Trafikskador frizon för avsiktligt våld - okunskap hämmar rättsväsendet

Polis och rättsväsende är proffs på att bekämpa kriminalitet och avsiktligt våld. Men juridiska hårklyverier om oavsiktliga misstag i trafiken tär på den förmågan. Kriminella skrattar gott åt hur resurser och anseende spills på impotenta fartkameror och på domstolsprocesser om irrelevanta detaljer i komplexa olycksförlopp.

Ny text 2008 märkt med röd färg

Som universitetsprofessor, nätverkare, oberoende olycksutredare, tävlings- och testförare har jag sett många exempel på detta. Sök i bloggen högst upp eller till höger och klicka vidare på länkarna.
Du som har tillgång till NE, Nationalencyklopedin, kan börja med mina artiklar där under uppslagsorden trafikolycka och olycksutredning. Fler finns i min publikationslista (sök på Nationalencyklopedin).

Även trafikskador måste förstås hanteras kriminaltekniskt professionellt. Så illa som det är nu med det naturvetenskapliga och fordonstekniska kunnandet befarar jag att trafikskador är en frizon för det avsiktliga våldet.

I stället för att kartlägga det dynamiska händelseförloppet och hur det har utlösts, fokuserar många förundersökningar och domstolsprocesser på om någon förare överträtt den skyltade fartgränsen eller brutit mot någon annan trafikregel. Vilka naturlagar, vilka trafikantåtgärder, vilken fordonsteknik och vilka vägförhållanden som bestämt förloppet - det frågar man inte ens om.

Naturvetenskaplig och kördynamisk kompetens kanske uppfattas som perifert i den nu pågående debatten om organiserad brottslighet. Men hur ska åklagare och polis kunna upptäcka om en krasch är avsiktligt våld, när deras tekniker inte ens inser att fortkörning ensamt knappast kan orsaka dikeskörning på insidan i en kurva.
Ett sådant fall med åtal för fortkörning tog därför rättsväsendets resurser i anspråk helt i onödan för en tid sedan. Genom min medverkan friades föraren och åklagaren avstod från att överklaga.

Polisanmälda gränsfall finns redan som framgår i inlägget "Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep". Och vem vet hur många så kallade trafikolyckor, som egentligen är avsiktligt direkt våld? Eller har utlösts efter medvetna ingrepp i de komplexa tekniska system som moderna fordon utgör?

Asfaltsdjungelns indianer är troligen så okunniga och naiva att de inte uppfattar sitt däckpysande som gängbrottslighet. Men det gör nog den småbarnsförälder som höll på att köra ihjäl sig och sina två barn i baksätet efter att ha fått sladd med lufttömda däck.

Hur ska den kvalificerade kriminaliteten kunna bekämpas, om polisen inte ens rår på däckpysarnas livsfarliga men okvalificerade tilltag? Pengar och arbetstid kan gott tas från inköp och administration av de otidsenliga och miljardslukande fartkamerorna.
De stoppar inga kriminella och räddar inte livet på någon trafikant - annat än i de statistiska illusionernas värld, som några vägverksbroschyrer tycks hämta sina s.k. fakta från.
Däremot torde motorcyklister förr eller senare komma att skadas illa av kamerastolparna, som står obehagligt nära vägbanan.

Referenser i DN:
"Rättegångsskola" på nätet för brottsoffer (Åsa Nilsson Rönnqvist 16/3 2008)
Påkörd tre gånger - stod kvar ändå (TT 31/12 2007)
Huvudledare 23/11
Spetsenhet mot mc-gängen (Lasse Wierup 22/11)
Ask i möte om organiserad brottslighet (Mats Carlbom 22/11)
Åklagaren jobbar vidare (22/11 från TT)
Ask ställer tjänstemännen i frontlinjen (Lasse Wierup 22/11)
Polisen söker två män efter åklagarattack (Olof Wijnbladh 22/11)
Fp ensamt i regeringen om FBI-krav (Mats Carlbom 21/11)
"Unga människor i Sverige begår allt grövre brott" (Länspolismästare Carin Götblad 12/11)

Äldre DN-artiklar (2005)
Samhället famlar inför terrorn på hemmaplan (Lars Wierup 1/10)
Danmark har klarat hotet från mc-gängen (Lasse Wierup 29/9)
Polisen halkar efter i jakten på gängen (Lasse Wierup 28/9)
Gänget har begått 114 grova brott (Lasse Wierup 28/9)
Sex poliser ska hålla koll på Hells Angels och Bandidos (Lasse Wierup 28/9)
Jonas familj blev offer för Bandidos (Lasse Wierup 28/9)
Polisen i Värmland pressad när nazister blir mc-brottslingar (Lasse Wierup 27/9)
Tidning hotades efter att ha skrivit om bombdåd (27/9)
Ligorna har kopplat greppet om Sverige (Lasse Wierup 26/9)

Referenser i SvD:
Misstankar om hedersmord stärkta (Bosse Brink 5/2)
Påkörd tre gånger - stod kvar ändå (TT 31/12)
Rättsstaten slår tillbaka på alla plan (Riksåklagare Fredrik Wersäll 22/11)
Anmälare ger lågt betyg till polisen (Micke Larsson/TT 22/11)
Särskild överåklagare mot brottsgäng (Karl Vicktor Olsson/TT 22/11)
Många frågetecken vid dödsfall på resor (Jessica Balksjö 22/11)
Bottenbetyg till polisen (Stockholm TT 22/11)
Säkerheten för åklagare stärks (Dan Östberg 22/11)
Åklagarskyddet stärks (TT 22/11)
"Vi måste höja säkerheten för åklagare" (Tobias Olsson & Dan Östberg 21/11)
Åklagaren trotsar hoten (Tobias Olsson 21/11)
"Jag är arg och beslutsam" (Alexandra Hernadi 21/11)
Bombdåden borde få Ask på bättre tankar (Ledare - Maria Abrahamsson)
Åklagare utsatt för sprängattentat (Alexandra Hernadi 20/11)

Sydsvenskan

Mordmisstänkta begärs häktade (Joakim Palmkvist) 5/2 18:53

Döda flickans anhöriga nekar (Hanna Rydén och Yvonne Johansson 5/2 15:23)

TÄNK dig ett lyckligt liv! Lästips med Dalai Lama och vetenskap mot olyckor.

Tänk dig ett lyckligt liv! Man vet aldrig när det tar slut. Den sentensen såg jag först i ett mail från en whiplash-skadad trafiklärare, som lärt sig njuta av livet trots smärtor och avbruten yrkeskarriär.

Därför bryter jag bloggens rad av olycksinlägg med några foton, som hjälper åtminstone mig att återuppleva lyckliga stunder. Den bild-rullen ger mig inga associationer till bil-drullar, även om jag tror att positiva känslor är en bra grund för alla bilister som försöker undvika drullerier och o-lyckor.

Begreppet olycka återkommer jag till på så många sätt i bloggen att dess verbala motsats - i svenska språket - ska få en chans ibland. Läs gärna boken Lycka av Dalai Lama och Howard C Cutler (Richters förlag) och sug på livskaramellen!

Sommarinlägget 25/6 på min gamla Metroblogg, "Bildrullen", upprepar jag här i novembermörkret - inspirerad av artikelserien i SvD:

21/11 Vad är väl lycka?
20/11 Våra krav på lycka är orimliga
20/11 Fyra sätt att definiera hälsa
20/11 Känsla av sammanhang viktigt för hälsan
4/10 ”Största lyckan kom på äldre dar”
3/10 Bara glada rynkor får visas upp
2/10 Så är det att vara 40 (fakta om hjärna, nervsystem, muskler och hud)
2/10 Omvälvande runt 40
1/10 ”Äldre” är du först vid 80
1/10 Så är det att vara 50 (fakta om hjärna, nervsystem, muskler och hud)
27/9 Gud och sociologi - 20-åriga Sofias val
26/9 ”Lyckokänslorna är mer intensiva”
25/9 ”Jag vill fortsätta leka, inte ta allt så allvarligt”
24/9 ”Nu är jag gladare – och lite småelak”
21/3 Glädje i lidandets tid
21/3 Vetenskapen avslöjar lyckans hemlighet

En annan lyckofråga aktualiseras i dagens DN under rubriken
"Lyckopiller förlänger liv"
Vad vill Du helst:
Fylla livet med år eller fylla åren med liv?

Du ser inte mycket av vännerna som var med vid fotograferingen.
Du får tänka in dina egna.

Vägverkets strategi som mot barnsängsfebern på 1800-talet

Trafikdödens ökning förklarar Vägverkets chef med att "man kör onykter eller alldeles för fort". Han blottar en okunnighet om olyckors komplexitet och prevention, som påminner om barnsängsfeberns diagnoser på 1800-talet, innan man kände till sambandet mellan infektionssjukdomar och mikrober.

Då gick läkare och studenter från obduktion direkt till förlossningssalen. Dödsfallen i barnsängsfeber skylldes på kvinnorna, som ansågs ha varit psykiskt instabila. Men läkaren Semmelweis anade ett samband, när hans kollega skar sig på obduktionskniven och dog med liknande symtom.

Semmelweis vädjade om att alla skulle tvätta händerna efter obduktionerna. Det kunde hans överordnade inte acceptera och den bristfälliga hygienen fortsatte att skörda offer på sjukhusen, inte bara i barnsängsfeber. Senare visade Louis Pasteur hur mikroorganismer fungerar i olika sammanhang. Därmed fick världen en förklaring till varför Semmelweis hade rätt och sjukvården utvecklades i rask takt - åtminstone där syndabockstänkandet övergavs till förmån för fördjupad forskning.

Läs mer på DN Debatt "Prestige kostar människoliv" från året då regeringen utnämnde Claes Tingvall till Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör. Ingemar Skogö har tillkommit senare, men tycks ha anammat Tingvalls ålderdomliga syn på olycksprevention. Den lämnade man inom arbetarskyddet och militärflyget på 1950- och 1960-talen.

På debattsidan i SvD, Brännpunkt ett decennium senare, visade Peo Franssén och jag hur syndabockstänkandet slår mot trafikanterna: "Vägverket vilseleder bilister".

Här och i andra inlägg finns många exempel på att Vägverksledningen behöver se om sitt eget hus och åtminstone bli medveten om sin egen okunnighet innan man skyller ifrån sig på dödade trafikanter. Nu gjordes det dessutom på Trafikoffrens dag 18 november med anknytning till de röda korsen i Hallunda.

Vägverket höjer snart sin schablonkostnad för en trafikdödad från 18,4 miljoner kronor enligt Fredrik Hedlund i dagens DN. Men regeringen bör nog kontrollera hur vägverksanslagen används - innan mer skattepengar tas från viktigare områden till den nuvarande trafiksäkerhetsledningens förlegade strategi. Det blir uppenbart om man jämför Vägverkets miljardslöseri på otidsenliga fartkameror med de belopp som är aktuella även i andra livräddande sammanhang. Se t.ex. SvD 19/11 eller DN 19/11 och 15/11.

SVT-intervju om fel i kampanj mot dubbdäck

Bluff eller okunnighet präglar kampanjen mot dubbdäck från Stockholms stad och Vägverket. Läs här om de livsfarliga och dyra faktafelen. Även Jacques Wallner och Robert Collin slår larm i DN och Aftonbladet.

Kampanjen för dubbfria vinterdäck blev som ett slag i ansiktet på dem som drabbades av skidföret på vägarna i Stockholm de senaste veckan. Se DN 14/11, 14/11, 13/11 kl.23, 13/11 kl.21, 13/11, 13/11 och i SvD 15/11 eller 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11.

Uppdatering 080204: Den högra handen tycks inte veta vad den vänstra gör - att döma av uttalandena från Vägverket i SvD tolv veckor senare.

Halkkaos, kökrockar och många tragiska olyckor är en naturlagenlig följd av att vissa däck har mycket sämre väggrepp än andra. Se exempelvis Peo Fransséns och min debattartikel i SvD efter seriekrockarna på E4 vid Arlanda förra året. Det förklarade jag också i direktsändning från en SVT-studio (2 minuter från början av inslaget du kan se här).

Vill du veta mer om den vetenskapliga och experimentella bakgrunden kan du kolla min webbplats www.stop.se för olycksutredningar och körsäkerhetsutbildning, där hela rapporter kan laddas ned. Ett exempel finns i det första testinlägget på komplementbloggen Strandbergs Wordpress Com.

Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep

Nu har en småbarnsfamilj sladdat på motorväg i sin miljöklassade SUV, som fått däcken punkterade av Asfaltsdjungelns indianer. Sabotaget lär vara polisanmält. Det borde leda till reprimander även mot de politiker och tjänstemän, som har underblåst ett urskiljningslöst hat mot åkande i så kallade stadsjeepar.

Dessa 'häxmästare' blundar för att de själva bär det tyngsta ansvaret för fordons utsläpp och aggressivitet i krockar. Att stadsbussar är ännu farligare att krocka emot tycks de inte ha reflekterat över. Inte heller att flera biltillverkare har tagit fram både säkra och miljövänliga bilar av typen SUV (Sports Utility Vehicle).

Komplettering som reaktion mot plumpa kommentarer (-kl.22, 11 dec)
Fler fördomsfulla och hatiska kommentarer bekräftar nu det jag skrev i ingressen. De får stå kvar som exempel på hur irrelevanta yttre kännetecken tas som förevändning för att baktala och våldföra sig mot människor, som man inte vet något om. Språkbruket ger obehagliga associationer till andra förföljelser i historien. Det manar till eftertanke - speciellt hos de offentliga personer som odlat denna stadsjeeps- och SUV-fundamentalistiska mobbing mot människorna i godtyckligt utpekade fordon.

Läs mer här om däck och speciellt inläggen 16/9 om Vägverkets krocktester (med video på en sidokrockande Volvo XC90) och 27/7 med den nu kusligt relevanta rubriken:
Småbilskampanjer från Vägverket och Bilprovningen gav motiv åt bilvandaler

Olyckstillbudet i ingressen rapporterades häromdagen i en kommentar till mitt inlägg 9/9:
"Däckpysarna dräper snart egna vänner och ökar avgasutsläppen".
Jag hoppas småbarnsföräldern hör av sig till mig som oberoende olycksutredare enligt mitt svar i samma kommentarspalt.

?Vem vet om fler har drabbats ännu värre av Asfaltdjungelns indianer eller andra kriminella däckpysare enligt SvD 20/11, 2/10; DN 11/12, 8/9, 8/9, 8/9, 26/7, 26/7; Sydsvenskan 18/10, 15/10, 25/8; HD 20/11, 2/10, 29/9; ekonominyheterna 20/11; Dagen 21/11

Det här kan vara relevant för många som bläddrar bland däcktips, biltester och -artiklar i ...
... Ny Teknik: Challenger 6/12, Ferrari/Maserati 5/12, Toyota 1/X Concept 1/11, Saab 22/10, Familjebussar 14/8, Buick Enclave 24/7, Fotgängarkrockkuddar för stadsjeep 28/6, Saab 9-3 sidokrockad av stadsjeepsrigg 31/5, GMs hybriddrivna stadsjeep 20/3; Ljudanläggning i BMW X5 med flera 061122;
... DN: Morgondagens bilar - spionbilder 13/12, Små SUV och Crossovers 13/12, Mazda CX-7 3/12, Mercedes C180 26/11, Chevrolet Tahoe Hybrid 16/11, Fransk-tysk jämförelse (där koldioxid kallas smuts), V70 med etanolfyra 14/11, Toyota Hilux 13/11, Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10/11, Toyota Avensis i stadsjeepsklander 8/11, Cadillac 2/11, Toyota Highlander bränslecellshybrid och Prius Plug-in-hybrid 23/10, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid och miljöbilars säkerhet 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Peugeot 307 Bioflex 2/6, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10 2006.
... Sydsvenskan: Vinterbilistråd 14/12, Suzuki Splash 15/12, Rover-Roewe 14/12, Små stadsjeepar 7/12, Renault Laguna 5/12, Mazda 6 30/11, Mitsubishi Lancer & Subaru Impreza 23/11, Volvo V70 Flexifuel 16/11, Peugeot 308 & Hyundai i30 12/11, Audi A4 31/10, Mazda 2 12/10, Fiat 500 24/9, Frankfurtmässan 14/9, Än den svenska bilsäkerheten då? 7/8, AC Cobra - Sportbilsbygge i skolan 9/6, VW Cross Golf 8/6, Ford Mondeo 26/5

Som att bogsera två personbilar efter en

Försök köra din personbil på vinterväglag med två likadana bilar på släp. Ungefär så är förhållandet mellan tyngd och belastning på drivhjulen för fullastade långtradare. Det är alltså naturligt att de kör fast ibland.

I jämförelsen med personbil förutsatte jag att den driver på bara två hjul. Är den fyrhjusdriven måste du bogsera fyra lika tunga bilar för att det ska bli som långtradaren

Förra veckan blev problemet akut för många i Storstockholm, speciellt på Nynäshamnsvägen. Se DN 14/11, 14/11, 13/11 kl.23, 13/11 kl.21, 13/11, 13/11 och SvD 15/11 eller 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11.

I dag rapporterar DN om ännu värre kaos i Österrike.

Inte ens Österrikes krav på snökedjor hjälper i branta backar, om drivhjulen har för liten belastning. Tom lastbil och fullt släp är ju inte förbjudet.

Myndighetskampanjen mot dubbdäck i Stockholmsområdet minskar personbilarnas isrivning och gör det ännu svårare för de tunga fordonen att ta sig fram på is och packad snö.

Läs mer i mitt förra inlägg. Där finns också länk till en övningsuppgift för den som själv vill sätta siffror på problemet.

Drivhjulen bär liten del av tyngden med släp eller buss - Räkna själv!

Livshotande egenheter hos långtradare och bussar har nu blivit uppenbara som framkomlighetsproblem. Drivhjulen uppbär bara en bråkdel av ekipagets hela tyngd. De slirar därför mycket lättare än på personbilar utan släp.

Det gäller även vid motorbromsning och kan ligga bakom fler allvarliga bussolyckor på vinterväglag. Så skyll inte direkt på föraren, som många tycks ha gjort efter Rasbokraschen 27 februari.
Se DN 24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.

Dessbättre ser det i SvD ut som om Vägverksgeneralen, Ingemar Skogö, nu lyssnar mer på argument för människovänlig teknik än på de moralistiska tongångar som ofta färgar trafiksäkerhetsledningens uttalanden. Som oberoende olycksutredare hoppas jag på en bestående vändning.

Det kanske kan bidra till bättre insikter om naturlagarnas betydelse även för trafikanternas säkerhet - med veckans akuta framkomlighetsproblem som väckarklocka.
Se DN 14/11, 14/11, 13/11 kl.23, 13/11 kl.21, 13/11, 13/11 och SvD 15/11 eller 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11.

Vill du räkna på hur små lutningar som kan få långtradare på vinterväglag att slira? Då kan du testa övningsuppgift V1 här för en kurs i farkostteknik jag gav inom civilingenjörsprogrammet KTS vid LiU institution för teknik och naturvetenskap, ITN.

Fordonstekniska beräkningar kanske intresserar även dig som läser DNs däcktips och biltester: V70 med etanolfyra 14/11, Toyota Hilux 13/11, Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10/11, Cadillac 2/11, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10

Vältajmad kampanj mot dubbdäck ;-)

Läs vad Halvard skriver i tisdagens SvD om vinterdäck. Han har varit utvecklingschef för Gislaved Däck och vet vad som kan hindra dagens och kommande halkkaos enligt tisdagens DN, DN, SvD och SvD.

Vägverkets skygglappskampanj mot dubbdäck lär inte minska risken för upprepningar.

Mer om hur vinterdäck funkar finns här under etiketten däck
... och i mitt svar på första kommentaren till detta inlägg.

Eländet fortsätter, se DN 13/11 kl.23 och SvD 14-15/11, 14/11 kl.20:06, 14/11 kl.00:04

[2 tilläggsrader 15/11]

Köra i 50 på is kräver 5 sekunders avstånd

Blixthalka är på väg. Bilar utan väldubbade däck måste då ha minst fem sekunders lucka till framförvarande, om farten är 50 kilometer i timmen. Vid fart 70 krävs 7 sekunder. Annars blir det kaos.

Orimligt tycker många.
Jovisst, det är därför vägar måste stängas av vid blixthalka.

Dessutom finns flera förbehåll, som jag hoppar över nu med tanke på det akuta läget för områden med tät trafik. Bland annat tillkommer reaktionstid, du måste trycka hårt på pedalen och din bil måste ha låsningsfria bromsar.

Halkvarning har ju utfärdats genom DN och SvD (även 8/11).
Tidigare har däck och halka behandlats - ibland med mindre respekt för dubbdäcken - av DN 6/11, 6/11, 5/11, 3/11?, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och av SvD 6/11, 6/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 17/9, 2/3, 2/3.

Tresekundersregeln då? Den är ett hafsverk som inte tar hänsyn varken till lågfriktionsunderlag eller till att olika ekipage kan ha olika bromsförmåga.
Mer fakta finns via inlägget Lurade av tresekundersregeln

Tänk dig att du kör på isgata utan dubbade däck och ligger bakom en bil som har väldubbade däck. Den tidslucka i sekunder som då krävs är grovt räknat en tiondel av farten i kilometer i timmen. Vid 70 gäller 7 sekunder och vid 90 krävs 9 sekunder för att kompensera för din bils sämre väggrepp när den framförvarande stannar.

Ännu större luckor kan krävas vid blixthalka nära noll graders temperatur, speciellt om andelen isrivande dubbtrafik är liten.

Det här framgår av min forskningsrapport från bromstester med 66 vanliga förare på tre olika isbanor. Du kan ladda ned den här och kolla diagrammen på sidorna 19 och 29.
Webbsidor med länkar till något kortare rapporter från samma experimentserie finns här på svenska och här på engelska.

Läs mer i fredagens och i övriga inlägg om däck.

Så funkar vinterdäck - inkörningstips

Den första vinterhalkan kan kännas som om bromsarna havererat. På glatt isgata är det svårt att få ned farten mer än 3km/h för varje sekunds nödbromsning - om bilen inte har väldubbade däck. Det är tio gånger mindre retardation än på barmark och är svårt att föreställa sig, eftersom det inträffar så sällan.

Oavsett om bilen har sommardäck, dubbfria vinterdäck eller dubbdäck, så finns fler saker att tänka på. Se mitt förra inlägg:
Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips
Här kommer mera.

Har du nyss monterat vinterdäcken och inte hunnit slita bort det hårda ytskiktet?
Då gäller det att leta upp en bred raksträcka med torr asfalt där det inte kommer någon annan trafik eller levande varelser. Där kan du svänga fram och tillbaka (på eget ansvar) som man kan se i TV att bantävlings- och F1-förarna gör för att hålla däcken varma.
Sidkrafter sliter av gummit ungefär lika mycket fram som bak. Det är viktigt för att inte bilen ska bli instabil (dåligt grepp bak) eller svårstyrd och trögbromsad (dåligt grepp fram).

Men bromsa inte - det sliter mest på framhjulen, och gasa inte - det sliter enbart på drivhjulen. Vid normal körning med framhjulsdrift blir därför framhjulen inkörda före bakhjulen. På isfläckar ökar då risken för instabilitet och livsfarliga bakvagnssladdar. Att de är farliga och svåra att bemästra på trafikerade vägar har jag sett många tragiska exempel på som olycksutredare. Läs mer om stabilitet här eller under min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

Att svänga på barmark sliter inte dubbarna ur däcket. Då är det gummit som jobbar och ger de sidkrafter som bilen behöver för att svänga. Dubbarna bara följer med inne i slitbanan.
Men på is och snö krängs dubben i slitbanegummit när metallstiftet fäster i isen samtidigt som gummiytan glider. Jämför däcket med din hand som håller en isbrodd ...

Däremot är det viktigt med låg fart när nya dubbdäck körs in. Innan dubbflänsen skurit sig fast inne i slitbanan kan den annars dras ur däcket av de radiella centripetal- eller centrifugalkrafterna. De ökar kvadratiskt med ökande fart.

Det här anknyter till artiklarna i DN 8/11, 7/11, 6/11, 6/11, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och i SvD 8/11, 6/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 17/9, 2/3, 2/3.

Så funkar vinterdäck - 11 praktiska tips

Du vet väl hur olika däck fungerar på vinterväglag? Skidföre på väg kan annars bli 'skitföre'. Speciellt för förare som förförts av tresekundersregeln och undrar hur man ska anpassa farten. Några myndighetspersoner har det som patentmedicin även mot halkriskerna.

Inför den kommande halkan vill Vägverkets talesman att "man har vinterdäck" och att "man förändrar sitt körsätt och anpassar hastigheterna" (SvD 2/11). Men han talar inte om hur.

Så låt mig berätta några saker, som kolleger och egna analyser lärt mig om däck på vinterväglag. De är särskilt aktuella när man ska skifta mellan sommar- och vinterhjul (DN 2/11) eller när man tar över ratten i en bil man inte kört förut.

1. Välj dubbdäck eller krypfart. På isgata där inga dubbdäck passerat kan greppet bli så dåligt att normal tät trafik är omöjlig i allt över krypfart. Då hjälper bara väldubbade vinterdäck eller snökedjor.
   (Tyvärr finns ännu ingen teknik som snabbt skiftar dubb efter före :-)
   
2. Kolla dubbarnas utstick och antal! Betrakta däcken som dubbfria eller odubbade om inte tillräckligt många dubbar sitter fast ordentligt med ett utstick på ungefär 1-2 millimeter utanför slitbanans gummi.
   
3. Bästa däcken bak? Den som inte är skicklig på att häva bakvagnssladd bör se till så att bakdäcken ger bättre grepp än framdäcken. Annars kan bilen bli lika instabil som flygplanet JAS-Gripen utan styrdator.
   Det här är speciellt viktigt med framhjulsdrivna bilar, som sällan får bakvagnssladd i låg fart och är mycket svåra att stabilisera i landsvägsfart.
   Problemet förvärras för framhjulsdrivna bilar med gammaldags antispinn och utan modernt antisladdsystem.
   Läs om stabilitet här eller i min illustrerade artikel för Nationalencyklopedin under uppslagsordet kursstabilitet.
   
4. Bakhjulen planar lättare och i mycket lägre fart på modd än på vatten. Moddplaningen är nämligen ett visköst fenomen och modden fungerar ungefär som en oljefilm. Den smörjer även om skiktet är tunt.
   Vattenplaning, däremot, kan jämföras med vattenskidåkning - som inte inträffar på bakhjulen, om framhjulen har plogat undan vattnet till ett tillräckligt tunt skikt.
   
5. Moddplaning inträffar lättare om kontaktytan är stor, exempelvis med breda lågprofildäck.
   Ytstorlekens och viskositetens inverkan kvantifieras på bilden längst ned för matematiskt intresserade.
   
6. För lågt lufttryck syns inte på breda lågprofildäck.
   Läs mer här med videolänk.
   
7. Se upp för isbildning i ventilerna, om du justerar däckens lufttryck vid låg temperatur.
   
8. Gummit åldras olika på olika däck. Isgreppet för ett gammalt vinterdäck kan därför vara undermåligt även om mönsterdjup och dubbning är OK. Kolla så att tillverkningsveckan inte ligger alltför många år bakåt i tiden! Speciellt inte för bakhjulen.
   
9. Nya dubbdäck bör 'köras in' på barmark med låg fart.
   När man kör på barmark står dubbarna för en mycket liten andel av väggreppet och de följer bara med i slitbanan när gummit deformeras. Då kan man svänga, bromsa och accelerera utan större problem för dubbens infästning i gummit.
   På vinterväglag, däremot, utsätts dubben för stora krafter när bilen svänger och ändrar farten så häftigt så att gummit glider.
   Oavsett väglag så gör hög fart att dubben tvingas ur däcket av de radiella centripetal- eller centrifugalkrafterna mellan gummi och dubbmantel. Först när dubbmanteln har skurit sig fast i gummit kan man höja farten.
   Börja alltså att köra i tätort och sväng häftigt endast på barmark.
   
10. Körning på torr barmark ökar dubbutsticket. Gummislitaget blir nämligen mycket större på torr asfalt än på våt. Dubbslitaget, däremot, är i stort sett oberoende av om vägbanan är torr eller våt.
    
11. På framhjulsdrivna bilar kan dubbutsticket öka mer fram än bak vid barmarkskörning. Framhjulen står nämligen också för en större del av bromskrafterna.
    Fenomenet ökar styrbarheten och försämrar stabiliteten under säsongen - om man inte skiftar fram- och bakhjul. Det ska förstås göras på samma sida, så att rotationsriktningen bibehålls.

Som tävlingsförare prioriterade jag inte bakhjulsgreppet likadant, speciellt inte när jag körde framhjulsdrivna bilar. På isbanor och rallyvägar är styrbarhet mycket viktigare än stabilitet. Men för sladdovana förare på vägar med mötande trafik tyder olycksstatistiken på att det är precis tvärtom. Det har jag sett många tragiska exempel på som olycksutredare. Läs mer om stabilitet här eller under min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

Fler tips om hur man utnyttjar låsningsfria ABS-bromsar och annan säkerhetsteknik kommer senare - om de inte redan finns på www.stop.se, på www.veta.se eller i andra inlägg på denna blogg, exempelvis:
Varför bromsa hårdare med ABS?
Video visar att bilbromsar behöver motion
Alla inlägg med etiketten Däck

Exempel på mer lättlästa texter i ämnet av professionella journalister finns hos DN 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11, 8/11, 7/11, 6/11, 6/11, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 3/4, 31/3, 23/2, 23/2, 1/2, 19/1 och hos SvD 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 8/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 2/3, 2/3.

De här tipsen kanske nu har ett visst värde även för dem som läst DNs tester på sommarväglag (?) av Ford Mondeo jämförd med Volvo V70, Saab ... nej det var visst Cadillac 2/11, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10 - jämför BMW-rapporten och YouTube-videon med Skidcar som gjorde det betydligt halkigare på Gotland Ring:


Och till sist kommer grafen jag lovade i tips nr.5: