Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep

Nu har en småbarnsfamilj sladdat på motorväg i sin miljöklassade SUV, som fått däcken punkterade av Asfaltsdjungelns indianer. Sabotaget lär vara polisanmält. Det borde leda till reprimander även mot de politiker och tjänstemän, som har underblåst ett urskiljningslöst hat mot åkande i så kallade stadsjeepar.

Dessa 'häxmästare' blundar för att de själva bär det tyngsta ansvaret för fordons utsläpp och aggressivitet i krockar. Att stadsbussar är ännu farligare att krocka emot tycks de inte ha reflekterat över. Inte heller att flera biltillverkare har tagit fram både säkra och miljövänliga bilar av typen SUV (Sports Utility Vehicle).

Komplettering som reaktion mot plumpa kommentarer (-kl.22, 11 dec)
Fler fördomsfulla och hatiska kommentarer bekräftar nu det jag skrev i ingressen. De får stå kvar som exempel på hur irrelevanta yttre kännetecken tas som förevändning för att baktala och våldföra sig mot människor, som man inte vet något om. Språkbruket ger obehagliga associationer till andra förföljelser i historien. Det manar till eftertanke - speciellt hos de offentliga personer som odlat denna stadsjeeps- och SUV-fundamentalistiska mobbing mot människorna i godtyckligt utpekade fordon.

Läs mer här om däck och speciellt inläggen 16/9 om Vägverkets krocktester (med video på en sidokrockande Volvo XC90) och 27/7 med den nu kusligt relevanta rubriken:
Småbilskampanjer från Vägverket och Bilprovningen gav motiv åt bilvandaler

Olyckstillbudet i ingressen rapporterades häromdagen i en kommentar till mitt inlägg 9/9:
"Däckpysarna dräper snart egna vänner och ökar avgasutsläppen".
Jag hoppas småbarnsföräldern hör av sig till mig som oberoende olycksutredare enligt mitt svar i samma kommentarspalt.

?Vem vet om fler har drabbats ännu värre av Asfaltdjungelns indianer eller andra kriminella däckpysare enligt SvD 20/11, 2/10; DN 11/12, 8/9, 8/9, 8/9, 26/7, 26/7; Sydsvenskan 18/10, 15/10, 25/8; HD 20/11, 2/10, 29/9; ekonominyheterna 20/11; Dagen 21/11

Det här kan vara relevant för många som bläddrar bland däcktips, biltester och -artiklar i ...
... Ny Teknik: Challenger 6/12, Ferrari/Maserati 5/12, Toyota 1/X Concept 1/11, Saab 22/10, Familjebussar 14/8, Buick Enclave 24/7, Fotgängarkrockkuddar för stadsjeep 28/6, Saab 9-3 sidokrockad av stadsjeepsrigg 31/5, GMs hybriddrivna stadsjeep 20/3; Ljudanläggning i BMW X5 med flera 061122;
... DN: Morgondagens bilar - spionbilder 13/12, Små SUV och Crossovers 13/12, Mazda CX-7 3/12, Mercedes C180 26/11, Chevrolet Tahoe Hybrid 16/11, Fransk-tysk jämförelse (där koldioxid kallas smuts), V70 med etanolfyra 14/11, Toyota Hilux 13/11, Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10/11, Toyota Avensis i stadsjeepsklander 8/11, Cadillac 2/11, Toyota Highlander bränslecellshybrid och Prius Plug-in-hybrid 23/10, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid och miljöbilars säkerhet 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Peugeot 307 Bioflex 2/6, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10 2006.
... Sydsvenskan: Vinterbilistråd 14/12, Suzuki Splash 15/12, Rover-Roewe 14/12, Små stadsjeepar 7/12, Renault Laguna 5/12, Mazda 6 30/11, Mitsubishi Lancer & Subaru Impreza 23/11, Volvo V70 Flexifuel 16/11, Peugeot 308 & Hyundai i30 12/11, Audi A4 31/10, Mazda 2 12/10, Fiat 500 24/9, Frankfurtmässan 14/9, Än den svenska bilsäkerheten då? 7/8, AC Cobra - Sportbilsbygge i skolan 9/6, VW Cross Golf 8/6, Ford Mondeo 26/5

Som att bogsera två personbilar efter en

Försök köra din personbil på vinterväglag med två likadana bilar på släp. Ungefär så är förhållandet mellan tyngd och belastning på drivhjulen för fullastade långtradare. Det är alltså naturligt att de kör fast ibland.

I jämförelsen med personbil förutsatte jag att den driver på bara två hjul. Är den fyrhjusdriven måste du bogsera fyra lika tunga bilar för att det ska bli som långtradaren

Förra veckan blev problemet akut för många i Storstockholm, speciellt på Nynäshamnsvägen. Se DN 14/11, 14/11, 13/11 kl.23, 13/11 kl.21, 13/11, 13/11 och SvD 15/11 eller 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11.

I dag rapporterar DN om ännu värre kaos i Österrike.

Inte ens Österrikes krav på snökedjor hjälper i branta backar, om drivhjulen har för liten belastning. Tom lastbil och fullt släp är ju inte förbjudet.

Myndighetskampanjen mot dubbdäck i Stockholmsområdet minskar personbilarnas isrivning och gör det ännu svårare för de tunga fordonen att ta sig fram på is och packad snö.

Läs mer i mitt förra inlägg. Där finns också länk till en övningsuppgift för den som själv vill sätta siffror på problemet.

Drivhjulen bär liten del av tyngden med släp eller buss - Räkna själv!

Livshotande egenheter hos långtradare och bussar har nu blivit uppenbara som framkomlighetsproblem. Drivhjulen uppbär bara en bråkdel av ekipagets hela tyngd. De slirar därför mycket lättare än på personbilar utan släp.

Det gäller även vid motorbromsning och kan ligga bakom fler allvarliga bussolyckor på vinterväglag. Så skyll inte direkt på föraren, som många tycks ha gjort efter Rasbokraschen 27 februari.
Se DN 24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.

Dessbättre ser det i SvD ut som om Vägverksgeneralen, Ingemar Skogö, nu lyssnar mer på argument för människovänlig teknik än på de moralistiska tongångar som ofta färgar trafiksäkerhetsledningens uttalanden. Som oberoende olycksutredare hoppas jag på en bestående vändning.

Det kanske kan bidra till bättre insikter om naturlagarnas betydelse även för trafikanternas säkerhet - med veckans akuta framkomlighetsproblem som väckarklocka.
Se DN 14/11, 14/11, 13/11 kl.23, 13/11 kl.21, 13/11, 13/11 och SvD 15/11 eller 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11.

Vill du räkna på hur små lutningar som kan få långtradare på vinterväglag att slira? Då kan du testa övningsuppgift V1 här för en kurs i farkostteknik jag gav inom civilingenjörsprogrammet KTS vid LiU institution för teknik och naturvetenskap, ITN.

Fordonstekniska beräkningar kanske intresserar även dig som läser DNs däcktips och biltester: V70 med etanolfyra 14/11, Toyota Hilux 13/11, Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10/11, Cadillac 2/11, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10

Vältajmad kampanj mot dubbdäck ;-)

Läs vad Halvard skriver i tisdagens SvD om vinterdäck. Han har varit utvecklingschef för Gislaved Däck och vet vad som kan hindra dagens och kommande halkkaos enligt tisdagens DN, DN, SvD och SvD.

Vägverkets skygglappskampanj mot dubbdäck lär inte minska risken för upprepningar.

Mer om hur vinterdäck funkar finns här under etiketten däck
... och i mitt svar på första kommentaren till detta inlägg.

Eländet fortsätter, se DN 13/11 kl.23 och SvD 14-15/11, 14/11 kl.20:06, 14/11 kl.00:04

[2 tilläggsrader 15/11]

Köra i 50 på is kräver 5 sekunders avstånd

Blixthalka är på väg. Bilar utan väldubbade däck måste då ha minst fem sekunders lucka till framförvarande, om farten är 50 kilometer i timmen. Vid fart 70 krävs 7 sekunder. Annars blir det kaos.

Orimligt tycker många.
Jovisst, det är därför vägar måste stängas av vid blixthalka.

Dessutom finns flera förbehåll, som jag hoppar över nu med tanke på det akuta läget för områden med tät trafik. Bland annat tillkommer reaktionstid, du måste trycka hårt på pedalen och din bil måste ha låsningsfria bromsar.

Halkvarning har ju utfärdats genom DN och SvD (även 8/11).
Tidigare har däck och halka behandlats - ibland med mindre respekt för dubbdäcken - av DN 6/11, 6/11, 5/11, 3/11?, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och av SvD 6/11, 6/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 17/9, 2/3, 2/3.

Tresekundersregeln då? Den är ett hafsverk som inte tar hänsyn varken till lågfriktionsunderlag eller till att olika ekipage kan ha olika bromsförmåga.
Mer fakta finns via inlägget Lurade av tresekundersregeln

Tänk dig att du kör på isgata utan dubbade däck och ligger bakom en bil som har väldubbade däck. Den tidslucka i sekunder som då krävs är grovt räknat en tiondel av farten i kilometer i timmen. Vid 70 gäller 7 sekunder och vid 90 krävs 9 sekunder för att kompensera för din bils sämre väggrepp när den framförvarande stannar.

Ännu större luckor kan krävas vid blixthalka nära noll graders temperatur, speciellt om andelen isrivande dubbtrafik är liten.

Det här framgår av min forskningsrapport från bromstester med 66 vanliga förare på tre olika isbanor. Du kan ladda ned den här och kolla diagrammen på sidorna 19 och 29.
Webbsidor med länkar till något kortare rapporter från samma experimentserie finns här på svenska och här på engelska.

Läs mer i fredagens och i övriga inlägg om däck.

Så funkar vinterdäck - inkörningstips

Den första vinterhalkan kan kännas som om bromsarna havererat. På glatt isgata är det svårt att få ned farten mer än 3km/h för varje sekunds nödbromsning - om bilen inte har väldubbade däck. Det är tio gånger mindre retardation än på barmark och är svårt att föreställa sig, eftersom det inträffar så sällan.

Oavsett om bilen har sommardäck, dubbfria vinterdäck eller dubbdäck, så finns fler saker att tänka på. Se mitt förra inlägg:
Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips
Här kommer mera.

Har du nyss monterat vinterdäcken och inte hunnit slita bort det hårda ytskiktet?
Då gäller det att leta upp en bred raksträcka med torr asfalt där det inte kommer någon annan trafik eller levande varelser. Där kan du svänga fram och tillbaka (på eget ansvar) som man kan se i TV att bantävlings- och F1-förarna gör för att hålla däcken varma.
Sidkrafter sliter av gummit ungefär lika mycket fram som bak. Det är viktigt för att inte bilen ska bli instabil (dåligt grepp bak) eller svårstyrd och trögbromsad (dåligt grepp fram).

Men bromsa inte - det sliter mest på framhjulen, och gasa inte - det sliter enbart på drivhjulen. Vid normal körning med framhjulsdrift blir därför framhjulen inkörda före bakhjulen. På isfläckar ökar då risken för instabilitet och livsfarliga bakvagnssladdar. Att de är farliga och svåra att bemästra på trafikerade vägar har jag sett många tragiska exempel på som olycksutredare. Läs mer om stabilitet här eller under min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

Att svänga på barmark sliter inte dubbarna ur däcket. Då är det gummit som jobbar och ger de sidkrafter som bilen behöver för att svänga. Dubbarna bara följer med inne i slitbanan.
Men på is och snö krängs dubben i slitbanegummit när metallstiftet fäster i isen samtidigt som gummiytan glider. Jämför däcket med din hand som håller en isbrodd ...

Däremot är det viktigt med låg fart när nya dubbdäck körs in. Innan dubbflänsen skurit sig fast inne i slitbanan kan den annars dras ur däcket av de radiella centripetal- eller centrifugalkrafterna. De ökar kvadratiskt med ökande fart.

Det här anknyter till artiklarna i DN 8/11, 7/11, 6/11, 6/11, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och i SvD 8/11, 6/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 17/9, 2/3, 2/3.

Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips

Du vet väl hur olika däck fungerar på vinterväglag? Skidföre på väg kan annars bli 'skitföre'. Speciellt för förare som förförts av tresekundersregeln och undrar hur man ska anpassa farten. Några myndighetspersoner har det som patentmedicin även mot halkriskerna.

Inför den kommande halkan vill Vägverkets talesman att "man har vinterdäck" och att "man förändrar sitt körsätt och anpassar hastigheterna" (SvD 2/11). Men han talar inte om hur.

Så låt mig berätta några saker, som kolleger och egna analyser lärt mig om däck på vinterväglag. De är särskilt aktuella när man ska skifta mellan sommar- och vinterhjul (DN 2/11) eller när man tar över ratten i en bil man inte kört förut.

1. Välj dubbdäck eller krypfart. På isgata där inga dubbdäck passerat kan greppet bli så dåligt att normal tät trafik är omöjlig i allt över krypfart. Då hjälper bara väldubbade vinterdäck eller snökedjor.
   (Tyvärr finns ännu ingen teknik som snabbt skiftar dubb efter före :-)
   
2. Kolla dubbarnas utstick och antal! Betrakta däcken som dubbfria eller odubbade om inte tillräckligt många dubbar sitter fast ordentligt med ett utstick på ungefär 1-2 millimeter utanför slitbanans gummi.
   
3. Bästa däcken bak? Den som inte är skicklig på att häva bakvagnssladd bör se till så att bakdäcken ger bättre grepp än framdäcken. Annars kan bilen bli lika instabil som flygplanet JAS-Gripen utan styrdator.
   Det här är speciellt viktigt med framhjulsdrivna bilar, som sällan får bakvagnssladd i låg fart och är mycket svåra att stabilisera i landsvägsfart.
   Problemet förvärras för framhjulsdrivna bilar med gammaldags antispinn och utan modernt antisladdsystem.
   Läs om stabilitet här eller i min illustrerade artikel för Nationalencyklopedin under uppslagsordet kursstabilitet.
   
4. Bakhjulen planar lättare och i mycket lägre fart på modd än på vatten. Moddplaningen är nämligen ett visköst fenomen och modden fungerar ungefär som en oljefilm. Den smörjer även om skiktet är tunt.
   Vattenplaning, däremot, kan jämföras med vattenskidåkning - som inte inträffar på bakhjulen, om framhjulen har plogat undan vattnet till ett tillräckligt tunt skikt.
   
5. Moddplaning inträffar lättare om kontaktytan är stor, exempelvis med breda lågprofildäck.
   Ytstorlekens och viskositetens inverkan kvantifieras på bilden längst ned för matematiskt intresserade.
   
6. För lågt lufttryck syns inte på breda lågprofildäck.
   Läs mer här med videolänk.
   
7. Se upp för isbildning i ventilerna, om du justerar däckens lufttryck vid låg temperatur.
   
8. Gummit åldras olika på olika däck. Isgreppet för ett gammalt vinterdäck kan därför vara undermåligt även om mönsterdjup och dubbning är OK. Kolla så att tillverkningsveckan inte ligger alltför många år bakåt i tiden! Speciellt inte för bakhjulen.
   
9. Nya dubbdäck bör 'köras in' på barmark med låg fart.
   När man kör på barmark står dubbarna för en mycket liten andel av väggreppet och de följer bara med i slitbanan när gummit deformeras. Då kan man svänga, bromsa och accelerera utan större problem för dubbens infästning i gummit.
   På vinterväglag, däremot, utsätts dubben för stora krafter när bilen svänger och ändrar farten så häftigt så att gummit glider.
   Oavsett väglag så gör hög fart att dubben tvingas ur däcket av de radiella centripetal- eller centrifugalkrafterna mellan gummi och dubbmantel. Först när dubbmanteln har skurit sig fast i gummit kan man höja farten.
   Börja alltså att köra i tätort och sväng häftigt endast på barmark.
   
10. Körning på torr barmark ökar dubbutsticket. Gummislitaget blir nämligen mycket större på torr asfalt än på våt. Dubbslitaget, däremot, är i stort sett oberoende av om vägbanan är torr eller våt.
    
11. På framhjulsdrivna bilar kan dubbutsticket öka mer fram än bak vid barmarkskörning. Framhjulen står nämligen också för en större del av bromskrafterna.
    Fenomenet ökar styrbarheten och försämrar stabiliteten under säsongen - om man inte skiftar fram- och bakhjul. Det ska förstås göras på samma sida, så att rotationsriktningen bibehålls.

Som tävlingsförare prioriterade jag inte bakhjulsgreppet likadant, speciellt inte när jag körde framhjulsdrivna bilar. På isbanor och rallyvägar är styrbarhet mycket viktigare än stabilitet. Men för sladdovana förare på vägar med mötande trafik tyder olycksstatistiken på att det är precis tvärtom. Det har jag sett många tragiska exempel på som olycksutredare. Läs mer om stabilitet här eller under min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

Fler tips om hur man utnyttjar låsningsfria ABS-bromsar och annan säkerhetsteknik kommer senare - om de inte redan finns på www.stop.se, på www.veta.se eller i andra inlägg på denna blogg, exempelvis:
Varför bromsa hårdare med ABS?
Video visar att bilbromsar behöver motion
Alla inlägg med etiketten Däck

Exempel på mer lättlästa texter i ämnet av professionella journalister finns hos DN 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11, 8/11, 7/11, 6/11, 6/11, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och hos SvD 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 8/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 2/3, 2/3.

De här tipsen kanske nu har ett visst värde även för dem som läst DNs tester på sommarväglag (?) av Ford Mondeo jämförd med Volvo V70, Saab ... nej det var visst Cadillac 2/11, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10 - jämför BMW-rapporten och YouTube-videon med Skidcar som gjorde det betydligt halkigare på Gotland Ring:


Och till sist kommer grafen jag lovade i tips nr.5: