Nu skuldbelägger Vägverkets självutnämnda experter dem som väljer bilar utan antisladdsystem. På 1990-talet nedvärderade samma experter ABS-bromsarna, som är bas för antisladdtekniken. De letar syndabockar i stället för att ta fram kriterier, provningsmetoder och utbildning för bilindustrins och vägtrafikens alltmer komplexa säkerhetssystem.
Många förare vet inte ens om fordonet de kör har låsningsfria ABS-bromsar. Att körbeteendet skiljer sig väsentligt i nödsituationer vet man inte heller. Ännu svårare är det nog för bilköparen att förstå funktionen hos olika system för antispinn, antisladd och fyrhjulsdrift.
Eftersom Vägverket ansvarar för trafikantutbildningen är det anmärkningsvärt att myndighetens så kallade trafiksäkerhetsexperter, Anders Lie och Claes Tingvall, drar alla sådana system över en kam utan att hänvisa till djupare kunskapskällor.
Den tekniska okunnigheten skiner ofta igenom
- senast i dagens DN-intervju med Anders Lie:
"Vi vill ha antisladdsystem som griper in kraftigt och minskar farten."
Vet han inte att antisladdsystemet stabiliserar bilen genom att bromsa ett hjul hårdare i stället för att prioritera fartminskning med maxbromsning på alla hjul?
Oavsett vilka personer som innehar dessa ämbeten är det illavarslande att Vägverket som myndighet inte arbetar med att ta fram godhetskriterier och tekniska provningsmetoder för funktionerna hos bilindustrins alltmer komplexa säkerhetssystem.
Visserligen tar fordonsindustrin fram robusta säkerhetssystem med mycket större tillförlitlighet än persondatorer och konsumentelektronik. Men är det någon som tror att alla bilars säkerhetsrelevanta funktioner är likadana från nyleverans till skrotning? Här vilar ett tungt ansvar på tillsynsmyndigheterna, där personerna i ledningen åtminstone borde vara medvetna om sin egen okunnighet.
Hit hör också radiokommunikation och navigation, där TMC-funktionen i GPS-navigatorer har blivit värdelös i Sverige genom att vägverksledningen tog ansvaret från Trafikradion vid Sveriges Radio. Kravet på minutsnabba uppdateringar kräver speciell publicistisk kompetens, som finns vid SR men har fått för låg prioritet vid Vägverket.
Som oberoende olycksutredare och experimentledare blir jag upprörd när jag ser hur omedveten okunnighet vid ansvarig myndighet leder till skuldbeläggning av förarna efter ett olycksförlopp, trots att samma mönster av svårförutsägbara avvikelser har legat bakom ett otal incidenter tidigare.
Mina personliga kontakter med olycksdrabbade människor gör att jag inte tänker hålla tyst, även om det kanske är otaktiskt gentemot media, politiskt ansvariga och många bloggläsare. De uppfattar troligen min kritik som överdriven.
Att jag här kritiserar ansvariga personer med namn kan också uppfattas som osakligt, men det gör jag enbart därför att de självmant framträder som Vägverkets officiella experter i media. Det skulle kännas fel - och avvika från vetenskaplig praxis - att i stället komma med svepande kritik mot alla på en hel myndighet, där den övervägande majoriteten sköter sitt jobb på ett beundransvärt sätt.
Så tänkte jag senast i går när jag körde på - och njöt av - den fina motorvägen mellan Linköping och Stockholm för ett sakkunniguppdrag i Svea hovrätt. Den och alla andra kvalificerade insatser ska Vägverkets medarbetare ha all heder av.
Referenser:
Nobelpristagaren sågar statens forskningutredning (Kommentar i Ny Teknik 7april)
Toppstyrning tar död på nytänkandet (Arvid Carlsson, Finn Bengtsson på DN Debatt 6april)
Mercedes var först med ESP (DN 5april 11:15)
Varning för dessa bilar (Jacques Wallner i DN 5april 10:29)
Vägra köpa en bil utan antisladdsystem (Jacques Wallner i DN 5april 00:00)
Sveriges nya folk-Volvo (Mikael Lindström i DN 5april 00:00)
Här är Bilprovningens värstingar (Jacques Wallner i DN 31mars)
Gps-kunder får ersättning efter DN:s artiklar (Mikael Lindström i DN 28mars)
Bättre och billigare alkolås på väg (DN 28mars)
Privat övningskörning utvärderas (DN 26mars 15:41)
Flera döda vid privat övningskörning (DN 26mars 05:48) ... det skrev jag på DN Debatt 1995
Här avslöjas alla världens bilnyheter (Annika Rydman i DN 22mars)
Svenskt nej till höga krav på stora bilar (Marianne Björklund i DN 3mars)
Se upp för pickup (Lasse Swärd i DN 27feb08:57)
Det här är risigt, tillverkare (Lasse Swärd i DN 27feb 08:56)
Stridsropet skalla en gps till alla (Lasse Swärd i DN 1dec 2007)
Nokia 6110 Navigator vs Sony Ericsson P1i Wayfinder (Mikael Lindström i DN 1dec 2007)
Inför alkolås som standard i nya bilar (Jacques Wallner i DN 9sept 2007)
Hojåkare behöver säkerhet (Jacques Wallner i DN 25aug 2007)
Antisladd: 6 videofilmer (blogginlägg 080210)
Testmetod för antisladd skrotad av Vägverket (blogginlägg 080226)
Fler blogginlägg med faktalänkar
om krocktester, Euro NCAP, ABS, antisladd, däck, halka, GPS, TMC,
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen krocktester. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen krocktester. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
lördag 5 april 2008
lördag 17 november 2007
Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep
Nu har en småbarnsfamilj sladdat på motorväg i sin miljöklassade SUV, som fått däcken punkterade av Asfaltsdjungelns indianer. Sabotaget lär vara polisanmält. Det borde leda till reprimander även mot de politiker och tjänstemän, som har underblåst ett urskiljningslöst hat mot åkande i så kallade stadsjeepar.
Dessa 'häxmästare' blundar för att de själva bär det tyngsta ansvaret för fordons utsläpp och aggressivitet i krockar. Att stadsbussar är ännu farligare att krocka emot tycks de inte ha reflekterat över. Inte heller att flera biltillverkare har tagit fram både säkra och miljövänliga bilar av typen SUV (Sports Utility Vehicle).
Läs mer här om däck och speciellt inläggen 16/9 om Vägverkets krocktester (med video på en sidokrockande Volvo XC90) och 27/7 med den nu kusligt relevanta rubriken:
Småbilskampanjer från Vägverket och Bilprovningen gav motiv åt bilvandaler
Olyckstillbudet i ingressen rapporterades häromdagen i en kommentar till mitt inlägg 9/9:
"Däckpysarna dräper snart egna vänner och ökar avgasutsläppen".
Jag hoppas småbarnsföräldern hör av sig till mig som oberoende olycksutredare enligt mitt svar i samma kommentarspalt.
?Vem vet om fler har drabbats ännu värre av Asfaltdjungelns indianer eller andra kriminella däckpysare enligt SvD 20/11, 2/10; DN 11/12, 8/9, 8/9, 8/9, 26/7, 26/7; Sydsvenskan 18/10, 15/10, 25/8; HD 20/11, 2/10, 29/9; ekonominyheterna 20/11; Dagen 21/11
Det här kan vara relevant för många som bläddrar bland däcktips, biltester och -artiklar i ...
... Ny Teknik: Challenger 6/12, Ferrari/Maserati 5/12, Toyota 1/X Concept 1/11, Saab 22/10, Familjebussar 14/8, Buick Enclave 24/7, Fotgängarkrockkuddar för stadsjeep 28/6, Saab 9-3 sidokrockad av stadsjeepsrigg 31/5, GMs hybriddrivna stadsjeep 20/3; Ljudanläggning i BMW X5 med flera 061122;
... DN: Morgondagens bilar - spionbilder 13/12, Små SUV och Crossovers 13/12, Mazda CX-7 3/12, Mercedes C180 26/11, Chevrolet Tahoe Hybrid 16/11, Fransk-tysk jämförelse (där koldioxid kallas smuts), V70 med etanolfyra 14/11, Toyota Hilux 13/11, Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10/11, Toyota Avensis i stadsjeepsklander 8/11, Cadillac 2/11, Toyota Highlander bränslecellshybrid och Prius Plug-in-hybrid 23/10, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid och miljöbilars säkerhet 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Peugeot 307 Bioflex 2/6, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10 2006.
... Sydsvenskan: Vinterbilistråd 14/12, Suzuki Splash 15/12, Rover-Roewe 14/12, Små stadsjeepar 7/12, Renault Laguna 5/12, Mazda 6 30/11, Mitsubishi Lancer & Subaru Impreza 23/11, Volvo V70 Flexifuel 16/11, Peugeot 308 & Hyundai i30 12/11, Audi A4 31/10, Mazda 2 12/10, Fiat 500 24/9, Frankfurtmässan 14/9, Än den svenska bilsäkerheten då? 7/8, AC Cobra - Sportbilsbygge i skolan 9/6, VW Cross Golf 8/6, Ford Mondeo 26/5
Dessa 'häxmästare' blundar för att de själva bär det tyngsta ansvaret för fordons utsläpp och aggressivitet i krockar. Att stadsbussar är ännu farligare att krocka emot tycks de inte ha reflekterat över. Inte heller att flera biltillverkare har tagit fram både säkra och miljövänliga bilar av typen SUV (Sports Utility Vehicle).
Komplettering som reaktion mot plumpa kommentarer (-kl.22, 11 dec)
Fler fördomsfulla och hatiska kommentarer bekräftar nu det jag skrev i ingressen. De får stå kvar som exempel på hur irrelevanta yttre kännetecken tas som förevändning för att baktala och våldföra sig mot människor, som man inte vet något om. Språkbruket ger obehagliga associationer till andra förföljelser i historien. Det manar till eftertanke - speciellt hos de offentliga personer som odlat denna stadsjeeps- och SUV-fundamentalistiska mobbing mot människorna i godtyckligt utpekade fordon.
Läs mer här om däck och speciellt inläggen 16/9 om Vägverkets krocktester (med video på en sidokrockande Volvo XC90) och 27/7 med den nu kusligt relevanta rubriken:
Småbilskampanjer från Vägverket och Bilprovningen gav motiv åt bilvandaler
Olyckstillbudet i ingressen rapporterades häromdagen i en kommentar till mitt inlägg 9/9:
"Däckpysarna dräper snart egna vänner och ökar avgasutsläppen".
Jag hoppas småbarnsföräldern hör av sig till mig som oberoende olycksutredare enligt mitt svar i samma kommentarspalt.
?Vem vet om fler har drabbats ännu värre av Asfaltdjungelns indianer eller andra kriminella däckpysare enligt SvD 20/11, 2/10; DN 11/12, 8/9, 8/9, 8/9, 26/7, 26/7; Sydsvenskan 18/10, 15/10, 25/8; HD 20/11, 2/10, 29/9; ekonominyheterna 20/11; Dagen 21/11
Det här kan vara relevant för många som bläddrar bland däcktips, biltester och -artiklar i ...
... Ny Teknik: Challenger 6/12, Ferrari/Maserati 5/12, Toyota 1/X Concept 1/11, Saab 22/10, Familjebussar 14/8, Buick Enclave 24/7, Fotgängarkrockkuddar för stadsjeep 28/6, Saab 9-3 sidokrockad av stadsjeepsrigg 31/5, GMs hybriddrivna stadsjeep 20/3; Ljudanläggning i BMW X5 med flera 061122;
... DN: Morgondagens bilar - spionbilder 13/12, Små SUV och Crossovers 13/12, Mazda CX-7 3/12, Mercedes C180 26/11, Chevrolet Tahoe Hybrid 16/11, Fransk-tysk jämförelse (där koldioxid kallas smuts), V70 med etanolfyra 14/11, Toyota Hilux 13/11, Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10/11, Toyota Avensis i stadsjeepsklander 8/11, Cadillac 2/11, Toyota Highlander bränslecellshybrid och Prius Plug-in-hybrid 23/10, Audi A4 med elektronikextra 22/10, Mondeo 22/10, Mazda 6 15/10, Kia Cee'd 15/10, Opel Astra cabriolet 6/10, Peugeot 308 6/10, VW Tiguan 29/9, Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9, Renault Mégane 8/9, Hyundai i30 1/9, Citroen C4 27/8, Honda Civic Hybrid och miljöbilars säkerhet 18/8, Citroen C-Crosser 11/8, Nissan X-Trail 20/7, Renault Twingo 7/7, Peugeot 307 Bioflex 2/6, Volvo C30 5/5, Chevrolet Captiva 28/4, Volvo 5/3, VW Touareg 3/3, Maserati 16/2 och BMW 135i 29/10 2006.
... Sydsvenskan: Vinterbilistråd 14/12, Suzuki Splash 15/12, Rover-Roewe 14/12, Små stadsjeepar 7/12, Renault Laguna 5/12, Mazda 6 30/11, Mitsubishi Lancer & Subaru Impreza 23/11, Volvo V70 Flexifuel 16/11, Peugeot 308 & Hyundai i30 12/11, Audi A4 31/10, Mazda 2 12/10, Fiat 500 24/9, Frankfurtmässan 14/9, Än den svenska bilsäkerheten då? 7/8, AC Cobra - Sportbilsbygge i skolan 9/6, VW Cross Golf 8/6, Ford Mondeo 26/5
måndag 8 oktober 2007
Trafikolyckor vid skolor skylls på skjutsande föräldrar
Bilister som skjutsar sina barn till skolan får nu skulden för att många trafikolyckor har inträffat där. Det framgår av uttalanden i media efter en enkät bland rektorer, som försäkringsbolaget If genomfört.
Enligt enkätreferatet hos If uppger var fjärde rektor, 23 procent, att "någon trafikincident eller olycka inträffat under deras tid på skolan" (min kursivering). Här finns flera oklarheter, som gör procentsiffran tämligen meningslös för de slutsatser som förs fram.
Det framgår inte i hur stor andel av incidenterna och olyckorna som en skjutsande förälder eller "fortkörare" varit inblandad. Ändå ger uttalandena intrycket att det är där åtgärderna ska sättas in i första hand.
I stället för kunskaper om hur jag som bilförare kan minska de specifika olycksriskerna förmedlar referatet och Vi Föräldrars artikel 29/9 en moralistisk förmaning mot skolskjutsar med privatbil.
Polisen satsar på fartkontroller vid 30-skyltar i stället för vid barnen. Men oskyddade barn på eller vid tätortsgator borde betraktas som 30-skyltar. Då skulle kompetenta trafikpoliser kunna få bilförarna att anpassa farten efter omständigheterna och inte bara till de fasta skyltarna.
Att peka ut fordonsförare och bilägare som trafikskadornas syndabockar är bekvämt för trafiksäkerhetsansvariga myndighetspersoner. Betydligt svårare är att utforma säkerhetsrelevanta regler och människovänliga trafikmiljöer.
Man måste också vara medveten om olycksförloppens komplexitet för att (vilja) ta fram och sprida kunskap om hur den enskilde trafikanten kan eliminera sina egna risker. Trafikskadestatistik med schablonförklaringar och dödstal (SvD 20/8) är kanske ledstjärnor för dem som har nollvisionen till slagträ, men såna siffror hjälper ingen trafikant att förebygga olyckor.
Döm själv om hur det går till hos de högst ansvariga i Sverige när det gäller exempelvis:
Halkkörning (DN 3/4) och dubbdäck (SvD 5/10)
Fartkameror och deras utvidgade användning
Krocktester och myndighetspropaganda mot stora bilar gav motiv för sabotage mot 'stadsjeepar' (DN 8/9)
Vattenplaning och synen på olycksförlopp under regniga somrar (SvD 29/7)
Enligt enkätreferatet hos If uppger var fjärde rektor, 23 procent, att "någon trafikincident eller olycka inträffat under deras tid på skolan" (min kursivering). Här finns flera oklarheter, som gör procentsiffran tämligen meningslös för de slutsatser som förs fram.
Det framgår inte i hur stor andel av incidenterna och olyckorna som en skjutsande förälder eller "fortkörare" varit inblandad. Ändå ger uttalandena intrycket att det är där åtgärderna ska sättas in i första hand.
I stället för kunskaper om hur jag som bilförare kan minska de specifika olycksriskerna förmedlar referatet och Vi Föräldrars artikel 29/9 en moralistisk förmaning mot skolskjutsar med privatbil.
Polisen satsar på fartkontroller vid 30-skyltar i stället för vid barnen. Men oskyddade barn på eller vid tätortsgator borde betraktas som 30-skyltar. Då skulle kompetenta trafikpoliser kunna få bilförarna att anpassa farten efter omständigheterna och inte bara till de fasta skyltarna.
Att peka ut fordonsförare och bilägare som trafikskadornas syndabockar är bekvämt för trafiksäkerhetsansvariga myndighetspersoner. Betydligt svårare är att utforma säkerhetsrelevanta regler och människovänliga trafikmiljöer.
Man måste också vara medveten om olycksförloppens komplexitet för att (vilja) ta fram och sprida kunskap om hur den enskilde trafikanten kan eliminera sina egna risker. Trafikskadestatistik med schablonförklaringar och dödstal (SvD 20/8) är kanske ledstjärnor för dem som har nollvisionen till slagträ, men såna siffror hjälper ingen trafikant att förebygga olyckor.
Döm själv om hur det går till hos de högst ansvariga i Sverige när det gäller exempelvis:
Halkkörning (DN 3/4) och dubbdäck (SvD 5/10)
Fartkameror och deras utvidgade användning
Krocktester och myndighetspropaganda mot stora bilar gav motiv för sabotage mot 'stadsjeepar' (DN 8/9)
Vattenplaning och synen på olycksförlopp under regniga somrar (SvD 29/7)
söndag 16 september 2007
Vägverkets krocktester ökar pisksnärtskadorna? Video
Vägverkets frontalkrockprov görs med för hög fart. Bilarna måste därför vara så styva att trafikskadorna nu blir värre än om testerna i Euro NCAP hade justerats efter varningarna från svensk bilindustri under 1990-talet.
Uppdatering 8/11:
Det här inlägget skrevs i juli.
Nu får argumenten stöd av Folksams rapport enligt DN och SvD.
För att få många stjärnpoäng i krocktesterna hos testorganisationen Euro NCAP måste bilfronten vara så styv att den inte kollapsar innan kupén har stoppats från frontalprovets 64 kilometer i timmen.
Det här varnade Volvos och Saabs experter för under 1990-talets andra hälft, när ett par nyanställda tjänstemän vid Vägverket började tala om att påverka marknaden med såna tester.
Många års haveriutredningar och säkerhetsanalyser hade då lärt Saab och Volvo att bilens front inte ska vara så styv att den fungerar bäst i höga krockfarter mot barriär. Enligt dem motsvarar energiomsättningen vid de flesta överlevnadsbara frontalkollisioner betydligt lägre fart än 64km/h mot barriär.
Men för att få så många stjärnor som möjligt i testerna måste tillverkarna nu anpassa sig till Euro NCAP och dess "tuffa krav" som de nämnda Vägverksrepresentanterna ibland berömmer i media. Att det är han själv som har ignorerat problemet insåg nog inte Vägverkets Anders Lie när han i lördagens DN uttalade sig om att whiplashskadorna "har ignorerats i hög grad eftersom det inte handlar om livshotande skador".
Anders Lie presenteras som "krocksäkerhetsexpert hos Vägverket" och var anställd där, när krockproven i Euro NCAP utformades på 1990-talet. Detsamma gäller hans överordnade, trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall, som dessutom är ordförande i Euro NCAP.
Nu får många människor lida för att ingen av dessa statens representanter lyssnade på bilindustrins varningar på 1990-talet. Några enkla ändringar i testvillkoren då hade kanske räckt för att skona många, som nu får ekonomi och livskvalitet förstörd av whiplashbesvär.
Lägre testfart i Euro NCAP skulle också göra det möjligt för konstruktörerna att minska bilarnas vikt, bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.
Själv är jag inte mer specialiserad på krocksäkerhet än vad som framgår exempelvis i mina gamla artiklar på DN Debatt och under uppslagsordet 'trafikolycka' i Nationalencyklopedin. Men tillsammans med mina studenter vid Linköpings universitet har jag flera gånger hört varningar för den höga frontalkrockfarten i Euro NCAP under våra seminarier med säkerhetsexperterna Christer Gustafsson vid Volvo och Christer Nilsson hos Saab.
Det är märkligt och tragiskt att Vägverkets Anders Lie och Claes Tingvall tycks fortsätta att ignorera kunskaperna hos de världsledande specialisterna i svensk fordonsindustri. Det försvårar också för alla kompetenta medarbetare vid Vägverket, som kan och vill samverka för bättre trafikantsäkerhet.
Mer om ämnet i följande artiklar och inlägg.
DN 21/6 och DN 31/1 kommenteras i blogg 26/6
DN 18/6 Bilhandlarna kritiseras med Vägverksstöd men utan att bilindustrin kommer till tals.
DN 17/6 Tingvall ondgör sig över att hyrbilar saknar antisladd (ESP, DSTC) utan ett ord om att han själv var bland dem som misstänkliggjorde den nödvändiga teknologin (ABS) på 1990-talet, se t.ex. DN Debatt - v.v. överse med bristerna i mitt gamla webbarkiv.
Att krocksäkerhet är komplext och hanteras seriöst av svensk bilindustri kan illustreras med videosekvenser från YouTube:
Uppdatering 8/11:
Det här inlägget skrevs i juli.
Nu får argumenten stöd av Folksams rapport enligt DN och SvD.
För att få många stjärnpoäng i krocktesterna hos testorganisationen Euro NCAP måste bilfronten vara så styv att den inte kollapsar innan kupén har stoppats från frontalprovets 64 kilometer i timmen.
Det här varnade Volvos och Saabs experter för under 1990-talets andra hälft, när ett par nyanställda tjänstemän vid Vägverket började tala om att påverka marknaden med såna tester.
Många års haveriutredningar och säkerhetsanalyser hade då lärt Saab och Volvo att bilens front inte ska vara så styv att den fungerar bäst i höga krockfarter mot barriär. Enligt dem motsvarar energiomsättningen vid de flesta överlevnadsbara frontalkollisioner betydligt lägre fart än 64km/h mot barriär.
Men för att få så många stjärnor som möjligt i testerna måste tillverkarna nu anpassa sig till Euro NCAP och dess "tuffa krav" som de nämnda Vägverksrepresentanterna ibland berömmer i media. Att det är han själv som har ignorerat problemet insåg nog inte Vägverkets Anders Lie när han i lördagens DN uttalade sig om att whiplashskadorna "har ignorerats i hög grad eftersom det inte handlar om livshotande skador".
Anders Lie presenteras som "krocksäkerhetsexpert hos Vägverket" och var anställd där, när krockproven i Euro NCAP utformades på 1990-talet. Detsamma gäller hans överordnade, trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall, som dessutom är ordförande i Euro NCAP.
Nu får många människor lida för att ingen av dessa statens representanter lyssnade på bilindustrins varningar på 1990-talet. Några enkla ändringar i testvillkoren då hade kanske räckt för att skona många, som nu får ekonomi och livskvalitet förstörd av whiplashbesvär.
Lägre testfart i Euro NCAP skulle också göra det möjligt för konstruktörerna att minska bilarnas vikt, bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.
Själv är jag inte mer specialiserad på krocksäkerhet än vad som framgår exempelvis i mina gamla artiklar på DN Debatt och under uppslagsordet 'trafikolycka' i Nationalencyklopedin. Men tillsammans med mina studenter vid Linköpings universitet har jag flera gånger hört varningar för den höga frontalkrockfarten i Euro NCAP under våra seminarier med säkerhetsexperterna Christer Gustafsson vid Volvo och Christer Nilsson hos Saab.
Det är märkligt och tragiskt att Vägverkets Anders Lie och Claes Tingvall tycks fortsätta att ignorera kunskaperna hos de världsledande specialisterna i svensk fordonsindustri. Det försvårar också för alla kompetenta medarbetare vid Vägverket, som kan och vill samverka för bättre trafikantsäkerhet.
Mer om ämnet i följande artiklar och inlägg.
DN 21/6 och DN 31/1 kommenteras i blogg 26/6
DN 18/6 Bilhandlarna kritiseras med Vägverksstöd men utan att bilindustrin kommer till tals.
DN 17/6 Tingvall ondgör sig över att hyrbilar saknar antisladd (ESP, DSTC) utan ett ord om att han själv var bland dem som misstänkliggjorde den nödvändiga teknologin (ABS) på 1990-talet, se t.ex. DN Debatt - v.v. överse med bristerna i mitt gamla webbarkiv.
Att krocksäkerhet är komplext och hanteras seriöst av svensk bilindustri kan illustreras med videosekvenser från YouTube:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
