bild 5 från söndagens tävling ser det bättre ut

Porschen som prinsen har tagit över efter Tony Rickardsson är bakhjulsdriven och mycket motorstark. Det betyder att gaspådrag i slutet av en kurva kan förbruka allt väggrepp för drivningen framåt, så att bakhjulen inte ger några sidkrafter.

För stabiliteten får det samma effekt som när man lättar på bakhjulen med halkriggen Skidcar:

I början av videon ser man hur framhjulen släpps ned, medan bakhjulen fortfarande är upplyfta och har sämre grepp än framhjulen. Det får bilen att reagera på samma sätt som när man drar på inför en raksträcka med bakhjulsdrift.

Videon är från en inspelningsdag för programmet "I polisens kamera" med Artur Ringardt, som sändes av TV4. Jag medverkade också för att förklara funktionen hos tre generationer av antisladd.

Läs mer under uppslagsorden girstabilitet och kursstabilitet (illustrerad) i Nationalencyklopedin. De artiklarna skrev jag med samma underlag som finns på webbsidan
"Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak".

Själv blev jag påkörd av en medtävlare på Ring Knutstorp och voltade två varv med min Saab Sport, som totalkvaddades. Bildserien från den kraschen är några år gammal (från min 21-årsdag :-)

Analyser av liknande krascher fick mig att utfärda en liten varning till prinsen och kungahuset: Porsche voltar av liten knuff. Video. G-tal på Gelleråsbanan.

* Artikelreferenser:
Favoritdominerad STCC-premiär (DN 20april 17:06 - Knutstorp men ej prinsracet)
Prinsen nöjd trots näst sist över mållinjen (HD 20april 17:01 med webb-TV)
Kul för prins som blev näst sist 20april (
HD 14:35) (
SvD 14:44) (Sydsvenskan 15:31)
Noréns fight med överheten (HD 20april 04:00)
Två skåningar trivdes i skuggan (HD 20april 04:00)
Motorprinsen slutade på 25:e plats (HD 19april 19:48)
Alla talar om motorprinsen (SvD 19april 13:39)
Prinsen sladdade av motorbanan 19april (
HD 10:44) (SvD 13:12) (DN 13:42)
Pressad prins vill slippa jumboplatsen (Sydsvenskan 19april 12:42)
Prins Carl Philip kör i kvalet trots avåkningen (HD 19april 11:28)
Prinsen sladdade på Knutstorp (Sydsvenskan 19april 11:08)
Motorprinsen träningsivrig (DN 18april 20:08)
Carl Philip nervös inför helgens tävlingar (HD 18april 19:23 med webb-TV)
Tuff konkurrens för motorprinsen i helgen (HD 18april 17:08 med webb-TV)
En skygg motorprins i speedwaykungens bil (HD 18april 14:48)
Motorprinsen tävlar med speedwaykungens bil (HD 18april 12:13)
BILDSPEL: Motorprinsar förr och nu (HD 17april 15:50)
Motorprins i snöig testkörning (Sydsvenskan 12april 17:41)
Kungen - på motorbanan (SvD 12april 19:51 av Anders Lindblad)
Carl Philip kommer inte att göra bort sig (DN 12april 22:56 av Sven Gustavsson)
Alla blickar på motorprinsen (DN 12april 20:40 av Sven Gustavsson)
Prinsen ser fram emot debuten (DN 27feb 12:35)

lördag 12 april 2008

Porsche voltar av liten knuff. Video. G-tal på Gelleråsbanan.

Att köra åtskilda i tidsträning på tävlingsbana är en sak. Men när prins Carl Philip* kör Rickardssons fjolårsbil tätt intill andra efter gemensam start, kan en liten sidoknuff mot bakflygeln få även en Porsche att volta som på videon nedan.



Utan några som helst anspråk på kungliga paralleller visar bildserien från min krasch på Ring Knutstorp hur jag råkade ut för samma sak, då en dansk medtävlare gav min Saab Sport en liten knuff, så att den voltade två varv och totalkvaddade. Läs mer om den kraschen och om polisens PIT-manoeuvre i inläggen
Drunk driving does not explain Diana's crash - to professional investigators
Diana dödad av Fiat-PIT ? Video visar hur

Det är kanske att måla fan på väggen, men en liten varning till Carl-Philip Bernadotte och hans tränare, Janne Flash Nilsson, är nog på sin plats. Även om ingen avsiktligt kör på prinsens Porsche, så kanske han själv i orutin svänger alltför tvärt framför en bakomvarande. Då räcker det med en liten knuff mot bakre delen av prinsens Porsche för att den ska få bredsladd och volta när hjulen skär ned i marken utanför banan.

Som jag minns Ring Knutstorp, så är det betydligt vanligare där med täta situationer och provocerande blockeringar i kurvor jämfört med på Gelleråsen.

En roligare illustration till prinsens träning på Gelleråsen i Karlskoga finns i diagrammen, som är länkade till de gamla fotona från VOC-racet på samma bana, där jag njöt av min 50-årspresent från Bilsportförbundet - träning och tävling med proffspreparerad bil i Volvo Original Cup.

Med en 400-hästars Porsche från Tony Rickardsson kan förstås Carl Philip köra fortare, men det går ändå att jämföra hur skillnader i fart och varvtider återspeglar sig i de de så kallade g-talen, horisontella krafter i procent av tyngden:
Staplarna i diagrammen visar hur g-talen fördelade sig under mitt eget träningsvarv med 99km/h genomsnittsfart och under segrarens med 102km/h.

* Artikelreferenser:
Motorprins i snöig testkörning (Sydsvenskan 12april 17:41)
Kungen - på motorbanan (SvD 12april 19:51 av Anders Lindblad)
Carl Philip kommer inte att göra bort sig (DN 12april 22:56 av Sven Gustavsson)
Alla blickar på motorprinsen (DN 12april 20:40 av Sven Gustavsson)
Prinsen ser fram emot debuten (DN 27feb 12:35)

torsdag 10 april 2008

Miss i haverirapport till bussförarens nackdel

Rapporten från Statens haverikommission om bussolyckan i Rasbo 070227 saknar analys av ett viktigt fordonsdynamiskt fenomen. Det tyder på en omedveten okunnighet som är till nackdel för den åtalade föraren.

Resonemanget om vägfriktionen på sidorna 52- och 64 i rapporten ger ett intryck av att ingen avdrift uppkommer förrän däcken kräver maximal sidkraft från vägbanan för att hålla emot luftkrafterna:

"Slutsatsen i rapporten är att sidkrafterna och de friktionskoefficienter som behövs för att ta upp sidkrafterna, är relativt små, men sannolikt inte försumbara i halt väglag." (sid53 i SHK-rapporten RO 2008:1)
Statens haverikommission tycks inte känna till att ett rullande gummihjul avger sidkrafter först när det har fått en avdriftsvinkel. Se mina artiklar i Nationalencyklopedin under uppslagsorden avdrift (2&3), sidkraft, sidgrepp och kursstabilitet. På sid52 hänvisar man t.o.m. till "Vägverkets definition" av friktionskoefficient vid halka.
"Den aerodynamiska sidkraft som kan tänkas verka på bussen bedöms i rapporten motsvara ca 1/10–1/5 av den friktionskoefficient som råder vid halka enligt Vägverkets definition." (sid52 i RO 2008:1)
Att Vägverkets friktionsuppgifter för halka inte är något att lita på har jag påpekat i tidigare inlägg. Men allvarligare är att SHK inte håller sig till internationellt vedertagen standard och begrepp för fordonsdynamiska analyser.

Denna omedvetna okunnighet hos Statens haverikommission är förstås till nackdel för den åtalade kvinnan, som körde olycksbussen mot Östhammar. SHK gör ju i övrigt ett mycket fint arbete med sin analys, och rapporten svarar på många frågor. Domstolen och kanske även försvarsadvokaten förlitar sig rimligen på att även fordonsdynamiska aspekter är professionellt beaktade, när SHK drar slutsatsen

"Sidkrafter på en buss som passerar en stillastående lastbil är enligt gjorda beräkningar små, men troligen inte försumbara i halt väglag." (sid73 i RO 2008:1)
Den vaga formuleringen "troligen inte försumbara" öppnar för att skuldbelägga bussföraren, som domstolen kan tro har försummat de "små" krafterna "enligt gjorda beräkningar".
I den fordonsdynamiska verkligheten är sådana tidsvarierande krafter inget att leka med - även om de är små i förhållande till de maximala sidkrafter som däcken kan åstadkomma enligt uppgiven "friktionskoefficient".

Med långa, breda bussar i 90km/h räcker det med någon grads avdrift under någon sekund för att fordonet ska vara på fel sida om mittlinjen. SHK drar ju själva slutsatsen att vinkeln mellan bussarna var 1,5-3 grader vid kollisionen (sid55 i RO 2008:1).

Det förvånar mig att Statens haverikommission inte har genomfört eller beställt datorsimuleringar som visar hur bussen mot Östhammar kan ha tvingats i sidled och girat av luftkraftspulserna från lastbilspassagen.

Fenomenet är av samma karaktär som det med bakaxelkonstruktionen jag har varnat för i mail till SHK i samband med en annan bussolycka. Det skrev jag också om i tidigare inlägg* innan jag hade sett alla fakta i RO 2008:1.

Varken hos SHK eller i Vägverkets normer för bussförarutbildning kan man spåra ett medvetande om dessa komplexa fordonsdynamiska problem. Hur kan man då skylla på och åtala bussföraren? Det borde domstolen fråga sig i rättegången som refereras av Staffan Kihlström hos dn.se i dag 10april 15:24 och 12:08

Mer om rättegången, haverirapporten och olyckan
i UNT: 28april, 10april, 3april
i SvD: 28april 14:20 08:56, 11april, 3april
i HD: 3april
i NyTeknik: 4april
i DN: 28april 14:06 med förhastad slutsats "styrde kvinnan ut bussen", 11april 17:13, 10april 15:24 12:08, 3april;
2007:
24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.

* Länkar till fler artiklar via tidigare inlägg:
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video
Bussars sladdrisk mörkas av myndigheter

torsdag 3 april 2008

Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video

Dagens rapport från Statens haverikommision tyder på att man återigen blundar för ett problem med bakaxelkonstruktionen hos olycksbussarna i Rasbo. Samma känslighet för halka finns hos flera av bussarna som varit inblandade i svåra olyckor på vinterväglag de senaste åren.

För några timmar sedan publicerade DN (Anders Hellberg) och SvD (TT) en artikel om rapporten . Ny Teknik fortsatte med detaljer om tekniska brister, men inget om bakaxelkonstruktionens halkkänslighet.

På grund av ett brådskande uppdrag hinner jag inte nu göra mer än att kolla innehållsförteckningen och snabbt ögna igenom några delar av SHK-rapporten RO 2008:1. På sid.10 beskrivs bakaxelkonstruktionen*. Där framgår att enbart den främre av de två bakaxlarna är drivande på båda olycksbussarna.

Den bakersta axeln minskar belastningen på drivaxeln och försämrar förmågan att motorbromsa utan sladd. Vad jag kan se i rapporten så har detta problem inte behandlats, trots att förarutbildare på halkbanor känner till det. Det har jag erfarit under åtskilliga diskussioner med lärarna vid Trafikcenter och provkörning på deras halkbana nära Örebro, den s.k. Ytongbanan:

Videon nedan är från en sådan test. Den och problemet beskrev jag mer detaljerat i inlägget Bussars sladdrisk mörkas av myndigheter



Den här typen av fordonsdynamiska problem är det inte så många som arbetar med i den vetenskapliga samfälligheten, åtminstone inte i Sverige. Såvitt jag vet finns ingen av dem med bland de personer som har medverkat i utredningen enligt rapportens sid5-6. Det förefaller alltså som om även Statens haverikommission har skäl att begrunda sentensen

"To be conscious that you are ignorant is a great step to knowledge" (Disraeli)

Mer info:
... via länkar i det tidigare inlägget om bussars sladdrisk
*Passagerarbuss välte på E 6 SVT 21mars 16:15
(foto visar den luriga bakvagnskonstruktionen)

... om rättegången, haverirapporten och olyckan
i UNT: 28april, 10april, 3april
i SvD: 28april
14:20 08:56, 11april, 3april
i HD: 3april
i NyTeknik: 4april
i DN: 28april 14:06 med förhastad slutsats "styrde kvinnan ut bussen", 11april 17:13, 10april 15:24 12:08, 3april;
2007:
24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.

tisdag 25 mars 2008

Nödbromsa halv minut krävs för stopp på isig motorväg utan dubbdäck

Masskrockar på isiga motorvägar är en naturlig följd av stora skillnader i bromsförmåga mellan olika fordon. Har två bilar krockat och fått stopp måste förarna i fordonen bakom börja nödbromsa cirka en halv kilometer och en halv minut i förväg för att stanna från svensk motorvägsfart, 110 kilometer i timmen.

Med bra dubbdäck halveras kraven.

Vid sådant vinterväglag blir kraven på avstånd så stora att kapaciteten för våra vägar sänks drastiskt. Det är kanske därför många blundar för riskerna och undviker att informera fordonsförarna om de faktiska förhållandena.

Masskrockarna på isiga motorvägar är alltså inget att förvåna sig över, när dubbdäck är förbjudna eller utmobbade från trafiken. Se exempelvis dagens artiklar
Masskrock i Österrike krävde ett liv i DN 14:53, i SvD 14:58 med foto och webb-TV och i Sydsvenskan 16:07.

Om inga fordon har dubbdäck kan bromssträckan bli längre än en kilometer och bromstiden över en minut från 110km/h. Det framgår av mätdata från experiment med dubbfria däck, som polerat isytan så att gummits friktionsegenskaper saknar betydelse. Se tidigare inlägg om däck eller sök på halka och sekunder.

Under dessa förhållanden är risken överhängande för överkörda fotgängare och masskrockar även i stadstrafik. Det tycks de ansvariga för kampanjen mot dubbdäck vid Vägverket och i Stockholm inte ha förstått. De lurar nu också garvade journalister att stämma in i kören utan att kontrollera fakta vare sig om partikelstorlekar eller väggrepp. Det är dagens ledarkolumn i DN av Johannes Åman bara ett av många exempel på.

måndag 24 mars 2008

Isgata i stan: Minst 5 sekunders avstånd! Video förklarar

På isgata kan väggreppet vara mer än hundra procent bättre med dubbar i däcken. Vid kolonnkörning på polerad is gäller därför Tiondelsregeln:
Minst en sekunds avstånd per 10km/h i fart. Plus reaktionstid.


Denna 'Tiondelsregel' bygger på enkel matematik, som Vägverkets företrädare och andra kampanjmakare ignorerar, när de hävdar att tresekundersregeln är adekvat vid halka.

Tresekundersregeln tar inte heller hänsyn till de stora skillnaderna i testresultat med och utan dubbdäck på de halaste typerna av vinterväglag.

Men det gör 'tiondelsregeln' som framgår på sid.18-19 och av slutsatsen på sid.34 i min forskningsrapport Normalförares bromsförmåga på vinterväglag. Den lämnade jag till Vägverket 1995, när Claes Tingvall hade utnämnts till trafiksäkerhetsdirektör av den socialdemokratiska regeringen och tagit över ledningsansvaret för dessa frågor.
Men varken forskningsrapporter eller påminnelser om problemet i andra former tycks ha hjälpt. Inget svar har ännu kommit ens på offentliga påpekanden i massmedia, exempelvis Peo Fransséns och min debattartikel till påsken för två år sedan:
Vägverket vilseleder bilister
- eller min varning i direktsändning av SVT hösten därefter under de tre sista minuterna av
det här 5-minutersinslaget

Jag upprepar varningen med anledning av påskens trafiksituation och skiftande väder enligt artiklar hos:
DN 25mars 22:12, 24mars 15:52 14:04 11:26 11:08,
21mars
19:03 (Snökaos drabbade påsktrafiken)
09:13 (Snöoväder ger trafikproblem i påsk),
20 mars
11:09, 19mars 13:08 08:35
Sydsvenskan 22mars 19:56 (Flera olyckor i påsktrafiken),
20mars
11:11 11:04 10:55, 19mars 22:37
SvD 25mars 22:09, 24mars 11:49, 21mars 18:26 (Buss med 21 passagerare välte på E6),
20mars
14:50 13:38 13:33, 19mars 20:56 20:53, 17mars 14:06

Uppdatering 081118 med länk till halkvarningar i SvD och DN

Närmare förklaring finns via länkar och diagram i tidigare inlägg med sökorden halka eller sekunder.

Den som inte tror att det kan bli så halt, när isen har polerats av dubbfria däck, bör titta på videon nedan

Här vill jag också passa på att tacka signaturen C20 för pålästa kommentarer till flera inlägg. Det värmer ett professors- och bloggarhjärta när någon bemödar sig att tränga in i problematiken och hänvisa till relevanta studier av liknande frågeställningar.

lördag 22 mars 2008

Bussars sladdrisk mörkas av myndigheter

Att vissa bussar är särskilt sladdningsbenägna på vinterväglag vet många i branschen. Men Vägverket och Statens haverikommission verkar strunta i problemet, trots flera svåra olyckor.
De har inte ens besvarat mina brev, pressmeddelanden och blogginlägg om riskerna med en bakvagnskonstruktion, som är vanlig på stora bussar.

I stället skylls olyckorna på förarna, som inte fått någon hjälp att förstå komplexiteten bakom sladdningsförloppen. Ännu mindre har de fått träna på att undvika farliga provokationer - så som i min video nedan från Trafikcenters stora halkbana vid Kumla nära Örebro (kallas för Ytongbanan, men är täckt av plåt med halkmedel).


Tillverkarna jobbar aktivt med problemen, och förser branschen med teknisk information. Men ansvariga myndigheter ignorerar att fordonstekniska egenheter kan ligga bakom verkliga olyckor. Mina erfarenheter enligt tidigare inlägg om bussar och stabilitet ger inget större hopp om något uppvaknande i samband med olyckan 21mars på E6, som senast uppmärksammades i media, exempelvis av SvD och SVT.

Inte heller det intensiva vintertestandet i norra Sverige tycks få ansvariga myndigheter att upptäcka sina egna kunskapsbrister. Deras ignorans behöver avslöjas i några domstolsprocess av intresserade advokater, som försvarar åtalade förare. Det kanske kan få media och rättsväsende att sluta 'sikta enbart på pianisten'.

Uppdatering 3 april 2008 (med länkar till Ny Teknik 4/4 och SvD 3/4)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video

Bakgrundsartiklar:
Flera olyckor i påsktrafiken Sydsvenskan 22mars 19:56
Här avslöjas alla världens bilnyheter DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Biltest ny basindustri för Arjeplog DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Chaufför voltade med buss (utan passagerare på E22) DN 22mars 13:24
Snökaos drabbade påsktrafiken (buss voltade på E6) DN 21mars 19:03
Buss med 21 passagerare välte på E 6 SvD 21mars 18:26
Passagerarbuss välte på E 6 SVT 21mars 16:15 (foto visar den farliga bakvagnskonstruktionen)
Snöoväder ger trafikproblem i påsk DN 21mars 09:13
Många trafikolyckor i NV-Skåne HD 21februari

Exempel på tidigare inlägg om liknande problem:
Långa fordon svårare svänga enligt enkel naturlag 080215
Bussar och bilar instabila i stark vind 080117
Bussars stabilitet, styrbarhet och sidoskydd ignoreras även av NTF 080113
Video på sladdande och flygande bussar 080106
Därför är bussar farliga vid halka 080103
Drivhjulen bär liten del av tyngden med släp eller buss - Räkna själv! 071114

Mer om rättegången, haverirapporten och olyckan i Rasbo 070227
i UNT: 28april, 10april, 3april
i SvD: 28april 14:20 08:56, 11april, 3april
i HD: 3april
i NyTeknik: 4april
i DN: 28april 14:06 med förhastad slutsats "styrde kvinnan ut bussen", 11april 17:13, 10april 15:24 12:08, 3april;
2007:
24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.

Länkar till fler artiklar via andra inlägg:
Miss i haverirapport till bussförarens nackdel (080410)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video (080403)

måndag 17 mars 2008

Varning för moddplaning

Däck kan moddplana redan i låg fart och framhjulen skyddar inte mot bakhjulsplaning som på vattensamlingar. Risken för bredsladd är därför större i slask- och snösträngar, speciellt om man lättar på gasen i en framhjulsdriven bil med breda bakdäck.

Medan farten och trångt däckmönster dominerar bland riskfaktorerna för vattenplaning, beror moddplaning mer på att däckmönstrets kontaktyta är för stor och på att modden kan ha över tusen gånger större viskositet än vatten (mer trögflytande).

Det här tycks vara oväsentligt för trafiksäkerhetsledningenVägverket.
Vad man där i stället prioriterar, framgår på de första sidorna av Vägverkets tidning
Vintergatan.
Men i forskningslitteraturen har fenomenet varit redovisat åtminstone sedan 1985. Se nr.46 och år 1985 i min
publikationslista. Jag har också skrivit om det på 1990-talet i Nationalencyklopedin under uppslagsorden moddplaning och vattenplaning.

De viktigaste storheterna för dräneringsprocessen vid moddplaning illustreras av figuren längst ned i inlägget
Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips. (071102)

Varför det är farligt att "köra försiktigt" genom snösträngarna med framhjulsdrivna bilar framgår i min illustrerade NE-artikel kursstabilitet och av inläggen
Gasa i modden om bilen är framhjulsdriven? (080131)
Varning för farliga råd om halkkörning (071010)

Du kan också ta fram dessa inlägg i bloggen med sökordet moddplaning.

Aktuella artiklar:
DN 17mars 14:38, 12:29, 12:10, 09:24
Sydsvenskan 17mars 12:43
SvD 17mars 14:06, 07:37

fredag 29 februari 2008

Därför sladdar och voltar bilen på videon

Videon i inlägget 6/8 visar en bil som i hög fart först får sladd och sedan blir luftburen så att den voltar. Frågan var då varför bilen, en bakhjulsdriven Mazda RX7, plötsligt blev omöjlig att kontrollera.

Några förslag till svar finns i december- och januarikommentarerna till det nämnda inlägget.
I min kommentar 2008-01-22 21:23 lovade jag svara på frågan.

Med videoinspelningar av mina demonstrationer i TV skulle det nog vara mycket lättare att förstå. Men jag har ännu inte ordnat tillstånd från SVT, Utbildningsradion och TV4 att lägga ut dem på webben bland mina filer i YouTube. Du får väl beställa en föreläsning i slutet sällskap, så är det OK för mig att visa dem - i den mån legobilar och papperssvalor inte räcker till.
Ett annat alternativ är att komplettera med mina försök till förklaringar i Nationalencyklopedin och i olika rapporter. Sök i litteraturlistan.

Två svar kommer här nedan, men de behöver inte i alla detaljer vara de enda förklaringarna till varför en bil rör sig som på videon - som jag lägger in här igen:



Sedan till förklaringen med hjälp av figuren nedan.
Figuren finns också i inlägget 2008-02-08, på webbsidan "Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak?" och under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

kursstabilitet av L Strandberg till Nationalencyklopedin

Enligt Newtons lagar i modern mekanik, farkost- och fordonsdynamik rör sig bilens tyngdpunkt med oförändrad hastighet så länge inga yttre krafter verkar på bilen. Det gäller också vinkelrörelser omkring tyngdpunkten - eller masscentrum, som är en bättre benämning i det här sammanhanget.

Glöm centrifugalkraften, som är förvirrande när man utgår från Newtons lagar. Glöm också den så kallade "levande kraften", som egentligen avser rörelseenergi, inte kraft.

Tänk dig först att bilen färdas i världsrymden utan luft- och tyngdkrafter och är upphängd i sitt masscentrum (tyngdpunkten). När den sen kommer ned på jorden uppstår krafter från vägbanan på hjulen/däcken som gör att bilen kan svänga eller ändra farten.

Mazdan på videon utsätts också för stort luftmotstånd, som minskar farten om inte drivkrafterna på bakhjulen övervinner luftkrafterna. Så länge som summan av dessa yttre längskrafter är framåtriktad, ökar bilen farten.

När det gäller vertikalkrafterna ser det ut (på videon efter 11 sekunder) som om bilen har rejält med luftkrafter nedåt - "downforce". Det handlar troligen om ett rekordförsök där man har monterat extra spoilers och liknande, för att öka de nedåtriktade luftkrafterna, "downforce".


MEN - det finns två men.
Det räcker med ett av dessa men för att förklara kraschförloppet.

1) Bakhjulsdrivna bilar blir instabila när drivkrafterna tar för stor andel av väggreppet.

Mazdan på videon har däck, som gör den stabil på vägen enligt den nedre delen av figuren - så länge inga drivkrafter tar för mycket av väggreppet från bakhjulen. De behöver sidgrepp för att övervinna det girande momentet från framhjulen och vrida tillbaka bilen i färdriktningen.
Men när farten och luftmotståndet ökar måste också drivkrafterna öka - vilket minskar de sidkrafter som bakhjulen kan ge för att rikta bilen rätt efter en liten slumpmässig störning.

Med figurens förenklade beskrivning blir alltså bilen instabil när drivkrafterna har minskat sidkrafterna och deras girmoment från bakhjulen (medurs i figuren), så att det blir mindre än framhjulens (moturs) girmoment.

En mer detaljerad analys måste ta hänsyn till att tyngdpunkten rör sig i en krökt bana. Med Newtons mekanik, differentialekvationer och reglerteori kan man ange vid vilken hastighet som bilen blir instabil.

Denna så kallade kritiska hastighet existerar bara om sidgreppet är större fram än bak. I så fall är den kritiska hastigheten proportionell mot kvadratroten av axelavståndet enligt ekvation (1) i min rapport "Winter braking tests with 66 drivers, different tyres and disconnectable ABS". Den kan laddas ned i PDF från min företagswebb via www.stop.se/test/winter.htm
De testerna gjordes på ett flygfält i norra Dalarna med mindre resurser än i Lapplands testcentra enligt DN 22mars 09:15 (Här avslöjas alla världens bilnyheter och Biltest ny basindustri för Arjeplog) - men med fullständig kontroll över vilka bilar och däck som trafikerade de tre banorna.

2) Bilkarosser är aerodynamiskt instabila i alla tre vridningsriktningarna (gir, roll och tipp).

På farkoster som rör sig relativt luften finns en tänkt punkt, där luftkrafterna angriper. Den punkten kallas ibland för tryckcentrum.
Bilkarosser är instabila som luftfarkoster, därför att tryckcentrum ligger framför tyngdpunkten (T i figuren).
Flygplan har fena för girstabiliteten och stabilisator ('bakvinge') för tippstabiliteten.

Visserligen är luftkrafterna på bilkarossen huvudsakligen bakåtriktade. Men en liten del är riktad åt sidan (pga sidvind och turbulens) och ger ett vridmoment omkring tyngdpunkten, som får bilen att vrida sig (moturs i figuren) medan tyngdpunkten fortsätter rakt fram.

Snedanblåsningen på bilkarossen från fartvinden ökar då den sidoriktade andelen av luftkrafterna, liksom hävarmen för girmomentet från luften. Det gör att en liten slumpmässig girvinkelrörelse förstärks 'av sig själv' och vrider bilen med (höger-)sidan i färdriktningen - om inte bakdäcken ger tillräckligt med återställande sidkrafter. Sidkraftsumman på de fyra hjulen (resultanten F) måste ge ett (medurs) girmoment som är större än (det motursriktade) girmomentet från luftkrafterna (ej utritade i figuren).

När bilen väl har ställt sig på tvären, blir den som ett flygplan utan fena eller stabilisator. Den lyfter från marken och vrids upp-och-ned. På videon lyfter inte bilen ordentligt från marken förrän efter cirka tre kvarts varv.

Det skulle kunna ha skett på samma sätt även om bilen varit framhjulsdriven, men då skulle sidvindsstörningarna behövt vara betydligt större. Drivkrafterna som ska övervinna luftmotståndet gör ju att de girande sidkrafterna på framhjulen blir mindre.

tisdag 26 februari 2008

Testmetod för antisladd skrotad av Vägverket

I dag* ondgör sig Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör över två nya pickuper som saknar antisladd. Men han har själv ansvar för att Bilprovningen inte kan kontrollera den antisladdfunktion, som även äldre fordon ska ha inbyggd i bromssystemet.
*) DN 10:09, SvD 10:20

En metod för kontrollbesiktning av bromskraftfördelningen mellan fram- och bakhjul utvecklades vid Bilprovningen i Linköping och avrapporterades av mig till Vägverket 1996. Vi testade flera tusen fordon och fann att nästan hälften av pickuperna (lätta lastbilar) var sladdningsbenägna. Men problemet ignorerades av Vägverket och utrustningen är nu skrotad.
Mer info på debattsidan i SvD Brännpunkt: Vägverket vilseleder bilister.

I en dödsolycka som jag ombads utreda förra året sladdade en pickup vid bromsning på det sätt som jag hade varnat för i den nämnda rapporten 1996 (nr 143 i litteraturlistan). Men haveriutredarna vid Vägverket tycks inte ha känt till detta problem, och föraren i den mötande bilen åtalades.

Sådan kunskap tycks ha låg prioritet vid Vägverket, och de som ägnar sig åt så kallade djupstudier av dödsolyckor får inte det stöd de behöver från ledningen.
Sök här på Vägverket för att läsa om andra märkliga prioriteringar som görs av svenska statens trafiksäkerhetsledning.

FAKTA om antisladd
Den funktionen i hydrauliskt bromsade bilar har utvecklats i fyra steg:

  1. Först reglerades bromskraftfördelningen, så att inte bakhjulen utnyttjar en större andel av väggreppet för bromsning jämfört med framhjulen. Det skulle annars få samma effekt som när man gör en handbromssväng.
  2. Sedan kom de låsningsfria ABS-bromsarna, som ska vara programmerade så att sladd inte uppkommer enbart på grund av att föraren trampar hårt på bromspedalen.
  3. Bakhjulsdrivna bilar fick ungefär samtidigt antispinnreglering av drivhjulen. Dessvärre ställde marknaden krav på att även framhjulsdrivna bilar skulle ha antispinn. Men det försämrar stabiliteten på samma sätt som frikoppling gör i början av en bakvagnssladd - innan föraren hunnit styra emot. Se min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
  4. I det vi nu kallar antisladdsystem kan varje hjul bromsas separat av bilens dator, så att ett girande vridmoment uppstår omkring en vertikal genom fordonets tyngdpunkt.
    Datorn får information
    a) om hjulrotationen från ABS-sensorerna,
    b) om bilens girhastighet från ett så kallat rategyro och
    c) om rattvinkeln.
    Datorns signaler till hjulens bromsventiler fixar sedan så att däcken får både sidkrafter och bromskrafter från vägbanan, som vrider bilen åt det håll som föraren har beställt via ratten.
Hur ska moderna bilars komplexa antisladdsystem av fjärde generationen kunna provas, när Vägverksledningen inte ens bryr sig om den förhållandevis enkla första generationen?

Här blir min förvåning inte mindre av att Vägverkets ledning står bakom den delvis osakliga kampanjen mot dubbdäck. Antisladdsystemen och ABS-bromsarna blir chanslösa, om inte däcken har tillräckligt grepp. Se gårdagens krockvideo.

Artiklar vars läsare kan beröras av detta inlägg:
SvD 26feb 10:20 Uselt krockbetyg för två pickuper
DN 26feb 10:14 BMW X3 2.0d provkörd
DN 26feb 10:09 Katastrof i krocktest för pickuper (DN men ej VV varnar för att jämföra viktsklasser)
DN 26feb 09:26 Nyvunnen frihet på fyra hjul
DN 26feb 08:54 "Bilen är en del av vårt varumärke" (IT-hantverkarna)
DN 26feb 08:47 Företagen i kö för gröna bilar
DN 25feb 13:29 Jeep Patriot 2,0 L CRD provkörd
DN 25feb 13:09 Jeep Wrangler Unlimited Sahara 2,8 provkörd
DN 25feb 12:41 Nissan Qashqai 2.0 4x4 CVT provkörd
DN 25feb 09:30 Kinesisk bil kollapsade i krocktest
DN 24feb 23:44 Dubbdäck orsakar 25 dödsfall (Avgaser tar flera liv och levnadsår)
DN 23feb 15:39 Volvo XC60 vill bli säkraste stadsjeepen
DN 23feb 15:36 Kompakta suvar hetast i branschen VW Tiguan TDI 140
DN 23feb
12:08 Bilarna kan inte bära hela bördan
SvD 23feb 13:13 Röjningen pågår efter ovädret
SvD 23feb 11:36 Tågresenärer strandsatta
SvD 22feb 17:39 Trafikkaos i Västsverige
SvD 21feb 18:47 Alla vägar bär till fjällen
DN 21feb 16:18 Få bilar både säkra och miljövänliga
DN 21feb 13:48 VW Tiguan populär i Tyskland
DN 20feb 13:54 Första bilden på Volvo XC60
DN 20feb 11:22 Ny Audi A4 Avant
DN 19feb 11:30 Suzuki Splash DDiS Komfort
SvD 22jan 23:21 Landsting satsar på odubbat (ambulanser blir farliga)
DN 20nov 10:47 Dubbade vinterdäck är säkrast
DN 13sep 22:58 Avgift på dubbdäck planeras

måndag 25 februari 2008

Krockvideo visar bluff bakom kampanj mot dubbdäck med dold agenda

Många tjänar på att allmänheten väljer dubbdäcken som syndabock för hälsovådliga luftföroreningar i städerna. Då slipper man dyra och tidskrävande åtgärder mot de små förbränningspartiklarna, som är mycket värre för människors hälsa enligt mindre sensationslystna forskare.

Mediadrevet har siktat in sig på dubbdäcken och får säkert med sig offentliga personer med näsa för vad som är opportunt. Åtminstone tills nästa halkkaos drabbar huvudstaden.

Innan dess lär det inte hjälpa med nedanstående videoillustrationer - så länge man ignorerar faktumet att ingen gummiblandning kan tränga igenom vattenfilmen, som bildas mellan däck och nollgradig, polerad is.

Att däckutvecklingen skulle kunna ändra på denna naturlag är enbart önsketänkande eller en ren bluff. Det vi ser nedan är alltså en naturlig följd av att inga dubbdäck förekommer på platsen och att isen därför är blankpolerad.





Mer via nyckelordet däck och i lördagens inlägg:
Vägverket skyller ifrån sig. Video: bil plogar fotgängare
- se speciellt tilläggen med blå text på slutet och före videon.

Artikelreferenser:
DN 22mar
09:15 Här avslöjas alla världens bilnyheter
DN 22mar 09:15 Biltest ny basindustri för Arjeplog
DN 21mar 17:32 Motor som rena rama konsten
DN 19mar 08:35 Snö och hala vägar väntar i påskhelgen
SvD 25feb
23:57 Fördelar och nackdelar med dubbäck
DN 25feb
23:41 Regeringen överväger förkortad tid för dubbdäck
SvD 25feb
22:48 Dubbdäcksperioden ska kortas
DN 24feb
23:44 Dubbdäck orsakar 25 dödsfall (Att avgaser tar flera liv och levnadsår framgår ej)
DN 23feb
15:39 Volvo XC60 vill bli säkraste stadsjeepen
DN 23feb
15:36 Kompakta suvar hetast i branschen
DN 23feb
12:08 Bilarna kan inte bära hela bördan
SvD 23feb
13:13 Röjningen pågår efter ovädret
SvD 23feb
11:36 Tågresenärer strandsatta
SvD 22feb
17:39 Trafikkaos i Västsverige
SvD 21feb
18:47 Alla vägar bär till fjällen
DN 21feb
16:18 Få bilar både säkra och miljövänliga
DN 21feb
13:48 VW Tiguan populär i Tyskland
DN 20feb
13:54 Första bilden på Volvo XC60
DN 20feb
11:22 Ny Audi A4 Avant
DN 19feb
11:30 Suzuki Splash DDiS Komfort
SvD 22jan
23:21 Landsting satsar på odubbat (Video på hur det kan bli)
DN 20nov
10:47 Dubbade vinterdäck är säkrast
DN 13sep
22:58 Avgift på dubbdäck planeras
DN 13sep
22:28 Dålig luft kan tvinga in barnen