Fysiken bakom vinterdäck och körning på halka

Lagliga vinterdäck räcker inte. Det märkte många på förra vinterns halkiga vägar. Nu har säsongen börjat likadant. Därför öppnar jag den här bloggen igen - dels för att väcka tankar om naturlagarna bakom halkolyckor och dels för att bjuda in till diskussion: Hur kan bättre koll på bilen och dess däck skydda oss mot sladd- och halkolyckor?

När väggreppet minskar så drastiskt som det gör på vinterväglag, så närmar vi oss oftare naturlagarnas gränser. På torr asfalt kan en personbil bromsas från 90km/h till stopp inom cirka tre sekunder. En ojämnt lastad långtradare kan då behöva tre sekunder längre tid.

Men på isig väg tar det minst tio sekunder med låsningsfria ABS-bromsar och bra dubbdäck. Här kan skillnaderna mellan enskilda fordon vara dramatiska. Därför är det naturligt med kökrockar vid tät motorvägstrafik och ishalka. Även om föraren utnyttjar bilens ABS-bromsar och har lagliga vinterdäck, så kan det krävas mellan en halv och en minut för att få stopp från 90km/h. 

Styrbarhet, stabilitet, drivning och bromsning ställer krav, som delvis kan uppfyllas med hjälp av modern teknik även på vinterväglag. Men vi är illa ute om vi inte förstår hur och när olika fysikaliska fenomen bestämmer gränserna för säker körning. 
 

Fotot  här intill tog jag en morgon förra vintern, när en bilist hade sladdat av körbanan på kurvans insida. Det är omöjligt om det går tillräckligt fort.
Bilen voltade, när fronten hakade i mitträcket. Den är framhjulsdriven med bakdäck, som var både äldre och betydligt sämre dubbade än framdäcken.

I den här bloggen och på andra webbplatser* har jag redogjort för flera av problemen och frågorna nedan ...

1. Varför sladdar bilen lätt om däcken är sämre bak än fram?
2. Varför ska vinterdäck köras in på barmark varje säsong?
3. Varför och hur ska nya dubbdäck köras in första gången?
4. Varför krävs dubbtrafik för att dubbfria vinterdäck ska fungera?
5. Hur förändras dubbarnas utstick vid körning på barmark?
6. Skillnad mellan modd- och vattenplaning.
7. Varför bör vissa bilar ha gaspådrag i moddsträngar?
8. Varför kan frikoppling förvärra en bakvagnssladd?
9. Varför kan antispinn försämra stabiliteten vid framhjulsdrift?
10. Viktiga skillnader mellan antispinn och antisladd.
11. Varför kan inte antisladd ersätta bra dubbdäck?
12. Varför trycka hårdare på pedalen vid nödbromsning med ABS?
13. Varför duger inte tresekundersregeln på vinterväglag?
14. Varför kan man inte alltid stanna före rött ljus på vinterväglag?
15. Hur och varför kan man sladda med olika sorters fyrhjulsdrift.
16. Varför kan tung last bak förbättra stabiliteten för vissa bilar?
17. Varför kan tung last bak försämra stabiliteten för vissa bilar?

... men i alla sammanhang är bra väggrepp ett oeftergivligt krav. Eftersom vi bilister inte kan göra något åt varken politiska nycker (exempelvis dubbdäcksförbuden) eller vinterväghållningen, så gäller det att hitta bra däck när det är dags att köpa nytt.

Själv har jag anlitat Däckhuset i Linköping, som har kompetent och serviceinriktad personal. Deras generösa bemötande, när de slipade mina gamla pysläckande fälgar - det ska snart finnas videofilmat på min YouTube-kanal. 

För dig som bor på andra ställen i Sverige har jag inte haft egna erfarenheter för någon bra tillverkaroberoende rekommendation ... tills för några veckor sedan. Då blev jag kontaktad av Bythjul Norden AB, som hade uppmärksammat den här bloggen och mina webbsidor för företaget stop.se och för föreningen VETA.

Eftersom jag hade börjat leta efter lämpligt fabrikat för nya testdäck till min utrycknings- och mätbil, så blev företagets informativa webbplats bythjul.com en positiv överraskning. Länkar till oberoende däcktester, dimensionsval baserat på registreringsnummer och smidig logistik fick mig att beställa hjul därifrån, både däck och fälgar. 

Vilka däck blev det? Det och andra erfarenheter kanske jag berättar om senare i den här bloggen eller på någon annan av 'mina' webbplatser:

*www.stop.se (företagssajt med gammal design, som behöver moderniseras )

www.newsmill.se/user/lennartstrandberg (har nu publicerat 19 av mina artiklar)

www.youtube.com/user/LennartStrandberg/ (videoklipp, många intressantare än mina)

www.twitter.com/bildrullen (SMS-korta referat med länkar till vetenskapliga sajter)

www.veta.se (ideell förening, sajten öppnades 1996, moderniseras nu av webmaster)

www.bildrullen.se (blogg, som ännu inte är officiellt öppnad) 

Från massmedia om den här vinterns halkproblem för vägtrafiken
DN 2dec Snöbesvär i Skånetrafiken
DN 2dec Hårda vindar på Öresundsbron
DN 2dec Snön drabbar resande i hela Europa
DN 24nov Tre test: Här är de bästa vinterdäcken

SvD 2dec Fortsatta störningar i trafiken
SvD 1okt  Dubbat eller odubbat?

Tankfordonsförare får inte träna mot vältning - svårast i låg fart

För fem år sedan fanns ett körträningsprogram där förare kunde känna hur en tankbil uppträder när vätskan skvalpar. Men trots att både Linköpings universitet och TYA låg bakom ansökan fick vi inga pengar att utveckla utbildningen.

Dagens olycka i Sundsvall är en av många, som vi annars kanske hade sluppit. Se artiklar i DN 14:24 och i SvD 14:37.

Att problemet blir värre vid låg fart var kanske inte så populärt bland dem som vill lägga allt intellektuellt krut på att övervaka de skyltade fartgränserna och spendera skattepengarna på fartkameror. Se t.ex. dagens artikel i SvD om midsommartrafiken.

Ett pressmeddelande som jag bifogade ansökan om skvalpträningen fick bl.a. Sveriges Television att filma utriggarbilen på bilden och beskriva problemet i sina nyhetssändningar. Pressmeddelandet finns här och har följande inledning.

Förare tränar att välta tankfordon
Last som skvalpar kan välta en tankbil. Det bekräftades nyligen av tester i Norrköping. Men vid normal kurvtagning märks inte skvalpet. I förarutbildningen har problemet därför haft en undanskymd plats. Hittills.

SOS-alarm till Ursvik i Västerbotten: Gå inomhus och stäng ventilationen!

VMA Information - Söndag 2008-06-15 15:37
Brand i Ursviksskolan i Ursviken i Västerbottens län. Kraftig rökutveckling. Alla om befinner sig i området ombeds att gå inomhus, stänga dörrar fönster och ventilation.

Om du besöker webbsidan och ej finner Viktigt Meddelande till Allmänheten innebär detta att situationen är över.

Ovanstående citat hittade jag nyss via ett mail från min prenumeration på VMA

Dessvärre fungerar ännu inte Cell Broadcast, som skulle kunna larma med SMS till alla påslagna mobiltelefoner i området.

Här kan vajerräcken öka dödsrisken

Eftersom min blogg är spärrad för Vägverkets personal, hoppas jag att fotot når fram via andra kanaler och avskräcker ansvariga från att upprepa liknande tokigheter.

Här tvingar vajerräckena ihop fordon med motsatta körriktningar. Wireräcken skulle väl förhindra mötesolyckor, inte öka risken för såna livsfarliga krockar?

På bilden var 'flipperspelet sladdlöst', men hur blir det vid halka?
Utförligare resonemang i kommentar nr.2.

Stolparnas upphängningskrokar är inte heller nådiga mot motorcyklister som kommit ur kurs.

Vinterdäck behövdes syttende mai men ger sämre våtgrepp

Djup snö i Sverige på Norges nationaldag påminner om det klassiska forskarmisstaget med dubbdäckens olycksrisker. Det har fått många att välja vinterdäck utan dubbar, som får användas året om. Men få vet att det mjuka gummit minskar våtgreppet.

Det beror på att en mjuk slitbana är mer följsam mot vägytans ojämnheter och når djupare ned i beläggningens små 'gropar' eller 'dalar'. Där tvingar gummit upp vattnet, så att det separerar slitbanans molekyler från beläggningens även på 'topparna'. Lokal eller total vattenplaning blir resultatet och väggreppet minskar eller försvinner helt.

Fenomenet kallas elastohydrodynamisk separation och observerades av mitt forskarlag på 1980-talet, när vi studerade skors halkmotstånd på smorda gångbanor. Sök på "hal" i min litteraturlista.

Men nu är det bäst att jag slutar och återgår till min time-out, innan jag får ett återfall i kritiken mot ledningen för Vägverket - som inte lyckades få med Stockholms politiker i sin antidubbkampanj där Hornsgatan var slagträ. Avgiften i Oslo för dubbade däck (piggdekkgebyr) gör att tankarna går även till kollegorna i Norge.

Jag hoppas norska bilister klarar sig bra ändå och skaffar sig de livsviktiga kunskaper om däck, som inte tycks stå så högt i kurs hos ansvariga myndigheter på någon sida om kölen.


Kort hyllning till dem som har roligare på sin nationaldag
Med tanke på vad rolig betyder i Norge kanske det gäller både 17 maj och 6 juni

Framgaffelbrott - fara med vissa cyklar

Häromdagen lossnade styret på min gamla cykel i en brant backe. Jag vurpade förstås. Det olycksfallet återkom i minnet när jag läste i SvD att oväxlade cyklar blivit populära. Därför bryter jag tillfälligt den Time Out, som Vägverkets blockering av min blogg initierade.

Backen var inte brantare än att jag skulle kunna cykla uppför stående på tramporna. Trodde jag och tog spjärn mot styrstången. Men järnmasken och tidens tand hade tydligen skapat en alltför djup brottanvisning på framgaffelns övre rör, som går genom ramen upp till styrstången. Det bröts av. Så plötsligt befann jag mig inte bara i backen utan också på den. Med ett uppskrapat knä och med styret i händerna.

Jodå, Halvard, hjälmen satt kvar på huvudet. Men den behövdes inte i så låg fart. Efter att ha kört omkull åtskilliga gånger i motocross- och endurospåren med min mc, Husqvarna 250, har hjälm ändå blivit en självklarhet för mig på alla tvåhjulingar.


Det brustna framgaffelröret på min gamla hoj, som Rikard med all rätt dömer ut som skrot. Frågan är bara hur vi amatörer ska kunna skilja agnarna från vetet.

Som gammal riskanalytiker studsade jag till när jag sedan läste artikeln "Kedjereaktion" i SvD Kulturnyheter av Klas Ericsson med bildbilaga. Där framgår att oväxlade cyklar, fixed gear, blivit högsta mode. Utan lågväxel måste man ta tag ordentligt i styret för att kunna cykla uppför branta backar. Med åtföljande risk att bryta av framgaffeln, så som jag gjorde häromdagen.

Nya modecyklar med fixed gear har inga bromsar och löper därför inte riktigt samma risk i nedförsbackar. Men en lättad hoj med tunna rör och rejäla frambromsar kan få ett liknande framgaffelbrott, om föraren tar spjärn mot styret på väg nedför. Och då går det ibland riktigt fort.

En skicklig cyklist på mountainbike i MTB downhill gör väl inte så. Men vi amatörer, som dessutom åker på sämre cyklar ... Behöver jag säga mer?


Min haveriutredarbil fick nu rycka ut för internuppdrag.
Har fler råkat ut för samma sak?

Se också DN 2maj, 31mars, 13mars

Här är bloggen som Vägverket blockerar - "inte censurerar" / TIME OUT

[Time out med bloggen: se sista stycket i kommentar 17:34]*

Du läser nu en blogg som spärrats* för anställdas datorer vid Vägverket. Fakta och kritik mot ledningens prioriteringar når därför inte fram till alla kompetenta medarbetare, som bäst kan hjälpa trafikanterna och minska trafikskadorna.

Den här blockeringen av [inte censuren mot]* min blogg, Strandbergs bildrulle, fick jag besked om nyligen. Det förklarade varför jag inte någon gång har hittat Vägverkets IP-nummer i loggen med över 25 tusen besök. Däremot förekommer Banverket, Polisen, VTI, Riksdagen, kommuner, högskolor och universitet ofta bland besökarna från svenska myndigheter med trafikanknytning.

Andra länders motsvarigheter till Vägverket har också figurerat i loggen - för att inte tala om GM med Saab, Ford, Volvo, Scania och alla aktörer inom den privata sektorn, som arbetar med att minska trafikskadorna.

Läs om både ris och ros till Vägverkets ledningsfunktion i inlägg med sökord Vägverket, Claes Tingvall och Anders Lie. De sistnämnda tjänstemännen har undvikit att öppet bemöta min sakliga kritik på Svenska Dagbladet, Ny Teknik, DN Debatt och i andra fora. Däremot har jag fått indikationer på motaktioner bakom kulisserna, som liknar den nu uppdagade bloggblockeringen [inte bloggcensuren]*.

Det här är förstås i en mycket lägre division än Kinas censur inför OS och det som nu kommit fram om TV4 och Nobeltalet. Men det visar [hypotetiskt]* hur myndighetsmakt kan korrumpera även i Sverige.

Svenska myndighetspersoner måste kunna ifrågasättas och bytas ut, speciellt om de ignorerar eller kväser saklig kritik, som syftar till förbättringar för medborgare och skattebetalare. Av hänsyn till mina medarbetare kunde jag inte precisera det så här tydligt innan jag blev emeritus och oberoende av finansiering från Vägverket.

* [Rättelse införd enligt kommentaren 08:32 och min egen 17:34]

Artikelreferenser:
Kina vill samtala (DN 26april 00:20)
China censored Nobel speech (DN Apr.25 23:09)
Kina censurerade Nobeltal - avtalet med TV4 sägs upp (DN 25april 22:15)
Nobelfest flyttar från TV 4 (SvD 25april 21:43)
Här är talet som Kina censurerade (DN 25april 19:38)
Kinas livesändningar oroar IOK (SvD 29mars 13:36)
Västmedier svartmålas i Kina (SvD 28mars 21:10)
Spielbergs OS-avhopp en väckarklocka för Kina (DN 23feb 09:20)

Kina 2008 (DN:s specialsajt)

Indonesien häver internetstopp 11 april (HD 09:48, Sydsvenskan 10:32)
Tuffa till utrikespolitiken (Sydsvenskan 16mars 00:06)
Osvuret inte alltid bäst (Sydsvenskan 25feb 23:28)
Censur av forskning gagnar ingen (Sydsvenskan 25feb 17:21)

Censur mot YouTube i Kina (Ny Teknik 19mars 12:19)
Censur på Wikipedia (Ny Teknik 24sept 2007)
Amnesty:Friheten på nätet minskar (Ny Teknik 7juni 2007)
Birgerssons Relakks gör kineser surfsäkra (Ny Teknik 3okt 2006)
Ny handbok hjälper hotade bloggare (Ny Teknik 7okt 2005)
Handbook for bloggers and cyber-dissidents (Reporters without borders)
Slå vakt om öppenheten! (Ny Teknik 1okt 2003)

GPS-TMC kan ge trafiken flyt men Vägverket sviker

GPS-navigatorer med TMC-radiomottagare kan leda många bilister förbi trafikstockningar och lösa upp trafikinfarkterna. Men Vägverket sköter inte sin självpåtagna uppgift att skicka ut aktuella meddelanden. Ledningen prioriterar andra saker.

Det känns som att jag har tjatat alltför många gånger om detta problem med TMC-hanteringen vid Vägverket. Men nu har det hänt igen. Stockholm igenkorkat, trots att många fordon har utrustning för att undvika propparna:
Trafikkaoset blir tema på krismöte (SvD 27april 23:50)
Trafikforskare granskar läsarnas förslag (DN 25april 16:30)
"Så här får det inte gå till i Stockholm" (DN 25april 16:25)
"Jag har aldrig varit med om något liknande" (DN 24april 14:27)
Essingeleden blir mer sårbar för varje år (DN 24april 11:41)
Två olyckor skapade trafikkaos (DN 23april 23:40)
Totalstopp på Essingeleden (SvD 23april 15:17 16:32 19:48 med Bildspecial)
Olyckan på Essingeleden: Trafiken igång (SvD 23april 15:08)

Ingen av artiklarna tar upp den enkla och snabba åtgärden - att använda publicistiska proffs vid Sveriges Radio för att utnyttja befintlig IT-infrastruktur med GPS och TMC.

Är tidningsjournalisterna så okritiska mot Vägverkets ledning, eller vad beror tystnaden på? Proffsskribenter är välkomna att höra av sig till mig direkt för fler intressanta detaljer både om vetenskaplig universitetsforskning och om utomvetenskapligt maktspel av myndighetspersoner.

Nog nu med gnäll om att det inte fungerar i Sverige. Det är väl på tiden att jag också ger några länkar som talar om hur Traffic Message Channel ska funka:
TMC Forum: What is TMC? TMC Services today ... in Sweden
En tillverkares mer konkreta beskrivning av TMC med bruksanvisning (för Mio)

Statligt slarv med TMC och kartdata drabbar GPS-navigering

I dag klagar Råd & Rön på leverantörerna av kartor och TMC-meddelanden till GPS-navigatorer. Men egentligen borde tidningen rikta kritiken mot sitt eget föräldrahem, staten.

Vägverket har tagit på sig skötseln av TMC utan att kunna axla det publicistiska ansvar som det innebär att minutsnabbt uppdatera trafikmeddelanden.

Att leverera entydiga gatuadresser, korrekta kartdata och aktuella fartgränsuppgifter är också något som staten torde bära det tyngsta ansvaret för. Men här tycks massmedia - nu inklusive Råd & Rön - inte reagera på den bitvis urusla hanteringen. Man lägger i stället skulden på leverantörerna utanför den offentliga sektorn.

Läs mer i tidigare inlägg om TMC eller GPS och om Vägverket.
Som exempel återger jag nedan ett utdrag från ett av dem:
GPS-navigatorns TMC-funktion värdelös i Sverige

* TMC står för Traffic Message Channel

Raset på E6 söder om Munkedal nådde aldrig min TMC-utrustade navigator.
Fotot från rastiden efter inlägg av rutten Linköping-Göteborg-Oslo.

Kör du utanför Sverige kanske TMC funkar bra. Men här måste Vägverket först erkänna sig kompetensmässigt besegrade av Sveriges Radio.

De infrastrukturpengar som krävs för TMC-funktionerna kan Vägverket ta från den stinna penningpungen för hantering av fartkameror och andra trafikantfientliga omoderniteter. Det skulle knappast märkas med de 20-30 miljoner kronor om året som behövs - enligt den ansvarige på Sveriges Radio.

Artikelreferenser:
Julklapp håller inte måttet (DN 23april 11:07)
Din mobil sätter dig på kartan (DN 20april 14:06)
Shift - liten men tuff (DN 13april 06:00)
Vägverket vill förbjuda mobilen i bilen (DN 9april 12:52)
En långtradare kommer lastad till villaidyllen (DN 7april 12:12)
Gps-kunder får ersättning efter DN:s artiklar (Mikael Lindström i DN 28mars)

Fartböter för polisens tankefel om avstånd?

Dagens referat av domen för en fortkörning avslöjar ett tankefel, som kan ha fällt många förare för högre fart än den verkliga. Avståndet mellan två bilar som kör lika fort ökar nämligen med farten.

Tre månaders fängelse blev domen för en vansinnesfärd genom centrala Göteborg. Det framgår i dagens TT-artikel, som avslöjar ett vanligt tankefel med orden
"Poliserna har uppgett att hastigheten i polisbilen uppmättes till 210 kilometer i timmen och att avståndet mellan bilarna ökade." (22april: SvD 18:06, HD 18:10, GP 18:10).
Fler detaljer i GT/Expressen med länk till video från fortkörarens bil.

Även om den nu dömde mannen har gjort sig förtjänt av straffet, så kan många andra förare ha blivit oskyldigt dömda för hastighetsöverträdelse och för att ha kört fortare än de gjort i verkligheten. Det ska mycket till innan en domstol tror att vittnande poliser tänker fel. Och dagens utbildning lär inte hjälpa enskilda poliser att undvika denna matematiska fallgrop, trots att det är väldigt enkelt:

Antag att två bilar kör lika fort efter varandra med tre sekunders tidslucka. Om de * ökar farten likadant från exempelvis 72 till 90 kilometer i timmen, så ökar avståndet från 60 meter till 75 meter. Tidsluckan är fortfarande tre sekunder. Men den som ser hur avståndet ökar kan lätt få för sig att den främre bilen kör fortare.

Tvärtom blir det förstås när farten minskar. Det får ibland TV-kommentatorer att utbrista i beundran över den förare som ligger bakom en medtävlare i motortävlingar. I kurvorna ser den körskicklige tvåan ut att komma ikapp, men blir frånåkt på raksträckorna av ettan, som därför förmodas ha en snabbare bil.
Är det en bantävling med flera varv kan man som tittare stänga öronen för kommentarerna och kolla på varvtiderna vem som har högst genomsnittshastighet.

* Tack Faster Sven för skarpögd kommentar! (2008-04-22 22:07)
Jag tankeslarvade själv när jag skrev detta och hade först ordet samtidigt där det nu står en asterisk (*).

Okunnig konsult kan vilseleda polis och domstol med ogiltig datorsimulering

I fredags meddelades domar om två olika trafikskador, där jag medverkat som sakkunnig för den ena parten. Hovrättsdomen baseras på entydiga, robusta naturlagar utan beräkningar. Tingsrättsdomen bygger på simuleringar med ett datorprogram, som motpartens konsult har använt med många antaganden och utan att förklara bakomliggande fysik och matematik.

---

Svea hovrätt dömde i brottmålet till fördel för min uppdragsgivare, polis och åklagare. Hovrätten fastställde tingsrättens dom för grov misshandel mot en kvinna. Med en 40 procent tyngre bil hade en man kört på kvinnans bil, så att den åkte av vägen och hamnade på taket i ett djupt dike.

Händelseförloppet råkade vara sådant att inga beräkningar behövdes för att visa att mannen avsiktligt hade knuffat kvinnans mot det djupa diket på höger sida. Det räckte med entydiga, robusta naturlagar och de skador bilarna fick innan de lämnade vägbanan.
Läs mer här i bildtext och länk.

---

Den andra domen avsåg en tvist om försäkringsersättning för en livshotande bilolycka. Där gick Ångermanlands tingsrätt emot min uppdragsgivare (advokat för olycksdrabbad bilförare, TW) och friade motparten, Länsförsäkringar, från skyldigheten att ersätta TW för hans totalkvaddade bil.

I domen förlitar sig tingsrätten på simuleringar med det kommersiella datorprogrammet PC-Crash, som motpartens sakkunnige, Henrik Nesmark, har använt utan att förklara dess bakomliggande fysik. Han kommer från ett norskt företag, Rekon, som ofta anlitas av svenska försäkringsbolag i bedrägeriutredningar.

Enligt simuleringsresultaten ska bilen ha gått av vägen på kurvans insida med minst 135 kilometer i timmen. Domstolen anser därför att föraren, TW, har kört alldeles för fort och att försäkringsbolaget inte behöver betala skadorna på den helförsäkrade bilen.

De slutsatser om betydligt lägre fart som jag lade fram efter mitt platsbesök utgår från observationer på bilen och i terrängen. Med internationellt vedertagen fordonsdynamisk teori och robusta naturlagar trodde jag mig ha visat att själva avåkningen inte kan ha skett med mycket högre fart än 90 km/h.

Läs mer under rubriken Sportbil sladdar av riksväg 90, voltar och brinner. Där finns länk till mitt utlåtande, som visar att avåkningen troligen orsakades av att vänster bakdäck hade alldeles för lågt lufttryck. Se också inlägget Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol


Gruset från vägbanken kan ha klämts in mellan fälgen och däcket enbart då bakhjulet sladdade av asfalten och enbart om däcket var nästan lufttomt. Då försämras väggreppet drastiskt, så att bilen lätt sladdar.

Min egen simulering av avåkningen med PC-Crash visar att spåren på vägen och i början av diket kan åstadkommas med en kurvkörningsfart av cirka 100 km/h - om vänster bakjul får reducerat grepp. Men det demonstrerade jag först under huvudförhandlingen, och i domen har detta missförståtts på ett sätt som understryker behovet av förar- och fordonsdynamisk allmänbildning i rättsväsendet när trafikskademål behandlas.

Att motparten helt avstått från sådana simuleringar är märkligt. Därigenom ignorerar försäkringsbolaget och deras konsult de stora risker med för lågt ringtryck, som föranlett lagstiftning i USA om att nya personbilar ska ha TPI, Tire Pressure Indicators. Man kan också fråga sig om Rekon och Nesmark inte vet hur PC-Crash ska konfigureras för att simulera lågt lufttryck i ett däck.

Som föreläsare, universitetslärare och forskarhandledare har jag full förståelse för att Ångermanlands tingsrätt väljer att tro på Rekons tjusiga animeringar med PC-Crash och på Nesmarks enkla men utomvetenskapliga skygglappsresonemang.

Man kan ju inte begära att jurister och lekmän i en domstol ska kunna fungera som examinatorer vid en teknisk högskola och avgöra exempelvis

• om konsulten tagit hänsyn till relevanta faktorer
• om indata till simuleringsprogrammet är verklighetsbaserade
• om konsulten har förstått programmets funktioner och begränsningar

---

Därför behöver utredande poliser och domstolar kriterier för att bedöma om konsulterade specialister verkligen är tillräckligt kompetenta för att få fungera som sakkunniga i rättsprocesser om trafikskador. Någon typ av certifiering kan vara en lösning, som jag överväger att ta fram utbildningsprogram för tillsammans med bransch- och universitetskolleger.

Det handlar inte om att utbilda till konsulter som kan massproducera haveriutredningar och bli "anställningsbara" för försäkringsbolagen. Nej, det gäller att ge verktyg för professionella analyser och stimulera kritiskt tänkande. Det budskapet framförs mer vältaligt på Svenska Dagbladets Brännpunkt i dagens debattartikel av professorerna Gunnar Broberg, Karin Johannisson, Leif Lewin, Svante Nordin, Anders Olsson, Johan Tralau och Ebba Witt-Brattström.

Hör av dig till mig direkt, om du vill bidra till sådan kunskapsspridning om fordonsrörelser och förarreaktioner i trafikskadeförlopp.

Artikelreferenser:
Universitet ska inte förmedla jobb (SvD Brännpunkt 21april)
Skåningar i övertänd bil – två döda (Sydsvenskan 21april 22:11)
Eklund försökte dölja brottet med eld (SvD 21april 20:54)
Vittne i Riccardomålet anmäls för mened (DN 21 april 21:33)
Tiotal fall jämförs med Engla-mord: 21april (DN 18:44, Sydsvenskan 19:51)
En finländare i koma, 18 kvar på sjukhus (om busskraschen i DN 20april 20:55)
Knutbyfallet: Sara ville erkänna allt (DN 20april 14:58)
Gävlefallet: Oskyldig satt häktad för mord (DN 20april 14:32)
Att erkänna räcker inte (DN 20april 14:27)
Finsk krisgrupp till Spanien (om busskraschen i DN 20april 13:32)
”Inga röster höjdes eller sänktes” (SvD 20april 08:32)
Hur läggs ett förhör upp? (SvD 20april 09:11)
Utsätt polisen för konkurrens (SvD Brännpunkt 20april av Bo Rothstein)
Ingen mobil vid utpekad plats (SvD 19april 16:02)
Eklund häktad misstänkt för mord (SvD 19april 10:46)
Och vem tar det politiska ansvaret? (SvD 19april 04:44 av Maria Abrahamsson)
Gör om polisen (DN huvudledare 19april)
"Rikskriminalen bör få mer makt" (DN 18april 23:31)
Anders Eklund häktad för mord (DN 18april 15:44)
Eklunds DNA till Interpol (SvD 17april 18:32)
Anders Eklunds dna ges till Interpol (DN 17april 16:55)
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

Riksdagens folkvalda sköter inte sitt jobb (Ingemar Mundebo DN Debatt 13april)
Inbyggda systemfel (Maria Abrahamsson i SvD 28mars)
Bättre och billigare alkolås på väg (27mars) SvD 21:37, HD 21:46
Upprörda advokater - Vittne ändrar sig (Mikael Kulle i DN 26mars)
Förutsättningslöst letande - fel metod? (Maria Abrahamsson i SvD 25mars)
Svårt för domstolarna bedöma nödvärn (Stefan Lisinski i DN 24mars)

Anknytande tidningsartikel:
Hovrätten hör specialutbildade rättsläkare (Petter Forslund i SvD 28mars)
Min reflexion: Men vem som helst kan vittna som sakkunnig i teknikvetenskap

Inkompetenta konsulter kan vilseleda polis och domstol

De principer som polis, rättsväsende och försäkringsbolag följer för att avgöra om en person är skyldig till avsiktligt våld eller bedrägeri kan leda helt fel efter trafikskador. Oskyldiga döms och straffas. Våldsverkare går fria.

Kriminaltekniken är avancerad på många områden. Men alltför få personer vet hur fordon rör sig i samband med krascher och trafikskador. Det är problematiskt, eftersom kompetenskriterier saknas för sakkunniga i sådana domstolsförhandlingar.

Fortsättning i nästa inlägg 21 april

Det här skapar en marknad för slarviga eller okunniga konsulter, som kan vilseleda poliser och domstolar med skenbar trovärdighet i huvudförhandlingen, trots att deras argument är ovidkommande eller strider mot naturlagarna. Det förekommer också att man presenterar flashiga datorsimuleringar med tillrättalagda indata och parametrar, som gynnar den egna parten och inte kan kontrolleras. Se varningen på www.stop.se/utred/

Jag har sett flera sådana exempel i både tingsrätt och hovrätt, där tekniska och naturvetenskapliga orimligheter har tagits för sanningar. I en tentamen på teknisk högskola eller universitetet skulle inkompetensen obarmhärtigt avslöjas och ge underkänt.

Men det kan normalt inte juristerna i en rättegång avgöra på egen hand, och under en huvudförhandling får parternas sakkunniga inte förhöra varandra. Det skulle annars kunna hjälpa domstolen att avslöja obalanser i parternas sakliga kompetens.

Oklarheten om vilka som är kompetenta att analysera trafikskador leder till orättvisa domar där oskyldiga straffas, där felande part vinner i tvistemål och där våldsverkare kan gå fria.

Efter den fällande domen i Svea hovrätt häromdagen för grov misshandel med bil (läs mer här i bildtext och länk) har jag ännu inte varit inblandad i någon rättsprocess av det senare slaget. Men det förstnämnda har jag flera exempel på.

Det finns också ett mellanting utan avsiktligt våld, där rättsväsendets brist på naturvetenskapliga insikter har drabbat människor såväl ekonomiskt som socialt och känslomässigt. Mer om det i serien Full fart - del 1: HD låter statlig okunnighet fria rattfyllerist för dödsolycka

Artikelreferenser:
Knutbyfallet: Sara ville erkänna allt (DN 20april 14:58)
Gävlefallet: Oskyldig satt häktad för mord (DN 20april 14:32)
Att erkänna räcker inte (DN 20april 14:27)
”Inga röster höjdes eller sänktes” (SvD 20april 08:32)
Hur läggs ett förhör upp? (SvD 20april 09:11)
Utsätt polisen för konkurrens (SvD Brännpunkt 20april av Bo Rothstein)
Ingen mobil vid utpekad plats (SvD 19april 16:02)
Eklund häktad misstänkt för mord (SvD 19april 10:46)
Och vem tar det politiska ansvaret? (SvD 19april 04:44 av Maria Abrahamsson)
Gör om polisen (DN huvudledare 19april)
"Rikskriminalen bör få mer makt" (DN 18april 23:31)
Anders Eklund häktad för mord (DN 18april 15:44)
Eklunds DNA till Interpol (SvD 17april 18:32)
Anders Eklunds dna ges till Interpol (DN 17april 16:55)
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

Riksdagens folkvalda sköter inte sitt jobb (Ingemar Mundebo DN Debatt 13april)
Inbyggda systemfel (Maria Abrahamsson i SvD 28mars)
Bättre och billigare alkolås på väg (27mars) SvD 21:37, HD 21:46
Upprörda advokater - Vittne ändrar sig (Mikael Kulle i DN 26mars)
Förutsättningslöst letande - fel metod? (Maria Abrahamsson i SvD 25mars)
Svårt för domstolarna bedöma nödvärn (Stefan Lisinski i DN 24mars)

Anknytande tidningsartikel:
Hovrätten hör specialutbildade rättsläkare (Petter Forslund i SvD 28mars)
Min reflexion: Men vem som helst kan vittna som sakkunnig i teknikvetenskap

Video förklarar prinsens sladd - hög fart inte orsak

Prins Carl Philip Bernadotte sladdade runt och körde av banan på Ring Knutstorp - vid ingången till raksträckan. Det betyder förstås att för hög fart inte var orsaken till lördagens snurr. Då skulle bilen ha gått rakt av banan i kurvan.

Sydsvenskans Webb-TV visar prinsens sladd

Fina foton i SvD från avåkningen av Björn Lindgren (7-8) och Fritz Schibli (nr 3&5)

Uppdatering: På Pontus Lundahls bild 5 från söndagens tävling ser det bättre ut

Porschen som prinsen har tagit över efter Tony Rickardsson är bakhjulsdriven och mycket motorstark. Det betyder att gaspådrag i slutet av en kurva kan förbruka allt väggrepp för drivningen framåt, så att bakhjulen inte ger några sidkrafter.

För stabiliteten får det samma effekt som när man lättar på bakhjulen med halkriggen Skidcar:

I början av videon ser man hur framhjulen släpps ned, medan bakhjulen fortfarande är upplyfta och har sämre grepp än framhjulen. Det får bilen att reagera på samma sätt som när man drar på inför en raksträcka med bakhjulsdrift.

Videon är från en inspelningsdag för programmet "I polisens kamera" med Artur Ringardt, som sändes av TV4. Jag medverkade också för att förklara funktionen hos tre generationer av antisladd.

Läs mer under uppslagsorden girstabilitet och kursstabilitet (illustrerad) i Nationalencyklopedin. De artiklarna skrev jag med samma underlag som finns på webbsidan
"Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak".

Själv blev jag påkörd av en medtävlare på Ring Knutstorp och voltade två varv med min Saab Sport, som totalkvaddades. Bildserien från den kraschen är några år gammal (från min 21-årsdag :-)

Analyser av liknande krascher fick mig att utfärda en liten varning till prinsen och kungahuset: Porsche voltar av liten knuff. Video. G-tal på Gelleråsbanan.

* Artikelreferenser:
Favoritdominerad STCC-premiär (DN 20april 17:06 - Knutstorp men ej prinsracet)
Prinsen nöjd trots näst sist över mållinjen (HD 20april 17:01 med webb-TV)
Kul för prins som blev näst sist 20april (HD 14:35) (SvD 14:44) (Sydsvenskan 15:31)
Noréns fight med överheten (HD 20april 04:00)
Två skåningar trivdes i skuggan (HD 20april 04:00)
Motorprinsen slutade på 25:e plats (HD 19april 19:48)
Alla talar om motorprinsen (SvD 19april 13:39)
Prinsen sladdade av motorbanan 19april (HD 10:44) (SvD 13:12) (DN 13:42)
Pressad prins vill slippa jumboplatsen (Sydsvenskan 19april 12:42)
Prins Carl Philip kör i kvalet trots avåkningen (HD 19april 11:28)
Prinsen sladdade på Knutstorp (Sydsvenskan 19april 11:08)
Motorprinsen träningsivrig (DN 18april 20:08)
Carl Philip nervös inför helgens tävlingar (HD 18april 19:23 med webb-TV)
Tuff konkurrens för motorprinsen i helgen (HD 18april 17:08 med webb-TV)
En skygg motorprins i speedwaykungens bil (HD 18april 14:48)
Motorprinsen tävlar med speedwaykungens bil (HD 18april 12:13)
BILDSPEL: Motorprinsar förr och nu (HD 17april 15:50)
Motorprins i snöig testkörning (Sydsvenskan 12april 17:41)
Kungen - på motorbanan (SvD 12april 19:51 av Anders Lindblad)
Carl Philip kommer inte att göra bort sig (DN 12april 22:56 av Sven Gustavsson)
Alla blickar på motorprinsen (DN 12april 20:40 av Sven Gustavsson)
Prinsen ser fram emot debuten (DN 27feb 12:35)

Ge erfarna poliser vetenskaplig utbildning - som i sjukvården

Nu klandras enskilda poliser för misstag, som de inte fått utbildning att undvika. Att identifiera livsfarliga våldsverkare bland alla personer som anmälts för lagöverträdelser är ingen lätt uppgift.

Problemet förvärras genom myggsilandet av trafikförseelser utan skadeuppsåt, som påtvingas polisen och skapar pedagogiska dimridåer. Genom att själva kombinera vetenskapliga metoder med sin beprövade erfarenhet skulle skulle fältarbetande poliser kunna utveckla skadepreventionen ungefär som läkare och sjukvårdspersonal gör genom sina patientkontakter.

Utbildningen ger i dag inget stöd till enskilda poliser att upptäcka de specifika riskfaktorerna bakom en oavsiktlig trafikskada. Inte ens trafikpolisens utredare får lära sig varför fordon rör sig på ett visst sätt i olycksförlopp. Ingen kan då begära att de ska kunna upptäcka detaljer som väcker misstanke om att en trafikskada är avsiktlig.
Vägtrafiken blir därför en frizon för mord och misshandel.


Trafikskada som en alert polis misstänkte var avsiktlig.
En 40% tyngre Opel körde på Polon på bilden så att den hamnade på taket över ett djupt dike med öppet vatten. Kvinnan som körde Polon blev indränkt av bensin men tog sig ut genom det krossade sidofönstret utan svårare kroppsskador.
Se min utredning för domstolen.

Trots att fysiken och körbeteendet bakom trafikolycksförlopp är teknikvetenskapligt väl känd, finns ingen etablerad kanal för att förse trafikskadeutredare med denna kunskap. Hur kan man då begära att polisen ska kunna hantera information och agera adekvat mot de betydligt mer komplexa psykologiska och sociala processerna bakom avsiktligt våld?

Hälso- och sjukvården har epidemiologiska metoder, som polisen också skulle kunna använda sig av. Vetenskaplig systematik gör att man snabbt kan identifiera källan till akuta hälsoproblem, exempelvis matförgiftningar. Väl beprövade metoder finns också för att upptäcka mönster och orsaksfaktorer hos geografiskt spridda och tidsmässigt utdragna sjukdomsutbrott.

Sådana metoder testade Östgötapolisen på trafikolycksplatser tillsammans med mitt forskarlag för länge sedan. Vi tog fram fältmässiga rutiner och beräkningsmetoder för att skatta hur olycksrisken förändras med dubbdäck, däckskillnader fram/bak, fram- eller bakhjulsdrift, ABS-bromsar, förarålder och ytterligare några faktorer.

De medverkande poliserna var entusiastiska inför möjligheten att ta fram kunskap till nytta för enskilda trafikanter och sprida dem pedagogiskt - i stället för att bara ägna sig åt enkla rutinkontroller av fart, nykterhet och rudimentära fordonsdata.
Men metodutvecklingen fick inte fortsatt stöd och jag hoppade av från VTI, när prioriteringarna avvek från den positiva människosyn, som mina kolleger hade smittat mig med under åren som professor i olycksfallsforskning inom arbetarskyddet.

När jag sedan jobbade som frilans och egenföretagare kunde jag ta bladet från munnen på DN Debatt (Prestige kostar människoliv) - utan att vara nåbar för repressalier på samma sätt som när jag några år tidigare kritiserade övertron på fartgränser och bristen på respekt för individen.

Men efter en lika frispråkig artikel på DN Debatt året efter mot den då nytillträdda trafiksäkerhetsledningen vid Vägverket (Livsfarligt satsa på småbilar) har ingen av mina ansökningár om forskningsanslag beviljats därifrån.

Inom polisen finns en djup erfarenhetsbaserad insikt om att kunskap krävs för att förebygga skador, speciellt de oavsiktliga. Därför kan den kritik man nu får utstå - för brister i en mordutredning - leda till ett lyft i metodkunskap, som hjälper mot såväl avsiktligt våld som mot olycksrisker.

Artikelreferenser:
Polisen utreds ytterligare (DN 16april 22:26)
Britterna har kommit längre än vi (DN 16april 22:24)
Missat DNA-test anmäls (SvD 16april 16:08)
”Lokala poliser har inte tillräckligt med rutin” (SvD 16april 14:23)
Polisen osäker på om fel begåtts (DN 16april 11:07)
Polismisstag kan ha hjälpt Eklund (DN 16april 11:05)
Åtalet mot Eklund dröjer (DN 16april 10:06)
Polis varskodde 42-åringen om bild (SvD 16april 07:29)
Rolfs tips utreddes aldrig (DN 15april 23:14)
Polisens dataregister föråldrat (DN 15april 22:18)
Fyndplatsen i skogen finkammas (DN 15april 22:16)
Att inte publicera namn kan underlätta mord (Stig Hadenius, DN Debatt 15april)
Undantagen får inte tas för det normala (SvD 14april 23:09)
Bevis i gammalt mord ledde till erkännandet (SvD 14april 18:00)
"Mordet var en olyckshändelse" (DN 14april 17:02)
42-åringen utreds för fler mord (SvD 14april 16:42)
Advokaten: En olyckshändelse (Sydsvenskan 14april 16:29)
Norsk polis utreder 42-åringen (SvD 14april 15:21)
Försvaras av Leif Silbersky (SvD 14april 14:20)
42-åringen misstänks för ytterligare brott (SvD 14april 11:07)
Polisen kunde ha räddat Englas liv (DN 14april 10:48)
Polisen självkritisk till missat tips (DN 14april 10:17)
Polisen pressades vid presskonferensen (DN 14april 09:26)
Polisens arbete utreds ... missat avgörande tips. (SvD 14april 09:22)
Polisen: ”Idag känner vi stor sorg” (SvD 14april 08:15)
"De är svåra att upptäcka" (SvD 13april 22:12)
Återfallsmördare mycket ovanliga (DN 13april 21:29)

Myndighetsdirektörer driver opinion och stryper kritisk forskning

Två finansiellt inflytelserika herrar på Vägverket placerades högt på Ny Tekniks lista Mäktigast i Forskarsverige. Dessa herrar driver opinion för otidsenliga fartövervakningssystem, mot stora bilar och mot dubbdäck på ett utomvetenskapligt sätt, som ifrågasätts av internationell expertis.

Trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall intog tiondeplatsen på listan och Vägverkets IVSS-boss, Torbjörn Biding, kom på plats 15. Dessvärre hamnar deras maktutövning i skottgluggen för dagens artikel på DN Debatt:

"Ett fundament i ett öppet och demokratiskt samhälle är att forskningen står fri från politisk styrning och att inte staten används som propagandaapparat."
(Maria Rankka, DN Debatt 080415)

Även gårdagens inlägg om samverkan på SvD Brännpunkt av universitetskanslern Anders Flodström är relevant i sammanhanget.

Men dessa vägverksbossars makt räcker tydligen för att gå emot världsledande experter i svensk bilindustri, som förgäves har protesterat - såväl mot Tingvalls bilbantning (kritik på DN Debatt besvarades inte öppet) som mot Vägverkets långsamma och tekniskt konservativa hantering av IVSS-programmet.

År 2003 medverkade jag i en Road-Show där vi presenterade IVSS för bilindustrin i Detroit-området på begäran av Invest in Sweden Agency. När jag drygt två år senare lämnade Linköpings universitet som emeritus pågick fortfarande diskussionerna om hur mycket Vägverket skulle bestämma jämfört med bilindustrin i forskningsprojektens uppläggning.

Många forskare som var med från början hade tröttnat för länge sedan på alla planeringsmöten och gått över till mer fruktbar verksamhet, där finansiellt stöd inte krävde så mycket bugande och bockande för Vägverkets IVSS-ansvariga.

Devisen 'Kunskap ger makt' gäller tydligen inte i båda riktningar. Jag har själv länge sett hur tummen vänds ned för ansökningar om medel till forskningsprojekt, som kan skaka om maktmännens käpphästar vid Vägverket. Så har de gjort även med samarbeten och projekt som varit väl förankrade hos bilindustrin, trafikskolorna, halkbanorna, däckbranschen, polisen och universiteten.