Varken NTF eller Vägverkets ledning tycks ta allvarligt på de komplexa problem som ligger bakom den senaste tidens svåra bussolyckor.
Bussars vinterdäck och förarkompetens för styrbarhet och stabilitet på halka, speciellt vid stark sidvind - det bekymrar Statens Haverikommission.
Krockskyddet från sidan är en annan märklig brist hos en fordonstyp som transporterar tiotals människor ungefär en meter från framrusande långtradare med ännu större och mer komplexa körsäkerhetsproblem.
Men det bryr sig inte Vägverket om - enligt kommentaren 2008-01-04 10:26 (från haverikommissionens teknikansvarige, Dan Åkerman) till inlägget 3jan "Därför är bussar farliga vid halka".
Se också "Video på sladdande och flygande bussar"
NTF fortsätter i samma anda att mässa om självklarheter som bälten, alkolås, fart- och vilotidsbestämmelser i sin senaste busskampanj enligt SvD.
Fler inlägg i ämnet via sökord "bussar"
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen ntf. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen ntf. Sortera efter datum Visa alla inlägg
söndag 13 januari 2008
lördag 22 december 2007
Syndabocksjakt går före bilistsamverkan med GPS-navigatorer och riskkunskaper
Säkerhetsfunktioner för GPS-navigatorer och mobiltelefoni kommer i bakvatten när Vägverket och NTF spenderar resurser på övervakning. Det bakomliggande syndabocksresonemanget förolämpar olycksdrabbade människor.
Citaten nedan avslöjar ett förlegat synsätt på olyckors uppkomst och en misstro mot individens vilja att påverka sin säkerhet med egna prioriteringar och situationsrelevanta kunskaper
- så som enligt DN-artiklarna 22dec 00:00, 20dec 15:25, 19dec 18:13 (jfr 17dec 22:48 och NyTeknik), 18dec 17:33,
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
"alkohol, fortkörning och slarv med bältet" (DN 21dec 23:58)
"berusade eller bakfulla bilister" ...
... "unga killar som kör ihjäl sig och andra" (DN 19dec 12:38)
"Vi har krävt alldeles för lite av bilisterna" (DN 11dec 08:16)
"Håller du hastigheten som skyltats minskar antalet olyckor och döda"
(SvD 10dec 06:17)
Vägverket lägger här resurser på att övervaka de skyltade fartgränserna med privatägda GPS-navigatorer - innan de säkerställt uppdateringen av kartorna och rättat till sitt eget schabbel med TMC-funktionen.
"chansen att överleva en påkörning ökar" (DN 10dec 10:47)
"invand kultur" (DN 9dec 23:30)
Läs mer i inlägg om övergångsställen
"Sjuka borde mista sitt körkort" Vägverket kritiserar läkarkåren
(DN 28nov 12:06)
"Om yrkestrafiken höll fartgränserna skulle minst 25 liv kunna räddas"
(DN 28nov 12:34)
alla ska hålla hastigheten, köra nyktra och använda bälten
(Vägverket 26nov)
"man kör onykter eller alldeles för fort"
(SvD 19nov 08:33)
"förarna kör påverkade"
(DN 9apr om påsktrafiken)
"Kvinnor kör mycket säkrare än män"
(DN 19dec 2004)
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
En del kommentarer till mina inlägg på den här bloggen vittnar om att många personer har anammat den ovan nämnda uppfattningen - att olyckor bara är enkla brott mot trafikreglerna. Många specialister vet bättre, även hos Vägverket och NTF. Men de verkar inte få komma till tals.
Citaten nedan avslöjar ett förlegat synsätt på olyckors uppkomst och en misstro mot individens vilja att påverka sin säkerhet med egna prioriteringar och situationsrelevanta kunskaper
- så som enligt DN-artiklarna 22dec 00:00, 20dec 15:25, 19dec 18:13 (jfr 17dec 22:48 och NyTeknik), 18dec 17:33,
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
"alkohol, fortkörning och slarv med bältet" (DN 21dec 23:58)
"berusade eller bakfulla bilister" ...
... "unga killar som kör ihjäl sig och andra" (DN 19dec 12:38)
"Vi har krävt alldeles för lite av bilisterna" (DN 11dec 08:16)
"Håller du hastigheten som skyltats minskar antalet olyckor och döda"
(SvD 10dec 06:17)
Vägverket lägger här resurser på att övervaka de skyltade fartgränserna med privatägda GPS-navigatorer - innan de säkerställt uppdateringen av kartorna och rättat till sitt eget schabbel med TMC-funktionen.
"chansen att överleva en påkörning ökar" (DN 10dec 10:47)
"invand kultur" (DN 9dec 23:30)
Läs mer i inlägg om övergångsställen
"Sjuka borde mista sitt körkort" Vägverket kritiserar läkarkåren
(DN 28nov 12:06)
"Om yrkestrafiken höll fartgränserna skulle minst 25 liv kunna räddas"
(DN 28nov 12:34)
alla ska hålla hastigheten, köra nyktra och använda bälten
(Vägverket 26nov)
"man kör onykter eller alldeles för fort"
(SvD 19nov 08:33)
"förarna kör påverkade"
(DN 9apr om påsktrafiken)
"Kvinnor kör mycket säkrare än män"
(DN 19dec 2004)
"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""
En del kommentarer till mina inlägg på den här bloggen vittnar om att många personer har anammat den ovan nämnda uppfattningen - att olyckor bara är enkla brott mot trafikreglerna. Många specialister vet bättre, även hos Vägverket och NTF. Men de verkar inte få komma till tals.
lördag 11 augusti 2007
Förlegad människosyn leder Vägverkets och NTFs trafiksäkerhetsarbete
Alla olyckor har flera orsaker. Det ignorerar ledningen för Vägverket och trafiksäkerhetsföreningen NTF. De vill pracka på oss fler dyra storebrorsåtgärder, som militärflyg och arbetarskydd övergav för ett halvsekel sedan.
I dagens DN avslöjar NTFs mediechef och Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör sin förlegade människosyn och okunnighet om effektiv olycksprevention.
Thomas Carlson vid NTF hävdar att "trafikolyckor nästan alltid beror på mänskliga felbeteenden". Han glömmer exempelvis att moderna bilar tolererar 'felbeteenden' hos föraren, som skulle leda till katastrof i äldre modeller.
Vägverkets Claes Tingvall försäkrar att "efter årsskiftet kommer säkerheten att förbättras konkret. Då får vi möjlighet att sänka hastighetsgränserna till 80 på utsatta vägavsnitt." Han har anammat den övertro på situationsblinda fartgränser och syndabocksriktad kameraövervakning, som några likasinnade företrädare förfäktade tills i början av 1990-talet. Läs mer på DN Debatt 1989.
Sedan mitten på 1900-talet har militärflyg och arbetarskydd systematiskt ökat kunskaperna om hur små avvikelser utvecklas till personskadande olycksförlopp.
Skuldbefriad tillbudsrapportering och analys har väglett den tekniska och pedagogiska utvecklingen.
Med samma utgångspunkt har fordonsindustrin och säkerhetsmedvetna bilköpare minskat trafikskaderisken i de flesta länder.
Vägverkets och NTFs specialister på fältet bidrar också med utmärkta vägbyggen och praktiska säkerhetsåtgärder, som den enskilde trafikanten har nytta av.
Men den högsta ledningen för det skattefinansierade trafiksäkerhetsarbetet agerar med ett överhetsperspektiv och med moralistiska argument, som låter påskina att olyckor är avsiktliga. En annan aspekt på vägverksledningens förevändningar för att spendera miljarder på fartkameror kommenteras i dagens DN - på ledarplats.
Fler blogginlägg i ämnet:
Krockvideo mot myndigheternas mc-identifiering med fartkameror (4/8)
Du kan avslöja bluff med fartkameror (2/8)
Föråldrad syn på olycksförlopp hos trafiksäkerhetsdirektören (29/7)
Väganslag förbrukas på fartkameror (26/7)
Fartkamerasatsning bygger på vetenskaplig bluff (23/7)
Bluff om fartkameror på väg att avslöjas? (26/6)
Andra bloggar om: olyckor, orsaker, trafik, säkerhet, fart, övervakning, bilar, ansvar, moralism, storebror
Intressant?
I dagens DN avslöjar NTFs mediechef och Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör sin förlegade människosyn och okunnighet om effektiv olycksprevention.
Thomas Carlson vid NTF hävdar att "trafikolyckor nästan alltid beror på mänskliga felbeteenden". Han glömmer exempelvis att moderna bilar tolererar 'felbeteenden' hos föraren, som skulle leda till katastrof i äldre modeller.
Vägverkets Claes Tingvall försäkrar att "efter årsskiftet kommer säkerheten att förbättras konkret. Då får vi möjlighet att sänka hastighetsgränserna till 80 på utsatta vägavsnitt." Han har anammat den övertro på situationsblinda fartgränser och syndabocksriktad kameraövervakning, som några likasinnade företrädare förfäktade tills i början av 1990-talet. Läs mer på DN Debatt 1989.
Sedan mitten på 1900-talet har militärflyg och arbetarskydd systematiskt ökat kunskaperna om hur små avvikelser utvecklas till personskadande olycksförlopp.
Skuldbefriad tillbudsrapportering och analys har väglett den tekniska och pedagogiska utvecklingen.
Med samma utgångspunkt har fordonsindustrin och säkerhetsmedvetna bilköpare minskat trafikskaderisken i de flesta länder.
Vägverkets och NTFs specialister på fältet bidrar också med utmärkta vägbyggen och praktiska säkerhetsåtgärder, som den enskilde trafikanten har nytta av.
Men den högsta ledningen för det skattefinansierade trafiksäkerhetsarbetet agerar med ett överhetsperspektiv och med moralistiska argument, som låter påskina att olyckor är avsiktliga. En annan aspekt på vägverksledningens förevändningar för att spendera miljarder på fartkameror kommenteras i dagens DN - på ledarplats.
Fler blogginlägg i ämnet:
Krockvideo mot myndigheternas mc-identifiering med fartkameror (4/8)
Du kan avslöja bluff med fartkameror (2/8)
Föråldrad syn på olycksförlopp hos trafiksäkerhetsdirektören (29/7)
Väganslag förbrukas på fartkameror (26/7)
Fartkamerasatsning bygger på vetenskaplig bluff (23/7)
Bluff om fartkameror på väg att avslöjas? (26/6)
Andra bloggar om: olyckor, orsaker, trafik, säkerhet, fart, övervakning, bilar, ansvar, moralism, storebror
Intressant?
torsdag 28 juni 2007
Fakta mörkas i kampanj för alkolås
Alkohol orsakar fyra av tio dödsolyckor i trafiken. Så kan man tolka dagens referat på sid 109 i Text-TV av en studie från Vägverket. Då tror man kanske också att alkolås i alla bilar skulle minska trafikdöden med uppemot fyrtio procent. Dessvärre är det inte så enkelt.
Trots att ingen rapport finns om studien, tar trafiksäkerhetsföreningen NTF siffrorna som motiv för att alkolås ska bli obligatoriska. Det framgår av en artikel i Svenska Dagbladet för två veckor sedan. Där menar även Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, Claes Tingvall, att alkolås behövs.
En alkoholmissbrukande kvinna, som också intervjuas i artikeln, är inte lika övertygad om alkolåsens effektivitet, som tjänstemännen från NTF och Vägverket.
För yrkestrafiken finns flera motiv för alkolås. Det är svårt att fuska och fordonen körs långa sträckor - till fördel för kostnadseffektiviteten.
Däremot kan det bli direkt kontraproduktivt att satsa mångmiljardbelopp på alkolås även i alla privatbilar.
Jag förespråkar absolut inte någon drogliberalism i trafiken. Men de nu presenterade siffrorna förefaller ingå i en kampanj som mörkar livsviktiga invändningar mot obligatoriska alkolås. Exempelvis följande.
- Moralisk: Körbara bilar kan rädda liv, även om ingen förare har mindre promillehalt än 0,2
- Vetenskaplig: Vi får inte veta hur mycket det typiska promilletalet översteg 0,2 i studien
- Praktisk: Notoriska rattfyllerister lurar systemet
- Nationalekonomisk: Satsningen stjäl resurser från effektivare åtgärder för liv och hälsa
- Pedagogisk: Alla olyckor har flera orsaker
Att fotgängare också ingår bland de alkoholpåverkade personerna i studien fick jag reda på när jag ringde Vägverket Konsult. På en webbsida hade jag upptäckt att studiens uppdragsledare var färdsäkerhetsingenjör Johan Strandroth. Han gjorde tidigare sitt examensarbete i civilingenjörsprogrammet vid Linköpings universitet med mig som examinator.
- En stor andel av de berusade personerna hade så mycket alkohol i blodet att du och jag skulle vara helt utslagna med samma promillehalt, förklarar Johan i samtalet och betonar att han gärna vill få uppdraget utökat.
- Bland annat borde statistik över promillehalterna ingå i studien, och framför allt behövs tid för ordentlig rapportering så att studien kan granskas vetenskapligt innan några åtgärder påbörjas. Säger Johan innan vi börjar prata om semester och andra trevligheter.
Låt mig få återkomma senare om mina invändningar ovan - framför allt den pedagogiska.
Du kan få en föraning via det fetstilta stycket om Svartmålaolyckan i slutet av mitt första inlägg på bloggen 'Bildrullen'.
Du som har tillgång till Nationalencyklopedin kan också kolla under uppslagsorden trafikolycka (underrubrik Olycksrisker) och olycka, som jag skrev för drygt tio år sedan.
måndag 3 september 2007
Förnuftigt, farligt och fegt om alkolås
Vi som kan bli akut sjuka på landsbygden eller utsättas för berusade bilkapare kan dra en lättnadens suck. Alkolås i alla personbilar ratas nämligen av infrastrukturministern.
Dessutom har Volvo nu tagit fram ett högteknologiskt alkolås med engångsnyckel för nödsituationer.
Båda nyheterna presenterades i dag, tredje september 2007, när högertrafiken firar 40-årsjubileum. Det framgick också i media att andelen svenskar som säger sig vilja betala för alkolås i sin bil nu har sjunkit till 35 procent från 79 procent år 2003.
Farligt
Bilen är faktiskt en livräddare i många nödsituationer. Men om den inte startar, så gäller det att akuta sjukdomar och skador uppkommer enbart där vårdsresurser finns på nära håll. Rigida alkolås i alla bilar blir annars en farlig black om foten, så länge tillgängliga förare råkar överskrida spärrgränsen.
Obligatoriska alkolås i alla bilar ökar också risken för att bilkapningar blir både flera och farligare när nyktra personer måste tas med som 'nycklar'.
Förnuftigt
Problemet med nödsituationer har Volvo löst med en förbikopplingsfunktion i sitt alkolås, som tagits fram för yrkesfordon och tjänstebilar [DN 3/9].
Så här ser det ut när man blåser: [E24 3/9]
Infrastrukturminister Åsa Torstensson vill fokusera på dem som dömts för rattfylleri och kräva att de använder alkolås för att få tillbaka sina körkort [DN 3/9, 11/5, SvD 14/4].
Svårigheterna med att allmängiltig lagstiftning här kan sila mygg och svälja kameler påtalas också vid näringsdepartementet [SvD 30-31/7].
Fegt
Kraven på alkolås framförs ibland som någon slags patentmedicin mot olyckor av dem som tycks utgå från att två tiondels promille är farligare än alla andra riskfaktorer [SvD 22/6].
Det borde bemötas offentligt av trafiksäkerhetsansvariga tjänstemän med statistik över alkoholhalterna hos trafikdödade personer. Men då skulle kanske misslyckandet med årets etappmål för nollvisionen falla tillbaka på dem själva eller deras överordnade [SvD 1/8].
Forskning?
Alkohol och droger hos föraren samverkar synergistiskt (1+1>2) med riskfaktorer i fordon och trafikmiljö, som hotar alla trafikanter. Att identifiera och åtgärda dem tekniskt eller pedagogiskt borde vara lika självklart som att forska om sjukdomsrisker och profylax inom medicinen.
Stöttar Vägverkets trafiksäkerhetsledning sina tjänstemän och uppdragstagare med en sådan trafikanthjälpande strategi?
Det verkar inte så när man jämför trafiksäkerhetsdirektörens vurm för alkolås, "övervakning och markeringar från samhället" med en före detta missbrukares verklighetsbeskrivning [SvD 15/6].
Oviljan att ta bladet från munnen om synergieffekterna tycks finnas hos de forskarutbildade trafiksäkerhetscheferna vid Vägverket och NTF, Claes Tingvall och Nils-Petter Gregersen. I SvD 8/6 ger de båda intrycket att riskfaktorerna bakom "rattfylleriolyckor" inte har något gemensamt med dem som bidrar till "alla andra olyckstyper".
Till sist ett viktigt OBS!
Den som ifrågasätter effektiviteten hos åtgärder mot rattfylleri missuppfattas ibland som försvarare åt berusade förare. Men jag förespråkar absolut inte någon drogliberalism i trafiken. För mig har rattfylleri blivit motbjudande på flera sätt när jag har bistått människor som drabbats av trafikolyckor med alkoholpåverkade förare.
Läs mer i tidigare inlägg:
Fakta mörkas i kampanj om alkolås 28/6
Föråldrad syn på olycksförlopp hos trafiksäkerhetsdirektören 29/7
Fyrhjulingars kördynamik blir inte bättre med vägverkschefens alkolås 22/7
Andra bloggar om: alkohol, trafik, säkerhet, alkolås, bilar, olyckor, risk, storebror, mörkläggning
Intressant?
Dessutom har Volvo nu tagit fram ett högteknologiskt alkolås med engångsnyckel för nödsituationer.
Båda nyheterna presenterades i dag, tredje september 2007, när högertrafiken firar 40-årsjubileum. Det framgick också i media att andelen svenskar som säger sig vilja betala för alkolås i sin bil nu har sjunkit till 35 procent från 79 procent år 2003.
Farligt
Bilen är faktiskt en livräddare i många nödsituationer. Men om den inte startar, så gäller det att akuta sjukdomar och skador uppkommer enbart där vårdsresurser finns på nära håll. Rigida alkolås i alla bilar blir annars en farlig black om foten, så länge tillgängliga förare råkar överskrida spärrgränsen.
Obligatoriska alkolås i alla bilar ökar också risken för att bilkapningar blir både flera och farligare när nyktra personer måste tas med som 'nycklar'.
Förnuftigt
Problemet med nödsituationer har Volvo löst med en förbikopplingsfunktion i sitt alkolås, som tagits fram för yrkesfordon och tjänstebilar [DN 3/9].
Så här ser det ut när man blåser: [E24 3/9]
Infrastrukturminister Åsa Torstensson vill fokusera på dem som dömts för rattfylleri och kräva att de använder alkolås för att få tillbaka sina körkort [DN 3/9, 11/5, SvD 14/4].
Svårigheterna med att allmängiltig lagstiftning här kan sila mygg och svälja kameler påtalas också vid näringsdepartementet [SvD 30-31/7].
Fegt
Kraven på alkolås framförs ibland som någon slags patentmedicin mot olyckor av dem som tycks utgå från att två tiondels promille är farligare än alla andra riskfaktorer [SvD 22/6].
Det borde bemötas offentligt av trafiksäkerhetsansvariga tjänstemän med statistik över alkoholhalterna hos trafikdödade personer. Men då skulle kanske misslyckandet med årets etappmål för nollvisionen falla tillbaka på dem själva eller deras överordnade [SvD 1/8].
En ofärdig artikel - publicerad av misstag? - på DN.se 8/6 innehåller anmärkningsvärda fakta och uttalanden. De tyder på att alkolåsning vid 0,2 promille för alla bilar vore som att skjuta mygg med kanon:
"De flesta ligger högre -0,5 eller 0,8".
Man kan fråga sig om journalisten i fråga hade intervjuat någon kunnig tjänsteman vid Vägverket.
Men (var) finns den färdiga artikeln?
Har den stoppats?
Varför, i så fall?
Forskning?
Alkohol och droger hos föraren samverkar synergistiskt (1+1>2) med riskfaktorer i fordon och trafikmiljö, som hotar alla trafikanter. Att identifiera och åtgärda dem tekniskt eller pedagogiskt borde vara lika självklart som att forska om sjukdomsrisker och profylax inom medicinen.
Stöttar Vägverkets trafiksäkerhetsledning sina tjänstemän och uppdragstagare med en sådan trafikanthjälpande strategi?
Det verkar inte så när man jämför trafiksäkerhetsdirektörens vurm för alkolås, "övervakning och markeringar från samhället" med en före detta missbrukares verklighetsbeskrivning [SvD 15/6].
Oviljan att ta bladet från munnen om synergieffekterna tycks finnas hos de forskarutbildade trafiksäkerhetscheferna vid Vägverket och NTF, Claes Tingvall och Nils-Petter Gregersen. I SvD 8/6 ger de båda intrycket att riskfaktorerna bakom "rattfylleriolyckor" inte har något gemensamt med dem som bidrar till "alla andra olyckstyper".
Till sist ett viktigt OBS!
Den som ifrågasätter effektiviteten hos åtgärder mot rattfylleri missuppfattas ibland som försvarare åt berusade förare. Men jag förespråkar absolut inte någon drogliberalism i trafiken. För mig har rattfylleri blivit motbjudande på flera sätt när jag har bistått människor som drabbats av trafikolyckor med alkoholpåverkade förare.
Läs mer i tidigare inlägg:
Fakta mörkas i kampanj om alkolås 28/6
Föråldrad syn på olycksförlopp hos trafiksäkerhetsdirektören 29/7
Fyrhjulingars kördynamik blir inte bättre med vägverkschefens alkolås 22/7
Andra bloggar om: alkohol, trafik, säkerhet, alkolås, bilar, olyckor, risk, storebror, mörkläggning
Intressant?
fredag 8 februari 2008
Varför gasa i modden med framhjulsdrift? 75 bil- och rallylänkar
Med framhjulsdrift kan man gasa sig ur bakvagnssladdar. Det vet rally- och tävlingsförare. Men Vägverket och NTF ger motsatta råd till förare på allmän väg. Där heter det att man ska köra försiktigt i snösträngarna. Det kan bli livsfarligt om bilen är framhjulsdriven.
Lika illa är det att koppla ur innan man styrt emot sladden - om inte bilen är bakhjulsdriven.
Varför? Jo, det beror på att ett drivande hjul har sämre sidgrepp än ett frirullande hjul. Och precis som vindflöjlar så är bilen riktningsstabil om sidgreppet är bättre bak än fram.
Under 1950-talet kom man på att det blev lättare att stabilisera bilen om man kopplade ur (drivningen på bakhjulen), samtidigt som man minskade de girande sidkrafterna på framhjulen genom att styra i deras rullriktning.
Men sedan dess har större delen av bilparken övergått från bak- till framhjulsdrift.
Det här förklarade jag med figuren nedan, som redaktionen för Nationalencyklopedin har snyggat till under uppslagsordet kursstabilitet.
Se också andra inlägg med sökord sladd* eller välj lämplig etikett i högermarginalen.
Lika illa är det att koppla ur innan man styrt emot sladden - om inte bilen är bakhjulsdriven.
Varför? Jo, det beror på att ett drivande hjul har sämre sidgrepp än ett frirullande hjul. Och precis som vindflöjlar så är bilen riktningsstabil om sidgreppet är bättre bak än fram.
Under 1950-talet kom man på att det blev lättare att stabilisera bilen om man kopplade ur (drivningen på bakhjulen), samtidigt som man minskade de girande sidkrafterna på framhjulen genom att styra i deras rullriktning.
Men sedan dess har större delen av bilparken övergått från bak- till framhjulsdrift.
Det här förklarade jag med figuren nedan, som redaktionen för Nationalencyklopedin har snyggat till under uppslagsordet kursstabilitet.
Se också andra inlägg med sökord sladd* eller välj lämplig etikett i högermarginalen.
Bilrullen - artiklar om olika sorters bilar
Lexus RX hybrid populärast 8feb,
Chevy Traverse 8feb,
Renault Laguna snyggast? 8feb,
Land Rover G4 Challenge 8feb,
Sportlov i alperna 8feb,
Underkända vägar 7feb,
Biobränsle klimatfara 7feb,
Hummer H3T 7feb,
Dodge Challenger 7feb,
Porsche GT3 Cup S 6feb,
Toyota Avensis 6feb,
Audi A3 5feb,
Skoda Fabia Combi 4feb,
Burnout Paradise spelrecension 1feb,
VW Bluemotion och Multifuel 25jan,
Mazda 2 1.3 MZR 21jan,
Renault Laguna 18jan,
Renault Clio / Grand Modus 15 jan,
Saab-succé BMW-flopp 14jan 14:48,
Volvo bygger bilar i USA 14jan 17:19,
Tuffa tider för biltillverkare 14jan 09:30,
Detroit glömmer säkerheten? 12jan 07:23,
Chevrolet Camaro SS 1968 12jan 07:00,
Saab 9-4X Biopower 13jan 15:50,
Saab 9-4X - utseendet 9jan 13:46,
Subaru Justy 10jan,Bentley 5jan,
Mercedes GLK 3jan,
Rock utan krock med 50-talsfenor? 22dec,
Chevrolet Corvette ZR1 21dec,
Land Rover LRX 18dec,
Ford Focus 17dec,
Mini-SUV - Crossover 13dec,
Mini Cooper 10dec,
Mazda CX-7 3dec,
Hyfsad aerodynamik men ... 1dec,
Fena på luftkrafter 24nov,
Mercedes C-klass Combi 26nov,
Volvo V70 Flexifuel 23nov,
Cadillac CTS 19nov,
Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10nov,
Saab ... nej det var visst Cadillac 2/11,
Chevy Traverse 8feb,
Renault Laguna snyggast? 8feb,
Land Rover G4 Challenge 8feb,
Sportlov i alperna 8feb,
Underkända vägar 7feb,
Biobränsle klimatfara 7feb,
Hummer H3T 7feb,
Dodge Challenger 7feb,
Porsche GT3 Cup S 6feb,
Toyota Avensis 6feb,
Audi A3 5feb,
Skoda Fabia Combi 4feb,
Burnout Paradise spelrecension 1feb,
VW Bluemotion och Multifuel 25jan,
Mazda 2 1.3 MZR 21jan,
Renault Laguna 18jan,
Renault Clio / Grand Modus 15 jan,
Saab-succé BMW-flopp 14jan 14:48,
Volvo bygger bilar i USA 14jan 17:19,
Tuffa tider för biltillverkare 14jan 09:30,
Detroit glömmer säkerheten? 12jan 07:23,
Chevrolet Camaro SS 1968 12jan 07:00,
Saab 9-4X Biopower 13jan 15:50,
Saab 9-4X - utseendet 9jan 13:46,
Subaru Justy 10jan,Bentley 5jan,
Mercedes GLK 3jan,
Rock utan krock med 50-talsfenor? 22dec,
Chevrolet Corvette ZR1 21dec,
Land Rover LRX 18dec,
Ford Focus 17dec,
Mini-SUV - Crossover 13dec,
Mini Cooper 10dec,
Mazda CX-7 3dec,
Hyfsad aerodynamik men ... 1dec,
Fena på luftkrafter 24nov,
Mercedes C-klass Combi 26nov,
Volvo V70 Flexifuel 23nov,
Cadillac CTS 19nov,
Ford Mondeo jämförd med Volvo V70 10nov,
Saab ... nej det var visst Cadillac 2/11,
Eldrift framtiden - Tokyomässan 29okt,
Audi A4 med elektronikextra 22/10,
Mondeo 22/10,
Debatt för farlig strömlinjeform 20okt,
Mazda 6 15/10,
Kia Cee'd 15/10,
Opel Astra cabriolet 6/10,
Peugeot 308 6/10,
VW Tiguan 29/9,
Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9,
Renault Mégane 8/9,
Renault Mégane Flexfuel 8sep,
Hyundai i30 1/9,
Citroen C4 27/8,
Citroen C4 27aug,
Honda Civic Hybrid 18aug,
Honda Civic Hybrid 18/8,
Citroen C-Crosser 11/8,
Nissan X-Trail 20/7,
Renault Twingo 7/7,
Säkerhet kontra miljö? 18jun,
Volvo C30 5/5,
Chevrolet Captiva 28/4,
Volvo 5/3,
VW Touareg 3/3,
Maserati 16/2,
BMW 135i 29/10.
Audi A4 med elektronikextra 22/10,
Mondeo 22/10,
Debatt för farlig strömlinjeform 20okt,
Mazda 6 15/10,
Kia Cee'd 15/10,
Opel Astra cabriolet 6/10,
Peugeot 308 6/10,
VW Tiguan 29/9,
Seat Altea Freetrack 29/9, Subaru Impreza 22/9,
Renault Mégane 8/9,
Renault Mégane Flexfuel 8sep,
Hyundai i30 1/9,
Citroen C4 27/8,
Citroen C4 27aug,
Honda Civic Hybrid 18aug,
Honda Civic Hybrid 18/8,
Citroen C-Crosser 11/8,
Nissan X-Trail 20/7,
Renault Twingo 7/7,
Säkerhet kontra miljö? 18jun,
Volvo C30 5/5,
Chevrolet Captiva 28/4,
Volvo 5/3,
VW Touareg 3/3,
Maserati 16/2,
BMW 135i 29/10.
onsdag 2 april 2008
Bluff om fartkameror inget aprilskämt, men ...
Propagandan för fartkameror bygger på en bluff. Det var inget aprilskämt i gårdagens inlägg. Men det är tydligen rent önsketänkande att vägverksledningen skulle erkänna bluffen och förklara varför olyckorna minskar på en högriskväg - oavsett om man sätter upp en ny fartkamera eller inte.
Trots att Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, Claes Tingvall, är en kompetent statistiker, så håller han inne med kunskaperna om den så kallade regressionseffekten (se gårdagens inlägg).
Därigenom luras bl.a. många av medarbetarna vid Vägverket, Polisen och NTF att fortsätta med sin omedvetna bluff. Allmänhet och politiker dras med och godtar att skattemedel spenderas på det otidsenliga fartkamerasystemet.
Ännu värre är kanske de pedagogiska effekterna av den seglivade övertron på fartgränser och syndabockstänkandet bakom ATK, automatisk trafiksäkerhetskontroll.
Enligt uppgift bluffar man också med finansieringen och säljer in kamerorna med påståenden om att de betalas av böterna. Avdelningstänkande och departementsuppdelning gör att miljardbelopp läggs på kamerautrustning och -administration, trots att resurserna skulle göra (mycket större) nytta i sjukvården, där de verkligen kan rädda liv.
Att fartkameror kallas livräddare och trafiksäkerhetskameror kan nog bli ännu svårare att förklara när motorcyklister, mopedister och andra trafikanter har skadats av kamerastolparna, som får placeras obehagligt nära körbanan.
Avsnitt 2.5 i Vägverkets anvisningar för kamerastolparnas placering tyder på att ingen hänsyn där tas till oskyddade trafikanter. Då kan man inte heller begära att andra ska se säkerhetsproblem ur flera perspektiv än den bältade bilistens. Läs exempelvis - med mc-glasögon - blänkaren från DNs kulturredaktion om fler vildsvin på vägarna.
En mängd komplexa säkerhetsproblem har ignorerats under lång tid genom den nuvarande vägverksledningens fokusering på enkla kollektivistiska lösningar utan värde för den enskilde trafikanten. Det torde nu ha drabbat långt flera människor än det statliga schabblet efter Estonia- och tsunamikatastroferna, som kommenteras i DNs huvudledare 3/4.
Artiklar om andra aprilskämt i går:
DN 15:20 16:13 00:02
SvD 15:25 15:23 13:25 02:07
Sydsvenskan 23:30 23:30 22:14 18:43 00:10 00:05 00:03
HD 15:03 13:26 13:19 04:00
Ny Teknik 16:14
... och senare med anknytning till ämnet (komplettering 11april)
DN 11april 20:04, 9april 14:38, 13april (Debatt - Ingemar Mundebo)
Trots att Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, Claes Tingvall, är en kompetent statistiker, så håller han inne med kunskaperna om den så kallade regressionseffekten (se gårdagens inlägg).
Därigenom luras bl.a. många av medarbetarna vid Vägverket, Polisen och NTF att fortsätta med sin omedvetna bluff. Allmänhet och politiker dras med och godtar att skattemedel spenderas på det otidsenliga fartkamerasystemet.
Ännu värre är kanske de pedagogiska effekterna av den seglivade övertron på fartgränser och syndabockstänkandet bakom ATK, automatisk trafiksäkerhetskontroll.
Enligt uppgift bluffar man också med finansieringen och säljer in kamerorna med påståenden om att de betalas av böterna. Avdelningstänkande och departementsuppdelning gör att miljardbelopp läggs på kamerautrustning och -administration, trots att resurserna skulle göra (mycket större) nytta i sjukvården, där de verkligen kan rädda liv.
Att fartkameror kallas livräddare och trafiksäkerhetskameror kan nog bli ännu svårare att förklara när motorcyklister, mopedister och andra trafikanter har skadats av kamerastolparna, som får placeras obehagligt nära körbanan.
Avsnitt 2.5 i Vägverkets anvisningar för kamerastolparnas placering tyder på att ingen hänsyn där tas till oskyddade trafikanter. Då kan man inte heller begära att andra ska se säkerhetsproblem ur flera perspektiv än den bältade bilistens. Läs exempelvis - med mc-glasögon - blänkaren från DNs kulturredaktion om fler vildsvin på vägarna.
En mängd komplexa säkerhetsproblem har ignorerats under lång tid genom den nuvarande vägverksledningens fokusering på enkla kollektivistiska lösningar utan värde för den enskilde trafikanten. Det torde nu ha drabbat långt flera människor än det statliga schabblet efter Estonia- och tsunamikatastroferna, som kommenteras i DNs huvudledare 3/4.
Artiklar om andra aprilskämt i går:
DN 15:20 16:13 00:02
SvD 15:25 15:23 13:25 02:07
Sydsvenskan 23:30 23:30 22:14 18:43 00:10 00:05 00:03
HD 15:03 13:26 13:19 04:00
Ny Teknik 16:14
... och senare med anknytning till ämnet (komplettering 11april)
DN 11april 20:04, 9april 14:38, 13april (Debatt - Ingemar Mundebo)
måndag 10 december 2007
Köra på gående i 30 okej för Vägverksdirektör som glömt att bilar har varningsblinkers
Att slå på bilens varningsblinkers när man stannar vid övergångsställe kan förebygga missförstånd och olyckor. Men ansvariga vid Vägverket och NTF bryr sig mer om statistikens dödstal och vill ha pengar för att tvinga ned farten till 30km/h. Då överlever nämligen 90% av de påkörda med hittillsvarande fordonskonstruktioner.
Det framgår av intervjuer i media efter lördagens dödsolycka på ett övergångsställe i Gustavsberg. Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, Claes Tingvall, talar om "invand kultur" och är angelägen om att påkörda fotgängare ska överleva. I en radiointervju om dödsolyckan passade han på att propagera för inköp av flera fartkameror. De säljs av det svenska börsbolaget Sensys Traffic.
För Sveriges trafiksäkerhetsdirektör tycks alltså fartbegränsning och överlevnad vara viktigare än att helt undvika påkörningar. Tingvall refererar inte till några medarbetare eller rapporter, som visar vad som kan åstadkommas med enkla åtgärder för tydligare kommunikation mellan trafikanter.
Sådana föreslog vi i föreningen VETA för över tio år sedan - utifrån de händelsemönster som syntes i korta referat från 82 dödsolyckor vid övergångsställe. Referaten och analysen finns kvar på den gamla webbsidan, men har inte lett till några reaktioner från Vägverket - trots att underlaget härstammar från Vägverket-Trafiksäkerhetsverket.
Läs mer i inlägget 15/10 Varför får vi inget veta om olycksförloppen?
Eftersom jag inte varit i kontakt med dem som drabbats personligen av aktuella olyckor, är det med tvekan som jag länkar till följande artiklar från den senaste veckan.
SvD 00:53 9/12, DN 23:30 9/12, DN 23:27 9/12, SvD 13:58 4/12, SvD 09:44 4/12, SvD 08:11 4/12
Uppdatering 16/12:
Flera artiklar i ämnet hos SvD 15dec 09:26, DN 10dec 10:47
Det framgår av intervjuer i media efter lördagens dödsolycka på ett övergångsställe i Gustavsberg. Vägverkets trafiksäkerhetsdirektör, Claes Tingvall, talar om "invand kultur" och är angelägen om att påkörda fotgängare ska överleva. I en radiointervju om dödsolyckan passade han på att propagera för inköp av flera fartkameror. De säljs av det svenska börsbolaget Sensys Traffic.
För Sveriges trafiksäkerhetsdirektör tycks alltså fartbegränsning och överlevnad vara viktigare än att helt undvika påkörningar. Tingvall refererar inte till några medarbetare eller rapporter, som visar vad som kan åstadkommas med enkla åtgärder för tydligare kommunikation mellan trafikanter.
Sådana föreslog vi i föreningen VETA för över tio år sedan - utifrån de händelsemönster som syntes i korta referat från 82 dödsolyckor vid övergångsställe. Referaten och analysen finns kvar på den gamla webbsidan, men har inte lett till några reaktioner från Vägverket - trots att underlaget härstammar från Vägverket-Trafiksäkerhetsverket.
Läs mer i inlägget 15/10 Varför får vi inget veta om olycksförloppen?
Eftersom jag inte varit i kontakt med dem som drabbats personligen av aktuella olyckor, är det med tvekan som jag länkar till följande artiklar från den senaste veckan.
SvD 00:53 9/12, DN 23:30 9/12, DN 23:27 9/12, SvD 13:58 4/12, SvD 09:44 4/12, SvD 08:11 4/12
Uppdatering 16/12:
Flera artiklar i ämnet hos SvD 15dec 09:26, DN 10dec 10:47
torsdag 31 januari 2008
Gasa i modden om bilen är framhjulsdriven?
Att köra rakt genom snösträngar med en framhjulsdriven bil kräver rejält gaspådrag och frånslagen antispinnfunktion. När framhjulen då tappar en del av sitt sidgrepp och styrförmåga, går bilen rakt fram med mycket hög stabilitet.
Följer man däremot råden om att ta det försiktigt blir det lätt bakvagnssladd, åtminstone om bilen saknar antisladd.
Den silverfärgade Volvo V50 jag hade framför mig i går på den vintriga vägen mellan Falun och Hedemora utnyttjade en stor del av raksträckan för att komma förbi en långsam, röd Volkswagen. Troligen bidrog slamret från antisladdsystemet till att volvoföraren inte utnyttjade bilens accelerationsresurser.
Vädret var vackert med vintervita osaltade vägar. Men halkan ställde till med en hel del trafikproblem i Dalarna under onsdagen.
Kanske hade flera av bilförarna som hamnade i diket anammat rådet att undvika gaspådrag i djupsnön och därför fått bakvagnssladd i sin framhjulsdrivna bil.
Kanske fanns till och med någon som körde med ett gammaldags antispinnsystem i en framhjulsdriven bil och råkade ut för samma problem med stabiliteten, som 'Åke' gjorde i reportaget Spinnkrocken.
Att spinna loss framhjulen kan man förstås inte göra om vägen lutar brant åt sidan eller om man måste ändra kurs. Men vid en normal omkörning på rak plan väg är det bara ett par korta moment. Större delen av omkörningen bör företas med ordentligt gaspådrag, så att inte framhjulen får större sidgrepp än bakhjulen. Då blir det nämligen sladd.
Det gäller även i vattensamlingar, där bilen snurrar runt om enbart bakhjulen planar (se Sydsvenskan 31jan). Men i saltslask, modd och djupsnö är problemet särskilt påtagligt. Sök här på moddplaning och sladd* för förklaringar.
Sådan fordonsfysik skulle nog ha större värde för trafikantsäkerheten än de självklarheter och vilseledande moralpredikningar som kan fylla upp den utökade körkortsutbildningen
(SvD 29/1: 00:54, 01:30, 14:32, DN 4/2, 29/1, 28/1)
- om den utformas med samma gammalmodiga syn på olycksförlopp som jag kritiserar i andra inlägg mot trafiksäkerhetsledningen vid Vägverket och NTF.
Min bilresa på onsdagens snövägar i Dalarna gav också konkreta påminnelser om hur ABS-funktionen försämrar bromsförmågan i djupsnö. Det tar jag upp i kommande inlägg, som också ska handla om avståndshållning i kökörning på vinterväglag och Vägverkets totala misslyckande med trafikmeddelanden till GPS-navigatorer via TMC (Traffic Message Channel).
Under torsdagen spred sig snöovädret till flera delar av landet.
Uppdatering måndag 4feb:
DN 4feb 10:14; 3feb 21:30, 17:15; 2feb 19:20, 10:43, 9:37; 1feb 21:24, 14:23, 06:19, 00:30.
HD 1feb 00:09.
SvD 4feb 17:19; 3feb 12:44; 2feb 14:12, 12:12, 11:36, 10:39; 31jan 12:27, 09:03.
Sydsvenskan 31jan 13:23, 23:45, 23:47.
Det här kan ju vara relevant även för många som läser om bilar i DN Motor:
4feb 09:46;
18 jan 23:11, 22:14, 15:56, 14:08, 14:06, 00:01;
17jan 08:43; 16jan 12:57, 09:54.
Skoda Fabia Combi 4feb,
Mazda 2 1.3 MZR 21jan,
Renault Laguna 18jan,
Renault Clio / Grand Modus 15 jan,
Saab-succé BMW-flopp 14jan 14:48,
Tuffa tider för biltillverkare 14jan 09:30,
Detroit glömmer säkerheten? 12jan 07:23,
Chevrolet Camaro SS 1968 12jan 07:00,
Saab 9-4X Biopower 13jan 15:50,
Saab 9-4X - utseendet 9jan 13:46,
Subaru Justy 10jan,
Bentley 5jan,
Mercedes GLK 3jan,
Rock utan krock med 50-talsfenor? 22dec,
Chevrolet Corvette ZR1 21dec,
Land Rover LRX 18dec,
Ford Focus 17dec,
Mini-SUV - Crossover 13dec,
Mini Cooper 10dec,
Mazda CX-7 3dec,
Hyfsad aerodynamik men ... 1dec,
Fena på luftkrafter 24nov,
Mercedes C-klass Combi 26nov,
Volvo V70 Flexifuel 23nov,
Cadillac CTS 19nov,
Eldrift framtiden - Tokyomässan 29okt,
Debatt för farlig strömlinjeform 20okt,
Renault Mégane Flexfuel 8sep,
Citroen C4 27aug,
Honda Civic Hybrid 18aug,
Säkerhet kontra miljö? 18jun.
Följer man däremot råden om att ta det försiktigt blir det lätt bakvagnssladd, åtminstone om bilen saknar antisladd.
Den silverfärgade Volvo V50 jag hade framför mig i går på den vintriga vägen mellan Falun och Hedemora utnyttjade en stor del av raksträckan för att komma förbi en långsam, röd Volkswagen. Troligen bidrog slamret från antisladdsystemet till att volvoföraren inte utnyttjade bilens accelerationsresurser.
Vädret var vackert med vintervita osaltade vägar. Men halkan ställde till med en hel del trafikproblem i Dalarna under onsdagen.
Kanske hade flera av bilförarna som hamnade i diket anammat rådet att undvika gaspådrag i djupsnön och därför fått bakvagnssladd i sin framhjulsdrivna bil.
Kanske fanns till och med någon som körde med ett gammaldags antispinnsystem i en framhjulsdriven bil och råkade ut för samma problem med stabiliteten, som 'Åke' gjorde i reportaget Spinnkrocken.
Att spinna loss framhjulen kan man förstås inte göra om vägen lutar brant åt sidan eller om man måste ändra kurs. Men vid en normal omkörning på rak plan väg är det bara ett par korta moment. Större delen av omkörningen bör företas med ordentligt gaspådrag, så att inte framhjulen får större sidgrepp än bakhjulen. Då blir det nämligen sladd.
Det gäller även i vattensamlingar, där bilen snurrar runt om enbart bakhjulen planar (se Sydsvenskan 31jan). Men i saltslask, modd och djupsnö är problemet särskilt påtagligt. Sök här på moddplaning och sladd* för förklaringar.
Sådan fordonsfysik skulle nog ha större värde för trafikantsäkerheten än de självklarheter och vilseledande moralpredikningar som kan fylla upp den utökade körkortsutbildningen
(SvD 29/1: 00:54, 01:30, 14:32, DN 4/2, 29/1, 28/1)
- om den utformas med samma gammalmodiga syn på olycksförlopp som jag kritiserar i andra inlägg mot trafiksäkerhetsledningen vid Vägverket och NTF.
Min bilresa på onsdagens snövägar i Dalarna gav också konkreta påminnelser om hur ABS-funktionen försämrar bromsförmågan i djupsnö. Det tar jag upp i kommande inlägg, som också ska handla om avståndshållning i kökörning på vinterväglag och Vägverkets totala misslyckande med trafikmeddelanden till GPS-navigatorer via TMC (Traffic Message Channel).
Under torsdagen spred sig snöovädret till flera delar av landet.
Uppdatering måndag 4feb:
DN 4feb 10:14; 3feb 21:30, 17:15; 2feb 19:20, 10:43, 9:37; 1feb 21:24, 14:23, 06:19, 00:30.
HD 1feb 00:09.
SvD 4feb 17:19; 3feb 12:44; 2feb 14:12, 12:12, 11:36, 10:39; 31jan 12:27, 09:03.
Sydsvenskan 31jan 13:23, 23:45, 23:47.
Det här kan ju vara relevant även för många som läser om bilar i DN Motor:
4feb 09:46;
18 jan 23:11, 22:14, 15:56, 14:08, 14:06, 00:01;
17jan 08:43; 16jan 12:57, 09:54.
Skoda Fabia Combi 4feb,
Mazda 2 1.3 MZR 21jan,
Renault Laguna 18jan,
Renault Clio / Grand Modus 15 jan,
Saab-succé BMW-flopp 14jan 14:48,
Tuffa tider för biltillverkare 14jan 09:30,
Detroit glömmer säkerheten? 12jan 07:23,
Chevrolet Camaro SS 1968 12jan 07:00,
Saab 9-4X Biopower 13jan 15:50,
Saab 9-4X - utseendet 9jan 13:46,
Subaru Justy 10jan,
Bentley 5jan,
Mercedes GLK 3jan,
Rock utan krock med 50-talsfenor? 22dec,
Chevrolet Corvette ZR1 21dec,
Land Rover LRX 18dec,
Ford Focus 17dec,
Mini-SUV - Crossover 13dec,
Mini Cooper 10dec,
Mazda CX-7 3dec,
Hyfsad aerodynamik men ... 1dec,
Fena på luftkrafter 24nov,
Mercedes C-klass Combi 26nov,
Volvo V70 Flexifuel 23nov,
Cadillac CTS 19nov,
Eldrift framtiden - Tokyomässan 29okt,
Debatt för farlig strömlinjeform 20okt,
Renault Mégane Flexfuel 8sep,
Citroen C4 27aug,
Honda Civic Hybrid 18aug,
Säkerhet kontra miljö? 18jun.
lördag 22 mars 2008
Bussars sladdrisk mörkas av myndigheter
Att vissa bussar är särskilt sladdningsbenägna på vinterväglag vet många i branschen. Men Vägverket och Statens haverikommission verkar strunta i problemet, trots flera svåra olyckor.
De har inte ens besvarat mina brev, pressmeddelanden och blogginlägg om riskerna med en bakvagnskonstruktion, som är vanlig på stora bussar.
I stället skylls olyckorna på förarna, som inte fått någon hjälp att förstå komplexiteten bakom sladdningsförloppen. Ännu mindre har de fått träna på att undvika farliga provokationer - så som i min video nedan från Trafikcenters stora halkbana vid Kumla nära Örebro (kallas för Ytongbanan, men är täckt av plåt med halkmedel).
Tillverkarna jobbar aktivt med problemen, och förser branschen med teknisk information. Men ansvariga myndigheter ignorerar att fordonstekniska egenheter kan ligga bakom verkliga olyckor. Mina erfarenheter enligt tidigare inlägg om bussar och stabilitet ger inget större hopp om något uppvaknande i samband med olyckan 21mars på E6, som senast uppmärksammades i media, exempelvis av SvD och SVT.
Inte heller det intensiva vintertestandet i norra Sverige tycks få ansvariga myndigheter att upptäcka sina egna kunskapsbrister. Deras ignorans behöver avslöjas i några domstolsprocess av intresserade advokater, som försvarar åtalade förare. Det kanske kan få media och rättsväsende att sluta 'sikta enbart på pianisten'.
Uppdatering 3 april 2008 (med länkar till Ny Teknik 4/4 och SvD 3/4)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video
Bakgrundsartiklar:
Flera olyckor i påsktrafiken Sydsvenskan 22mars 19:56
Här avslöjas alla världens bilnyheter DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Biltest ny basindustri för Arjeplog DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Chaufför voltade med buss (utan passagerare på E22) DN 22mars 13:24
Snökaos drabbade påsktrafiken (buss voltade på E6) DN 21mars 19:03
Buss med 21 passagerare välte på E 6 SvD 21mars 18:26
Passagerarbuss välte på E 6 SVT 21mars 16:15 (foto visar den farliga bakvagnskonstruktionen)
Snöoväder ger trafikproblem i påsk DN 21mars 09:13
Många trafikolyckor i NV-Skåne HD 21februari
Exempel på tidigare inlägg om liknande problem:
Långa fordon svårare svänga enligt enkel naturlag 080215
Bussar och bilar instabila i stark vind 080117
Bussars stabilitet, styrbarhet och sidoskydd ignoreras även av NTF 080113
Video på sladdande och flygande bussar 080106
Därför är bussar farliga vid halka 080103
Drivhjulen bär liten del av tyngden med släp eller buss - Räkna själv! 071114
Mer om rättegången, haverirapporten och olyckan i Rasbo 070227
i UNT: 28april, 10april, 3april
i SvD: 28april 14:20 08:56, 11april, 3april
i HD: 3april
i NyTeknik: 4april
i DN: 28april 14:06 med förhastad slutsats "styrde kvinnan ut bussen", 11april 17:13, 10april 15:24 12:08, 3april;
2007: 24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.
Länkar till fler artiklar via andra inlägg:
Miss i haverirapport till bussförarens nackdel (080410)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video (080403)
De har inte ens besvarat mina brev, pressmeddelanden och blogginlägg om riskerna med en bakvagnskonstruktion, som är vanlig på stora bussar.
I stället skylls olyckorna på förarna, som inte fått någon hjälp att förstå komplexiteten bakom sladdningsförloppen. Ännu mindre har de fått träna på att undvika farliga provokationer - så som i min video nedan från Trafikcenters stora halkbana vid Kumla nära Örebro (kallas för Ytongbanan, men är täckt av plåt med halkmedel).
Tillverkarna jobbar aktivt med problemen, och förser branschen med teknisk information. Men ansvariga myndigheter ignorerar att fordonstekniska egenheter kan ligga bakom verkliga olyckor. Mina erfarenheter enligt tidigare inlägg om bussar och stabilitet ger inget större hopp om något uppvaknande i samband med olyckan 21mars på E6, som senast uppmärksammades i media, exempelvis av SvD och SVT.
Inte heller det intensiva vintertestandet i norra Sverige tycks få ansvariga myndigheter att upptäcka sina egna kunskapsbrister. Deras ignorans behöver avslöjas i några domstolsprocess av intresserade advokater, som försvarar åtalade förare. Det kanske kan få media och rättsväsende att sluta 'sikta enbart på pianisten'.
Uppdatering 3 april 2008 (med länkar till Ny Teknik 4/4 och SvD 3/4)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video
Bakgrundsartiklar:
Flera olyckor i påsktrafiken Sydsvenskan 22mars 19:56
Här avslöjas alla världens bilnyheter DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Biltest ny basindustri för Arjeplog DN 22mars 09:15 av Annika Rydman
Chaufför voltade med buss (utan passagerare på E22) DN 22mars 13:24
Snökaos drabbade påsktrafiken (buss voltade på E6) DN 21mars 19:03
Buss med 21 passagerare välte på E 6 SvD 21mars 18:26
Passagerarbuss välte på E 6 SVT 21mars 16:15 (foto visar den farliga bakvagnskonstruktionen)
Snöoväder ger trafikproblem i påsk DN 21mars 09:13
Många trafikolyckor i NV-Skåne HD 21februari
Exempel på tidigare inlägg om liknande problem:
Långa fordon svårare svänga enligt enkel naturlag 080215
Bussar och bilar instabila i stark vind 080117
Bussars stabilitet, styrbarhet och sidoskydd ignoreras även av NTF 080113
Video på sladdande och flygande bussar 080106
Därför är bussar farliga vid halka 080103
Drivhjulen bär liten del av tyngden med släp eller buss - Räkna själv! 071114
Mer om rättegången, haverirapporten och olyckan i Rasbo 070227
i UNT: 28april, 10april, 3april
i SvD: 28april 14:20 08:56, 11april, 3april
i HD: 3april
i NyTeknik: 4april
i DN: 28april 14:06 med förhastad slutsats "styrde kvinnan ut bussen", 11april 17:13, 10april 15:24 12:08, 3april;
2007: 24/10, 23/10, 24/9, 9/3, 2/3, 1/3, 1/3, 28/2, 28/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2, 27/2.
Länkar till fler artiklar via andra inlägg:
Miss i haverirapport till bussförarens nackdel (080410)
Känt halkproblem med vanlig busstyp glömt av statens haveriutredare - video (080403)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
