Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen sladd*. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen sladd*. Sortera efter datum Visa alla inlägg

onsdag 10 oktober 2007

Varning för farliga råd om halkkörning

Säsongens första halka i Svealand förutses bli moddig med snö- och slasksträngar. Där kan det vara direkt livsfarligt att släppa gasen eller koppla ur och "köra försiktigt", om bilen är framhjulsdriven.
Sådana råd ges från olika håll, trots att de flesta bilar nu är framhjulsdrivna.

Anta att du kopplar ur eller lättar på gasen så att bilen rullar utan drivkraft eller motorbroms. Då kan drivhjulens väggrepp utnyttjas maximalt i sidled.

Det stabiliserar bilen - om drivhjulen sitter bak. Sidkrafterna från vägen rätar upp bilen, så att nosen pekar i tyngdpunktens rörelseriktning - ungefär som en vindflöjel ställer in sig.

Men om bilen är framhjulsdriven blir det tvärtom. När framhjulen ger större vridande moment än bakhjulen, så får bilen sladd och svänger runt - om inte föraren styr emot snabbt och precist. Har du försökt hålla en vindflöjel bakvänd?

Det här förklarar jag mer ingående under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin. Du kan också se resonemanget och råskissen till bilden i NE på en av mina gamla (ej uppdaterade) webbsidor.
Jag beklagar att de som nu är högst ansvariga för trafiksäkerheten i Sverige satsar mer på statistik, fartövervakning och moralpredikningar än på sådan kunskapsförmedling till enskilda trafikanter, som NE-redaktionen ansåg viktig.
Vi kunde åtminstone få slippa farliga patentmediciner som exempelvis att '
omedelbart frikoppla' vid sladd eller att lita på tresekundersregeln vid vinterväglag.
Olycksförlopp är komplexa och kan inte förebyggas enbart med enkla kampanjer och förnumstiga råd, som drar alla typer av bilar och säkerhetssystem över en kam. Det är något att tänka på för nollvisionärerna när deras omhuldade statistik drar iväg åt fel håll. Se
dagens DN och SvD.

Ytterligare ett problem med snömodd är att framhjulen inte hjälper bakhjulen att få kontakt med fast underlag på samma sätt som i vattensamlingar. Moddplaning har en fysik, som skiljer sig från vattenplaningens och den är inte lika fartberoende. Moddplaning och sladd kan du alltså råka ut för även i låg fart, om moddens viskositet är hög.

Kör du dessutom med odubbade däck så kan du bara hoppas att det inte är is under modden. Då är det för sent att inse okunnigheten bakom Vägverkets kampanj mot dubbdäck enligt DN 9/10, SvD och DN 5/10.
Läs mer i DN 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 13/11, 10/11, 8/11, 7/11, 6/11, 6/11, 2/11, 31/10, 31/10, 27/10, 11/10, 11/10, 10/10, 10/10, 9/10, 5/10, 1/10, 13/9, 2/5, 1/2 och i SvD 14/11, 14/11, 13/11, 13/11, 8/11, 6/11, 5/11, 4/11, 2/11, 31/10, 31/10, 26/10, 11/10, 11/10, 5/10, 2/3, 2/3.

Kampanjen för dubbfria vinterdäck och dess märkliga faktaredovisning har jag kommenterat i några andra inlägg om däck.

lördag 5 januari 2008

Livsfarliga skillnader i väggrepp ignoreras av Vägverkets ledning

Revision 080123 Videoinlägg

Dagens (080106) dödsolycka nära Bollnäs kan vara ännu en tragisk följd av vägverksledningens nonchalans mot skillnader i väggrepp och bromsförmåga på halt väglag. Personbilen blev instabil och lastbilen kunde inte bromsas fri från personbilen trots en lång sträckas påskjutning.
________________
Personbilen påstods först* ha kört om lastbilen. Den skulle då haft betydligt högre fart än lastbilen i förlopppets inledningskede. Efter sammanstötningen klarade ändå inte lastbilen av att få ned farten så pass att den sladdande personbilen kunde frigöras från lastbilsfronten:
"I ett inledande förhör med lastbilschuffören berättade han att personbilen fick sladd när den körde om honom.
Enligt TT ska personbilen sedan ha skjutits framför lastbilen en längre sträcka innan båda fordonen gick ner i diket och lastbilens tyngd tryckte ihop personbilen."

(DN 5jan 19:23)
________________
* Samma uppgift fanns i tidigare versioner av artikeln hos SvD (5jan 18:54) men har ändrats (6jan 01:24) till att personbilen mötte lastbilen efter omkörning av andra bilar. Det har också uppmärksammats i den första kommentaren av Anonym 080106 01:43 och fick mig att revidera ingressen ovan.

Detta var en kuslig påminnelse om vad skillnaderna i bromsförmåga mellan olika fordon på halt väglag kan ställa till med. Även om det här visade sig vara en renodlad frontalkrock, så kan något liknande hända enligt DN-scenariot med en personbil som kläms mellan lastbilsfronten och fasta föremål eller andra tunga fordon. På isiga vägar bör man nog inte tvärbromsa en personbil med bra dubbdäck, om lastbilar eller bussar ligger nära bakom.

Instabilitet med fällknivs- och pendlingsrörelser hos tunga fordonskombinationer bottnar i samma problem med skillnader i väggrepp. Det har drabbat otaliga trafikanter på vinterväglag och krossat många personbilister sedan fenomenet kartlades för några decennier sedan. Se min artikel i Teknisk Tidskrift nr.3 1974 (11 här).

Kunskaper om stabilitet, däck och bromssystem på bussar och lastbilar - speciellt med släpvagn (ledbussar respektive långtradare) - har länge varit styvmoderligt behandlade genom vägverksledningens vurm för fartkameror, övervakning och moralistiska kampanjer. Inte ens grova faktafel på http://www.vv.se/ om bromssträckor bryr man sig om att korrigera.

Om personbilen fick sladd är det ytterligare ett exempel på livsfarliga skillnader i väggrepp - här mellan fram- och bakdäck hos samma fordon. Det har jag förklarat i Nationalencyklopedin under uppslagsordet kursstabilitet. Problemet tog Vägverket till sig innan den nuvarande ledningen tillsattes. Därefter vändes tummen ned för ansökningar från mitt forskarlag om att kartlägga stabilitetsproblemet bland annat med epidemiologisk metodik.

Torsdagens bussolycka i Gagnef och Rasbokraschen förra vintern påminde också om vägverksledningens passivitet. Det framgår inte bara i mitt torsdagsinlägg. Vägverksledningens seriositet ifrågasätts även av Statens haverikommissions teknikansvarige vid utredningen av bussolyckan i Ängelsberg 2003-01-24 - se kommentaren 080104 10:26 [Rapporten kan laddas ned här]
Läs mer i torsdagens SvD
08:22, 11:51 och DN 12:03, 12:29, 12:49.

Statens haverikommission ska inte utreda torsdagens bussolycka nära Gagnef "eftersom det i nuläget inte finns något som tyder på att olyckan orsakades av något tekniskt fel på bussarna" (DN 10:33). Vägverksledningen kan tydligen fortsätta att nonchalera problemet som SHKs egen teknikansvarige reagerat mot utifrån sin analys av dödsolyckan för fem år sedan. Efter att ha Googlat på Dan Åkerman såg jag att han besitter kunskaper, som många trafikanter borde ha stor nytta av. Det återkommer jag nog till senare, när jag lyckats få personlig kontakt.

Media fortsätter att ge dagliga exempel på halkproblemens komplexitet och påminner om ignoransen hos de 'systemansvariga' - en benämning som trafiksäkerhetsdirektören Claes Tingvall ofta använder om sig själv och vägverksledningen.
DN 6jan 18:05; 5jan 14:35, 20:22, 4jan 15:07; 3jan 13:46, 18:29, 20:44; 2jan 11:44.
SvD 23jan 14:45; 6jan 07:45; 5jan
14:20; 3jan 08:08, 2jan 01:30, 09:44.

Tack också till VETA-kamraten Halvard Nilsson för tidigt mailtips om nyheten!

torsdag 31 januari 2008

Gasa i modden om bilen är framhjulsdriven?

Att köra rakt genom snösträngar med en framhjulsdriven bil kräver rejält gaspådrag och frånslagen antispinnfunktion. När framhjulen då tappar en del av sitt sidgrepp och styrförmåga, går bilen rakt fram med mycket hög stabilitet.

Följer man däremot råden om att ta det försiktigt blir det lätt bakvagnssladd, åtminstone om bilen saknar antisladd.

Den silverfärgade Volvo V50 jag hade framför mig i går på den vintriga vägen mellan Falun och Hedemora utnyttjade en stor del av raksträckan för att komma förbi en långsam, röd Volkswagen. Troligen bidrog slamret från antisladdsystemet till att volvoföraren inte utnyttjade bilens accelerationsresurser.

Vädret var vackert med vintervita osaltade vägar. Men halkan ställde till med en hel del trafikproblem i Dalarna under onsdagen.
Kanske hade flera av bilförarna som hamnade i diket anammat rådet att undvika gaspådrag i djupsnön och därför fått bakvagnssladd i sin framhjulsdrivna bil.
Kanske fanns till och med någon som körde med ett gammaldags antispinnsystem i en framhjulsdriven bil och råkade ut för samma problem med stabiliteten, som 'Åke' gjorde i reportaget Spinnkrocken.

Att spinna loss framhjulen kan man förstås inte göra om vägen lutar brant åt sidan eller om man måste ändra kurs. Men vid en normal omkörning på rak plan väg är det bara ett par korta moment. Större delen av omkörningen bör företas med ordentligt gaspådrag, så att inte framhjulen får större sidgrepp än bakhjulen. Då blir det nämligen sladd.

Det gäller även i vattensamlingar, där bilen snurrar runt om enbart bakhjulen planar (se Sydsvenskan 31jan). Men i saltslask, modd och djupsnö är problemet särskilt påtagligt. Sök här på moddplaning och sladd* för förklaringar.

Sådan fordonsfysik skulle nog ha större värde för trafikantsäkerheten än de självklarheter och vilseledande moralpredikningar som kan fylla upp den utökade körkortsutbildningen
(SvD 29/1: 00:54, 01:30, 14:32, DN 4/2, 29/1, 28/1)
- om den utformas med samma gammalmodiga syn på olycksförlopp som jag kritiserar i andra inlägg mot trafiksäkerhetsledningen vid Vägverket och NTF.

Min bilresa på onsdagens snövägar i Dalarna gav också konkreta påminnelser om hur ABS-funktionen försämrar bromsförmågan i djupsnö. Det tar jag upp i kommande inlägg, som också ska handla om avståndshållning i kökörning på vinterväglag och Vägverkets totala misslyckande med trafikmeddelanden till GPS-navigatorer via TMC (Traffic Message Channel).

Under torsdagen spred sig snöovädret till flera delar av landet.

Uppdatering måndag 4feb:
DN 4feb 10:14; 3feb 21:30, 17:15; 2feb 19:20,
10:43, 9:37; 1feb 21:24, 14:23, 06:19, 00:30.
HD
1feb 00:09.
SvD 4feb 17:19; 3feb 12:44; 2feb
14:12, 12:12, 11:36, 10:39; 31jan 12:27, 09:03.
Sydsvenskan 31jan 13:23, 23:45, 23:47.

Det här kan ju vara relevant även för många som läser om bilar i DN Motor:
4feb 09:46;
18 jan
23:11, 22:14, 15:56, 14:08, 14:06, 00:01;
17jan
08:43; 16jan 12:57, 09:54.
Skoda Fabia Combi 4feb,
Mazda 2 1.3 MZR 21jan,
Renault Laguna 18jan,
Renault Clio / Grand Modus 15 jan,
Saab-succé BMW-flopp 14jan 14:48,
Tuffa tider för biltillverkare 14jan 09:30,
Detroit glömmer säkerheten? 12jan 07:23,
Chevrolet Camaro SS 1968 12jan 07:00,
Saab 9-4X Biopower 13jan 15:50,
Saab 9-4X - utseendet 9jan 13:46,
Subaru Justy 10jan,
Bentley 5jan,
Mercedes GLK 3jan,
Rock utan krock med 50-talsfenor? 22dec,
Chevrolet Corvette ZR1 21dec,
Land Rover LRX 18dec,
Ford Focus 17dec,
Mini-SUV - Crossover 13dec,
Mini Cooper 10dec,
Mazda CX-7 3dec,
Hyfsad aerodynamik men ... 1dec,
Fena på luftkrafter 24nov,
Mercedes C-klass Combi 26nov,
Volvo V70 Flexifuel 23nov,
Cadillac CTS 19nov,
Eldrift framtiden - Tokyomässan 29okt,
Debatt för farlig strömlinjeform 20okt,
Renault Mégane Flexfuel 8sep,
Citroen C4 27aug,
Honda Civic Hybrid 18aug,
Säkerhet kontra miljö? 18jun.

lördag 19 april 2008

Video förklarar prinsens sladd - hög fart inte orsak

Prins Carl Philip Bernadotte sladdade runt och körde av banan på Ring Knutstorp - vid ingången till raksträckan. Det betyder förstås att för hög fart inte var orsaken till lördagens snurr. Då skulle bilen ha gått rakt av banan i kurvan.

Uppdatering: På Pontus Lundahls bild 5 från söndagens tävling ser det bättre ut

Porschen som prinsen har tagit över efter Tony Rickardsson är bakhjulsdriven och mycket motorstark. Det betyder att gaspådrag i slutet av en kurva kan förbruka allt väggrepp för drivningen framåt, så att bakhjulen inte ger några sidkrafter.

För stabiliteten får det samma effekt som när man lättar på bakhjulen med halkriggen Skidcar:

I början av videon ser man hur framhjulen släpps ned, medan bakhjulen fortfarande är upplyfta och har sämre grepp än framhjulen. Det får bilen att reagera på samma sätt som när man drar på inför en raksträcka med bakhjulsdrift.

Videon är från en inspelningsdag för programmet "I polisens kamera" med Artur Ringardt, som sändes av TV4. Jag medverkade också för att förklara funktionen hos tre generationer av antisladd.

Läs mer under uppslagsorden girstabilitet och kursstabilitet (illustrerad) i Nationalencyklopedin. De artiklarna skrev jag med samma underlag som finns på webbsidan
"Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak".

Själv blev jag påkörd av en medtävlare på Ring Knutstorp och voltade två varv med min Saab Sport, som totalkvaddades. Bildserien från den kraschen är några år gammal (från min 21-årsdag :-)

Analyser av liknande krascher fick mig att utfärda en liten varning till prinsen och kungahuset: Porsche voltar av liten knuff. Video. G-tal på Gelleråsbanan.

* Artikelreferenser:
Favoritdominerad STCC-premiär (DN 20april 17:06 - Knutstorp men ej prinsracet)
Prinsen nöjd trots näst sist över mållinjen (HD 20april 17:01 med webb-TV)
Kul för prins som blev näst sist 20april (
HD 14:35) (
SvD 14:44) (Sydsvenskan 15:31)
Noréns fight med överheten (HD 20april 04:00)
Två skåningar trivdes i skuggan (HD 20april 04:00)
Motorprinsen slutade på 25:e plats (HD 19april 19:48)
Alla talar om motorprinsen (SvD 19april 13:39)
Prinsen sladdade av motorbanan 19april (
HD 10:44) (SvD 13:12) (DN 13:42)
Pressad prins vill slippa jumboplatsen (Sydsvenskan 19april 12:42)
Prins Carl Philip kör i kvalet trots avåkningen (HD 19april 11:28)
Prinsen sladdade på Knutstorp (Sydsvenskan 19april 11:08)
Motorprinsen träningsivrig (DN 18april 20:08)
Carl Philip nervös inför helgens tävlingar (HD 18april 19:23 med webb-TV)
Tuff konkurrens för motorprinsen i helgen (HD 18april 17:08 med webb-TV)
En skygg motorprins i speedwaykungens bil (HD 18april 14:48)
Motorprinsen tävlar med speedwaykungens bil (HD 18april 12:13)
BILDSPEL: Motorprinsar förr och nu (HD 17april 15:50)
Motorprins i snöig testkörning (Sydsvenskan 12april 17:41)
Kungen - på motorbanan (SvD 12april 19:51 av Anders Lindblad)
Carl Philip kommer inte att göra bort sig (DN 12april 22:56 av Sven Gustavsson)
Alla blickar på motorprinsen (DN 12april 20:40 av Sven Gustavsson)
Prinsen ser fram emot debuten (DN 27feb 12:35)

fredag 23 november 2007

Trafikskador frizon för avsiktligt våld - okunskap hämmar rättsväsendet

Polis och rättsväsende är proffs på att bekämpa kriminalitet och avsiktligt våld. Men juridiska hårklyverier om oavsiktliga misstag i trafiken tär på den förmågan. Kriminella skrattar gott åt hur resurser och anseende spills på impotenta fartkameror och på domstolsprocesser om irrelevanta detaljer i komplexa olycksförlopp.
Ny text 2008 märkt med röd färg
Som universitetsprofessor, nätverkare, oberoende olycksutredare, tävlings- och testförare har jag sett många exempel på detta. Sök i bloggen högst upp eller till höger och klicka vidare på länkarna.
Du som har tillgång till NE, Nationalencyklopedin, kan börja med mina artiklar där under uppslagsorden trafikolycka och olycksutredning. Fler finns i min publikationslista (sök på Nationalencyklopedin).

Även trafikskador måste förstås hanteras kriminaltekniskt professionellt. Så illa som det är nu med det naturvetenskapliga och fordonstekniska kunnandet befarar jag att trafikskador är en frizon för det avsiktliga våldet.

I stället för att kartlägga det dynamiska händelseförloppet och hur det har utlösts, fokuserar många förundersökningar och domstolsprocesser på om någon förare överträtt den skyltade fartgränsen eller brutit mot någon annan trafikregel. Vilka naturlagar, vilka trafikantåtgärder, vilken fordonsteknik och vilka vägförhållanden som bestämt förloppet - det frågar man inte ens om.

Naturvetenskaplig och kördynamisk kompetens kanske uppfattas som perifert i den nu pågående debatten om organiserad brottslighet. Men hur ska åklagare och polis kunna upptäcka om en krasch är avsiktligt våld, när deras tekniker inte ens inser att fortkörning ensamt knappast kan orsaka dikeskörning på insidan i en kurva.
Ett sådant fall med åtal för fortkörning tog därför rättsväsendets resurser i anspråk helt i onödan för en tid sedan. Genom min medverkan friades föraren och åklagaren avstod från att överklaga.

Polisanmälda gränsfall finns redan som framgår i inlägget "Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep". Och vem vet hur många så kallade trafikolyckor, som egentligen är avsiktligt direkt våld? Eller har utlösts efter medvetna ingrepp i de komplexa tekniska system som moderna fordon utgör?

Asfaltsdjungelns indianer är troligen så okunniga och naiva att de inte uppfattar sitt däckpysande som gängbrottslighet. Men det gör nog den småbarnsförälder som höll på att köra ihjäl sig och sina två barn i baksätet efter att ha fått sladd med lufttömda däck.

Hur ska den kvalificerade kriminaliteten kunna bekämpas, om polisen inte ens rår på däckpysarnas livsfarliga men okvalificerade tilltag? Pengar och arbetstid kan gott tas från inköp och administration av de otidsenliga och miljardslukande fartkamerorna.
De stoppar inga kriminella och räddar inte livet på någon trafikant - annat än i de statistiska illusionernas värld, som några vägverksbroschyrer tycks hämta sina s.k. fakta från.
Däremot torde motorcyklister förr eller senare komma att skadas illa av kamerastolparna, som står obehagligt nära vägbanan.

Referenser i DN:
"Rättegångsskola" på nätet för brottsoffer (Åsa Nilsson Rönnqvist 16/3 2008)
Påkörd tre gånger - stod kvar ändå (TT 31/12 2007)
Huvudledare 23/11
Spetsenhet mot mc-gängen (Lasse Wierup 22/11)
Ask i möte om organiserad brottslighet (Mats Carlbom 22/11)
Åklagaren jobbar vidare (22/11 från TT)
Ask ställer tjänstemännen i frontlinjen (Lasse Wierup 22/11)
Polisen söker två män efter åklagarattack (Olof Wijnbladh 22/11)
Fp ensamt i regeringen om FBI-krav (Mats Carlbom 21/11)
"Unga människor i Sverige begår allt grövre brott" (Länspolismästare Carin Götblad 12/11)

Äldre DN-artiklar (2005)
Samhället famlar inför terrorn på hemmaplan (Lars Wierup 1/10)
Danmark har klarat hotet från mc-gängen (Lasse Wierup 29/9)
Polisen halkar efter i jakten på gängen (Lasse Wierup 28/9)
Gänget har begått 114 grova brott (Lasse Wierup 28/9)
Sex poliser ska hålla koll på Hells Angels och Bandidos (Lasse Wierup 28/9)
Jonas familj blev offer för Bandidos (Lasse Wierup 28/9)
Polisen i Värmland pressad när nazister blir mc-brottslingar (Lasse Wierup 27/9)
Tidning hotades efter att ha skrivit om bombdåd (27/9)
Ligorna har kopplat greppet om Sverige (Lasse Wierup 26/9)

Referenser i SvD:
Misstankar om hedersmord stärkta (Bosse Brink 5/2)
Påkörd tre gånger - stod kvar ändå (TT 31/12)
Rättsstaten slår tillbaka på alla plan (Riksåklagare Fredrik Wersäll 22/11)
Anmälare ger lågt betyg till polisen (Micke Larsson/TT 22/11)
Särskild överåklagare mot brottsgäng (Karl Vicktor Olsson/TT 22/11)
Många frågetecken vid dödsfall på resor (Jessica Balksjö 22/11)
Bottenbetyg till polisen (Stockholm TT 22/11)
Säkerheten för åklagare stärks (Dan Östberg 22/11)
Åklagarskyddet stärks (TT 22/11)
"Vi måste höja säkerheten för åklagare" (Tobias Olsson & Dan Östberg 21/11)
Åklagaren trotsar hoten (Tobias Olsson 21/11)
"Jag är arg och beslutsam" (Alexandra Hernadi 21/11)
Bombdåden borde få Ask på bättre tankar (Ledare - Maria Abrahamsson)
Åklagare utsatt för sprängattentat (Alexandra Hernadi 20/11)
Sydsvenskan
Mordmisstänkta begärs häktade (Joakim Palmkvist) 5/2 18:53
Döda flickans anhöriga nekar (Hanna Rydén och Yvonne Johansson 5/2 15:23)

torsdag 13 december 2007

Så sladdar ledbussar, bilar och släpfordon - video

Många förväxlar olika begrepp och drar förhastade slutsatser om fordons förmåga att svänga och ändra farten. Det framgår av kommentarer till tidigare inlägg om helt andra frågor. Hit hör också att en ledbuss fungerar dynamiskt som en personbil med släpvagn.

Den dynamiska stabiliteten är lite för komplex för att förklara med ord i ett blogginlägg. Men det kanske räcker med videon nedan, som jag fått från mina tidigare kollegor vid VTI - överingenjör Olle Nordström och forskningsingenjör Sven-Åke Lindén.

Husvagnen har tyngdpunkten så långt bak att den blir instabil och pendlar av sig själv redan under den tillåtna maxhastigheten 80km/h. Pendlingarna minskar belastningen på bilens bakhjul samtidigt som de behöver ge extra stora sidkrafter för att hålla emot.


Videons upphovsman: Olle Nordström, tidigare överingenjör vid VTI.
Olle var projektledare. Sven-Åke körde bilen och skötte fältorganisationen lika suveränt som i andra körexperiment där jag var ansvarig - exempelvis vintertesterna i Sälen med 66 sportlovsturister som förare.

För att belysa lite enklare fenomen, återger jag nedan min replikväxling med Klas under inlägget
Köra på gående i 30 okej för Vägverksdirektör som glömt att bilar har varningsblinkers

F1) Klas frågade:
Vet du varför lagen har kommit till om att en släpvagn skall ha dubbdäck när dragbilens däck är dubbade?Iof kan jag tänka mig att olika bromsförmåga på dragbil och släp inte är bra, men varför kvarstår kravet då även på obromsade s.k. EU-släp?


S1) Jag svarade:
Släpvagnar kan röra sig häftigare i sidled vid väjningsmanövrer och behöver då bättre väggrepp än dragfordonet. Det gäller oavsett bromsning.

När dragbilen bromsas minskar belastningen på släpvagnens hjul, så att deras sidgrepp blir sämre.
Släpvagnen kan alltså sladda vid bromsning även om den själv saknar bromsar.
Problemet är egentligen mer komplext, men det kanske räcker som svar.

Fenomenet med upptrappning bakåt av sidorörelserna i ledade fordonskombinationer upptäckte jag på 1970-talet genom datorsimulering av väjningsmanövrer med så kallade långtradare. Se min artikel i Teknisk Tidskrift nr3 1974 eller rapporterna från 1972 och framåt i
publikationslistan.

Här uttryckte jag mig alltför kortfattat. Klas uppfattade nog ordet belastning som liktydigt med statisk belastning och vikt eller massa. Därför (?) drog han slutsatsen att ett tyngre fordon (troligen) har bättre väggrepp än ett lättare.

F2) Klas skrev med en frågande ton att dragbilen:
troligen har lite bättre grepp pga vikten (ett eu-släp får ju max ligga på 750kg på två hjul - om den är maxlastad - halva tiden körs den ju troligen tom och ligger då på ca 200 kg över de två hjulen till skillnad från bilen som troligen ligger på ca 1200-1600 kg på fyra hjul).

S2) På det svarar jag följande
(förenklat till plan, horisontell vägbana och utan hänsyn till luftkrafter el. dyl.)
För att ändra ett fordons hastighet (accelerera det) i längs- eller sidled krävs krafter från vägbanan i proportion till fordonets vikt (massa). Ju större massa desto större kraft behövs.
Om belastningen (normalkraften) på hjulen är fördelad likadant som den statiska viktfördelningen, så innebär ökad vikt även en ökning av däckens förmåga att förmedla horisontella friktionskrafter från vägbanan:

Friktionskraft = Friktionskonstant x Normalkraft

Förmågan till stor sid- och längsacceleration påverkas alltså inte primärt av fordonets vikt.

Men om fordonet bromsas, flyttas belastningen framåt, så att de bakre hjulens belastning minskar - utan att deras behov av sidkraft har minskat. Massan har ju inte flyttat på sig.

Om då bilens bakhjul eller släpvagnens hjul behöver leverera sidkraft för att räta upp eller svänga ekipaget, så kanske normalkraften inte räcker till. Då blir det sladd med fällknivs- eller pendlingstendenser.

Inte kristallklart ?-)
Kolla då min illustrerade artikel under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
Eller ge upp och titta på flera
sladdvideon i YouTube.

fredag 29 februari 2008

Därför sladdar och voltar bilen på videon

Videon i inlägget 6/8 visar en bil som i hög fart först får sladd och sedan blir luftburen så att den voltar. Frågan var då varför bilen, en bakhjulsdriven Mazda RX7, plötsligt blev omöjlig att kontrollera.

Några förslag till svar finns i december- och januarikommentarerna till det nämnda inlägget.
I min kommentar 2008-01-22 21:23 lovade jag svara på frågan.

Med videoinspelningar av mina demonstrationer i TV skulle det nog vara mycket lättare att förstå. Men jag har ännu inte ordnat tillstånd från SVT, Utbildningsradion och TV4 att lägga ut dem på webben bland mina filer i YouTube. Du får väl beställa en föreläsning i slutet sällskap, så är det OK för mig att visa dem - i den mån legobilar och papperssvalor inte räcker till.
Ett annat alternativ är att komplettera med mina försök till förklaringar i Nationalencyklopedin och i olika rapporter. Sök i litteraturlistan.

Två svar kommer här nedan, men de behöver inte i alla detaljer vara de enda förklaringarna till varför en bil rör sig som på videon - som jag lägger in här igen:



Sedan till förklaringen med hjälp av figuren nedan.
Figuren finns också i inlägget 2008-02-08, på webbsidan "Livsfarligt om sidgrepp och däck är bättre fram än bak?" och under uppslagsordet kursstabilitet i Nationalencyklopedin.

kursstabilitet av L Strandberg till Nationalencyklopedin

Enligt Newtons lagar i modern mekanik, farkost- och fordonsdynamik rör sig bilens tyngdpunkt med oförändrad hastighet så länge inga yttre krafter verkar på bilen. Det gäller också vinkelrörelser omkring tyngdpunkten - eller masscentrum, som är en bättre benämning i det här sammanhanget.

Glöm centrifugalkraften, som är förvirrande när man utgår från Newtons lagar. Glöm också den så kallade "levande kraften", som egentligen avser rörelseenergi, inte kraft.

Tänk dig först att bilen färdas i världsrymden utan luft- och tyngdkrafter och är upphängd i sitt masscentrum (tyngdpunkten). När den sen kommer ned på jorden uppstår krafter från vägbanan på hjulen/däcken som gör att bilen kan svänga eller ändra farten.

Mazdan på videon utsätts också för stort luftmotstånd, som minskar farten om inte drivkrafterna på bakhjulen övervinner luftkrafterna. Så länge som summan av dessa yttre längskrafter är framåtriktad, ökar bilen farten.

När det gäller vertikalkrafterna ser det ut (på videon efter 11 sekunder) som om bilen har rejält med luftkrafter nedåt - "downforce". Det handlar troligen om ett rekordförsök där man har monterat extra spoilers och liknande, för att öka de nedåtriktade luftkrafterna, "downforce".


MEN - det finns två men.
Det räcker med ett av dessa men för att förklara kraschförloppet.

1) Bakhjulsdrivna bilar blir instabila när drivkrafterna tar för stor andel av väggreppet.

Mazdan på videon har däck, som gör den stabil på vägen enligt den nedre delen av figuren - så länge inga drivkrafter tar för mycket av väggreppet från bakhjulen. De behöver sidgrepp för att övervinna det girande momentet från framhjulen och vrida tillbaka bilen i färdriktningen.
Men när farten och luftmotståndet ökar måste också drivkrafterna öka - vilket minskar de sidkrafter som bakhjulen kan ge för att rikta bilen rätt efter en liten slumpmässig störning.

Med figurens förenklade beskrivning blir alltså bilen instabil när drivkrafterna har minskat sidkrafterna och deras girmoment från bakhjulen (medurs i figuren), så att det blir mindre än framhjulens (moturs) girmoment.

En mer detaljerad analys måste ta hänsyn till att tyngdpunkten rör sig i en krökt bana. Med Newtons mekanik, differentialekvationer och reglerteori kan man ange vid vilken hastighet som bilen blir instabil.

Denna så kallade kritiska hastighet existerar bara om sidgreppet är större fram än bak. I så fall är den kritiska hastigheten proportionell mot kvadratroten av axelavståndet enligt ekvation (1) i min rapport "Winter braking tests with 66 drivers, different tyres and disconnectable ABS". Den kan laddas ned i PDF från min företagswebb via www.stop.se/test/winter.htm
De testerna gjordes på ett flygfält i norra Dalarna med mindre resurser än i Lapplands testcentra enligt DN 22mars 09:15 (Här avslöjas alla världens bilnyheter och Biltest ny basindustri för Arjeplog) - men med fullständig kontroll över vilka bilar och däck som trafikerade de tre banorna.

2) Bilkarosser är aerodynamiskt instabila i alla tre vridningsriktningarna (gir, roll och tipp).

På farkoster som rör sig relativt luften finns en tänkt punkt, där luftkrafterna angriper. Den punkten kallas ibland för tryckcentrum.
Bilkarosser är instabila som luftfarkoster, därför att tryckcentrum ligger framför tyngdpunkten (T i figuren).
Flygplan har fena för girstabiliteten och stabilisator ('bakvinge') för tippstabiliteten.

Visserligen är luftkrafterna på bilkarossen huvudsakligen bakåtriktade. Men en liten del är riktad åt sidan (pga sidvind och turbulens) och ger ett vridmoment omkring tyngdpunkten, som får bilen att vrida sig (moturs i figuren) medan tyngdpunkten fortsätter rakt fram.

Snedanblåsningen på bilkarossen från fartvinden ökar då den sidoriktade andelen av luftkrafterna, liksom hävarmen för girmomentet från luften. Det gör att en liten slumpmässig girvinkelrörelse förstärks 'av sig själv' och vrider bilen med (höger-)sidan i färdriktningen - om inte bakdäcken ger tillräckligt med återställande sidkrafter. Sidkraftsumman på de fyra hjulen (resultanten F) måste ge ett (medurs) girmoment som är större än (det motursriktade) girmomentet från luftkrafterna (ej utritade i figuren).

När bilen väl har ställt sig på tvären, blir den som ett flygplan utan fena eller stabilisator. Den lyfter från marken och vrids upp-och-ned. På videon lyfter inte bilen ordentligt från marken förrän efter cirka tre kvarts varv.

Det skulle kunna ha skett på samma sätt även om bilen varit framhjulsdriven, men då skulle sidvindsstörningarna behövt vara betydligt större. Drivkrafterna som ska övervinna luftmotståndet gör ju att de girande sidkrafterna på framhjulen blir mindre.

tisdag 11 december 2007

Klimatpolitisk fundamentalism bakom livshotande sabotage mot barnfamilj

Den barnfamilj som fick sladd på sin däckpysta stadsjeep väcker ingen medkänsla eller eftertanke hos anhängare till Asfaltsdjungelns indianer. Deras fördomsfulla kommentarer om människor i stadsjeepar är skrämmande hatiska och ger obehagliga associationer till andra förföljelser i historien.

Det framgår av några kommentarer till inläggen
Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep
Däckpysarna dräper snart egna vänner och ökar avgasutsläppen

Med Nobels fredpris och mästrande utspel à la Al Gore från offentliga personer som stöd kan nu vem som helst ta klimatförändringarna som förevändning för att utse syndabockar bland misshagliga medmänniskor eller företag. Även om vi ännu inte fått några direkta motsvarigheter till häxprocesser eller inkvisitionsdomar, så har redan livsfarligt våld motiverats med klimatpolitiska förevändningar av Asfaltdjungelns indianer. De ger sig tydligen på även mindre bilar av typ crossover.

Detta sker i Sverige, nu år 2007: SvD 20/11, 2/10; DN 11/12, 8/9, 8/9, 8/9, 26/7, 26/7; Sydsvenskan 18/10, 15/10, 25/8; HD 20/11, 2/10, 29/9; ekonominyheterna 20/11; Dagen 21/11

Fundamentalismen bygger på den officiella klimatpolitikens skygglappar mot fenomen i världsrymden och på medias bannbullor mot dem som varnar för att klimatförändringarna faktiskt kan vara orsakade av opåverkbara faktorer utanför meteorologins domäner. Sund vetenskaplig skepsis mot människans förmåga att påverka klimatet framställs i media som skepsis mot att klimatet förändras - trots att alla vet att det sker fortlöpande.

Efter många års eget debatterande om att koldioxidkurvan ligger efter temperaturkurvan fann jag häromveckan äntligen en artikel i Ny Teknik (23/11) som påpekade samma sak. Orsak och verkan tycks alltså vara förväxlade. Till detta finns naturliga förklaringar, som kan omkullkasta det mesta av dagens klimatpolitik och rasera grunden för den fundamentalistiska jakten på koldioxid.

Spara på resurser och fossil energi är givetvis bra - om inte andra verkliga gifter sprids i stället för koldioxid. Men viktigare för människorna i utvecklingsländerna är att vi förbereder oss på klimatförändringarna och inte spiller allt socialt kapital på att försöka stoppa dem.

Läs mer i andra inlägg här om klimatpolitik, via länkarna hos Global Warding och exempelvis i
... SvD 17/12
22:00, 16/12 09:41, 15/12 13:49, 08:22, 07:35, 04:32, 14/12 22:24, 08:16, 07:02, 13/12 21:30, 21:23, 20:36, 13:10, 12:35, 10:54, 12/12 16:05, 12:48, 09:53, 08:43, 06:30, 05:17, 11/12 21:25, 21:21, 17:38, 09:36, 10/12 07:24, 06:56 (Christofer Fjellner på Brännpunkt), 9/12 15:07, 7/12 08:31, 29/11 07:21, 25/11 16:21;
... Sydsvenskan
14/12, 12/12, 6/12, 3/12, 30/11;
... HD
13/12, 12/12, 6/12, 3/12, 3/12;
... Dagen
18/12a, 18/12b

torsdag 3 april 2008

Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video

Dagens rapport från Statens haverikommision tyder på att man återigen blundar för ett problem med bakaxelkonstruktionen hos olycksbussarna i Rasbo. Samma känslighet för halka finns hos flera av bussarna som varit inblandade i svåra olyckor på vinterväglag de senaste åren.

För några timmar sedan publicerade DN (Anders Hellberg) och SvD (TT) en artikel om rapporten . Ny Teknik fortsatte med detaljer om tekniska brister, men inget om bakaxelkonstruktionens halkkänslighet.

På grund av ett brådskande uppdrag hinner jag inte nu göra mer än att kolla innehållsförteckningen och snabbt ögna igenom några delar av SHK-rapporten RO 2008:1. På sid.10 beskrivs bakaxelkonstruktionen*. Där framgår att enbart den främre av de två bakaxlarna är drivande på båda olycksbussarna.

Den bakersta axeln minskar belastningen på drivaxeln och försämrar förmågan att motorbromsa utan sladd. Vad jag kan se i rapporten så har detta problem inte behandlats, trots att förarutbildare på halkbanor känner till det. Det har jag erfarit under åtskilliga diskussioner med lärarna vid Trafikcenter och provkörning på deras halkbana nära Örebro, den s.k. Ytongbanan:

Videon nedan är från en sådan test. Den och problemet beskrev jag mer detaljerat i inlägget Bussars sladdrisk mörkas av myndigheter



Den här typen av fordonsdynamiska problem är det inte så många som arbetar med i den vetenskapliga samfälligheten, åtminstone inte i Sverige. Såvitt jag vet finns ingen av dem med bland de personer som har medverkat i utredningen enligt rapportens sid5-6. Det förefaller alltså som om även Statens haverikommission har skäl att begrunda sentensen

"To be conscious that you are ignorant is a great step to knowledge" (Disraeli)

Mer info:
... via länkar i det tidigare inlägget om bussars sladdrisk
*Passagerarbuss välte på E 6 SVT 21mars 16:15
(foto visar den luriga bakvagnskonstruktionen)

... om rättegången, haverirapporten och olyckan
i UNT: 28april, 10april, 3april
i SvD: 28april
14:20 08:56, 11april, 3april
i HD: 3april
i NyTeknik: 4april
i DN: 28april 14:06 med förhastad slutsats "styrde kvinnan ut bussen", 11april 17:13, 10april 15:24 12:08, 3april;
2007:
24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.

tisdag 26 februari 2008

Testmetod för antisladd skrotad av Vägverket

I dag* ondgör sig Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör över två nya pickuper som saknar antisladd. Men han har själv ansvar för att Bilprovningen inte kan kontrollera den antisladdfunktion, som även äldre fordon ska ha inbyggd i bromssystemet.
*) DN 10:09, SvD 10:20

En metod för kontrollbesiktning av bromskraftfördelningen mellan fram- och bakhjul utvecklades vid Bilprovningen i Linköping och avrapporterades av mig till Vägverket 1996. Vi testade flera tusen fordon och fann att nästan hälften av pickuperna (lätta lastbilar) var sladdningsbenägna. Men problemet ignorerades av Vägverket och utrustningen är nu skrotad.
Mer info på debattsidan i SvD Brännpunkt: Vägverket vilseleder bilister.

I en dödsolycka som jag ombads utreda förra året sladdade en pickup vid bromsning på det sätt som jag hade varnat för i den nämnda rapporten 1996 (nr 143 i litteraturlistan). Men haveriutredarna vid Vägverket tycks inte ha känt till detta problem, och föraren i den mötande bilen åtalades.

Sådan kunskap tycks ha låg prioritet vid Vägverket, och de som ägnar sig åt så kallade djupstudier av dödsolyckor får inte det stöd de behöver från ledningen.
Sök här på Vägverket för att läsa om andra märkliga prioriteringar som görs av svenska statens trafiksäkerhetsledning.

FAKTA om antisladd
Den funktionen i hydrauliskt bromsade bilar har utvecklats i fyra steg:

  1. Först reglerades bromskraftfördelningen, så att inte bakhjulen utnyttjar en större andel av väggreppet för bromsning jämfört med framhjulen. Det skulle annars få samma effekt som när man gör en handbromssväng.
  2. Sedan kom de låsningsfria ABS-bromsarna, som ska vara programmerade så att sladd inte uppkommer enbart på grund av att föraren trampar hårt på bromspedalen.
  3. Bakhjulsdrivna bilar fick ungefär samtidigt antispinnreglering av drivhjulen. Dessvärre ställde marknaden krav på att även framhjulsdrivna bilar skulle ha antispinn. Men det försämrar stabiliteten på samma sätt som frikoppling gör i början av en bakvagnssladd - innan föraren hunnit styra emot. Se min artikel kursstabilitet i Nationalencyklopedin.
  4. I det vi nu kallar antisladdsystem kan varje hjul bromsas separat av bilens dator, så att ett girande vridmoment uppstår omkring en vertikal genom fordonets tyngdpunkt.
    Datorn får information
    a) om hjulrotationen från ABS-sensorerna,
    b) om bilens girhastighet från ett så kallat rategyro och
    c) om rattvinkeln.
    Datorns signaler till hjulens bromsventiler fixar sedan så att däcken får både sidkrafter och bromskrafter från vägbanan, som vrider bilen åt det håll som föraren har beställt via ratten.
Hur ska moderna bilars komplexa antisladdsystem av fjärde generationen kunna provas, när Vägverksledningen inte ens bryr sig om den förhållandevis enkla första generationen?

Här blir min förvåning inte mindre av att Vägverkets ledning står bakom den delvis osakliga kampanjen mot dubbdäck. Antisladdsystemen och ABS-bromsarna blir chanslösa, om inte däcken har tillräckligt grepp. Se gårdagens krockvideo.

Artiklar vars läsare kan beröras av detta inlägg:
SvD 26feb 10:20 Uselt krockbetyg för två pickuper
DN 26feb 10:14 BMW X3 2.0d provkörd
DN 26feb 10:09 Katastrof i krocktest för pickuper (DN men ej VV varnar för att jämföra viktsklasser)
DN 26feb 09:26 Nyvunnen frihet på fyra hjul
DN 26feb 08:54 "Bilen är en del av vårt varumärke" (IT-hantverkarna)
DN 26feb 08:47 Företagen i kö för gröna bilar
DN 25feb 13:29 Jeep Patriot 2,0 L CRD provkörd
DN 25feb 13:09 Jeep Wrangler Unlimited Sahara 2,8 provkörd
DN 25feb 12:41 Nissan Qashqai 2.0 4x4 CVT provkörd
DN 25feb 09:30 Kinesisk bil kollapsade i krocktest
DN 24feb 23:44 Dubbdäck orsakar 25 dödsfall (Avgaser tar flera liv och levnadsår)
DN 23feb 15:39 Volvo XC60 vill bli säkraste stadsjeepen
DN 23feb 15:36 Kompakta suvar hetast i branschen VW Tiguan TDI 140
DN 23feb
12:08 Bilarna kan inte bära hela bördan
SvD 23feb 13:13 Röjningen pågår efter ovädret
SvD 23feb 11:36 Tågresenärer strandsatta
SvD 22feb 17:39 Trafikkaos i Västsverige
SvD 21feb 18:47 Alla vägar bär till fjällen
DN 21feb 16:18 Få bilar både säkra och miljövänliga
DN 21feb 13:48 VW Tiguan populär i Tyskland
DN 20feb 13:54 Första bilden på Volvo XC60
DN 20feb 11:22 Ny Audi A4 Avant
DN 19feb 11:30 Suzuki Splash DDiS Komfort
SvD 22jan 23:21 Landsting satsar på odubbat (ambulanser blir farliga)
DN 20nov 10:47 Dubbade vinterdäck är säkrast
DN 13sep 22:58 Avgift på dubbdäck planeras

tisdag 27 maj 2008

Här kan vajerräcken öka dödsrisken



Eftersom min blogg är spärrad för Vägverkets personal, hoppas jag att fotot når fram via andra kanaler och avskräcker ansvariga från att upprepa liknande tokigheter.

Här tvingar vajerräckena ihop fordon med motsatta körriktningar. Wireräcken skulle väl förhindra mötesolyckor, inte öka risken för såna livsfarliga krockar?

På bilden var 'flipperspelet sladdlöst', men hur blir det vid halka?
Utförligare resonemang i kommentar nr.2.

Stolparnas upphängningskrokar är inte heller nådiga mot motorcyklister som kommit ur kurs.

lördag 15 mars 2008

Staying alive med tryck i Pirelli

Charlotte Perrelli tappade inte trycket i kväll. Se till så att lufttrycket är högt även i däcken på bilen du åker i - oavsett om fabrikatet är Pirelli eller något annat. Många har kraschat och omkommit med urpysta däck.

I torsdagens rättegång tvingades jag som sakkkunnig lyssna på hur ett försäkringsbolag ignorerade detta problem. Det dödade nästan en av deras kunder, när bilen på bilden fick sladd, hamnade på taket i ett vattenfyllt dike och började brinna.


Asfaltsdjungelns indianer har nog inte heller förstått att de ägnar sig åt dråp- eller mordförsök, när de släpper luften ur däck på vissa bilar - utan att veta om ägaren upptäcker tilltaget innan hon kör iväg. Läs tvåbarnsmammans kommentar till inlägget
Däckpysare nära mörda barnfamilj i stadsjeep

Lurades du hit av rubriken? Sorry, men kom tillbaka när du tittat färdigt på inslagen från och om melodifestivalen. Kolla då länkarna i den här bloggens inlägg om däck. Det kan rädda dig från helt onödiga trafikskador.

Då kan du börja med torsdagsinlägget om mitt sakkunniguppdrag:
Olycksdrabbad bilägare kämpar mot försäkringsbolag i domstol
... och den första kommentaren där den olycksdrabbade bilägaren skrev så här:
"Lennart, du vet mycket som många önskar att dom hade en aning om innan dom ens visste att dom behövde veta det."

Perrelli, inte Pirelli, och melodifestivalen kan du läsa mer om i
DN i dag 23:20, 22:20, 22:11,
16:58, 14:30, 14:13
14mars
22:03, 21:06, 18:43, 13:58, 10:28
Sydsvenskan i dag
21:45, 21:44
SvD i dag 23:05, 22:42, 22:16, 22:08, blogg, 20:10, 10:22, 09:40

Här finns det förra inlägget (nr.1) om denna olycka och följande rättsprocess.